Robert Fredrik von Kræmer

svensk friherre, militär, politiker och landshövding

Robert Fredrik von Kræmer, född 20 augusti 1791 på Gammelgård i Lampis socken, Tavastehus län, Finland, död 25 maj 1880 i Uppsala, var en svensk friherre och landshövding.[5]

Robert Fredrik von Kræmer
von Kræmer 1825 i Andra Livgardets uniform för en major. Målning av Johan Gustaf Sandberg.
Född20 augusti 1791[1]
Lampis[1], Finland
Död25 maj 1880[1][2] (88 år)
Uppsala församling[1][2], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[3][4]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningMilitär, ämbetsman[1], politiker
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1817–1866)[1]
Landshövding i Uppsala län (1830–1862)[1]
MakaMaria Charlotta Söderberg
(g. 1824–)
BarnRobert von Kræmer (f. 1825)
Lotten von Kræmer (f. 1828)[1]
FöräldrarCarl Gustaf von Kræmer
Christina Lovisa Stiernvall
Utmärkelser
Kungliga Svärdsorden (1834)
Kommendör av Nordstjärneorden
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Robert von Kræmer föddes som son till översten vid arméns flotta Carl Gustaf von Kræmer och Christina Lovisa, född Stiernvall. Han blev sergeant vid arméns flottas Sveaborgseskader 25 november 1799, kadett vid Karlberg 29 sept 1806, utexaminerad den 11 april 1808. Kræmer utnämndes 21 april 1808 till fänrik vid Andra livgrenadjärregementet och transporterades 1810 till Andra Livgardet, som han som bataljonsadjutant medföljde på 1813–14 års fälttåg i Tyskland, Danmark och Norge. Han blev 1826 major i generalstaben och chef för 4:e infanteridivisionens stab och utnämndes 1830 till landshövding i Uppsala län.

Bland de många särskilda åtgärder, som under hans långvariga styrelsetid kom länet eller delar av det till godo, i väsentlig mån eller helt och hållet på hans initiativ, må nämnas uppmuddringar av Fyris, Enköpings- och Örsundsåarnas nedre lopp och passagerna i sundet vid Erikssund och Stäksundet samt bildandet av bolag för ångbåtsförbindelse med Stockholm för Uppsala, Enköping och Örsundsbro, borttagandet av alla större och en mängd mindre backar på de allmänna landsvägarna, ett 40-tal sjösänkningar samt upprensningar av vattendrag, varigenom tillsammans omkring 25,000 tld jord blev odlingsbara, samt utbytandet av häradsbrandstodsföreningarna mot ett liknande bolag för hela länet (1844).

 
Robert Fredrik von Kræmer iklädd sin ämbetsuniform som landshövding, samt bärandes runt halsen kommendörskorset av Nordstjärneorden och sitt brillianterade ordenstecken av Svärdsorden. I bakgrunden ser man Uppsala slott och Uppsala domkyrka. Avporträtterad av Olof Johan Södermark 1848.

På Kræmers initiativ framställdes till rikets ständer de för hela landet betydelsefulla kungliga propositionerna 1840 om upprättandet av ett lantbruksinstitut vid Ultuna, 1844 om stamholländeriers uppsättande i olika delar av riket och 1856 om en geologisk undersökning av fosterjorden. Flera av ovannämnda allmännyttiga företag erfordrade offentliga penninganslag, för vilkas utverkande Kræmer måste energiskt använda hela sitt inflytande hos regeringen samt vid riksdagarna. Vid dessa insattes han flera gånger av ridderskapet och adeln till ledamot i utskott, såsom statsutskottet 1844 och 1847 samt särskilda utskottet 1853 för brännvinslagstiftningen. Allmänna lantbruksmöten i riket tillkom på grund av Kræmers motion hos Lantbruksakademien.

Kræmer, som 1844 undanbett sig överståthållarbefattningen i Stockholm och som 1847 avböjt anbudet att bli civilminister, tog 1862 avsked från posten som landshövding och lämnade 1861 ordförandeskapet i styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut, vilket han sedan början av institutets verksamhet (1848) innehaft. 1866 lät han trycka och bland vänner utdela Mina lefnadsminnen, tecknade år 1866. 1837 hade han blivit friherre. Länet visade honom sin tacksamhet bland annat genom att dess hushållningssällskap 1863, med särskild tanke på hans kraftiga åtgärder till lindring av nöden under missväxtåren 1844–45, beslöt bildandet av "Landshövding von Kræmers understödsfond för missväxtskadade inom Uppsala län". Kræmer var ledamot av Krigsvetenskapsakademien (1828) och hedersledamot av Lantbruksakademien (1844).

Robert von Kræmer ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Utmärkelser

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e f g h] Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11740, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11632/F/8 (1880-1889), bildid: 80002757_00022, död- och begravningsbok, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/ULA/11632/F/8, läs onlineläs online, läst: 31 januari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 27 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenska kyrkan, läs online, läst: 19 september 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kræmer, Robert Fredrik von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)

Externa länkar

redigera
Ämbetstitlar
Företräddes av
Berndt Wilhelm Fock
 Landshövding i Uppsala län
1830–1863
Efterträddes av
Adolf Ludvig Hamilton
Svenska adelstitlar
Ny titel  Friherre inom ätten von Kræmer(1)
1837–1880
Efterträddes av
Robert von Kræmer
Anmärkningar och referenser
1. Med 1809 års regeringsform infördes § 37 som begränsar adel-, friherr-
eller grevskapet till primogenitur. Den äldste manlige bröstarvingen (äldste sonen eller,
i brist på söner, närmaste annan manlig ättling) blir då adlig, friherrlig eller greve efter faderns död.