Nordmarianerna

Commonwealth of the Northern Mariana Islands
Sankattan Siha Na Islas Mariånas
Commonwealth of the Northern Mariana Islands; Sankattan Siha Na Islas Mariånas
Flagga
	Nationalsång: Gi Talo Gi Halom Tasi / Satil Matawal Pacifico;
	läge
Huvudstad	Saipan
Officiellt språk	Engelska, chamorro, karoliniska
Statsskick	Representativ demokrati i union med USA
Area
Befolkning
BNP (PPP)	2005 års beräkning
Valuta	Amerikansk dollar (USD)
Tidszon	UTC+10
	Topografi
Nationaldag	lokalt 8 januari (1978), 4 juli
Landskod	MP, MNP, 580
Toppdomän	.mp
Landsnummer	1-670

Nordmarianerna, formellt Samväldet Nordmarianerna^[3] (engelska: Commonwealth of the Northern Mariana Islands; chamorro: Sankattan Siha Na Islas Mariånas), är ett amerikanskt autonomt samvälde i ögruppen Marianerna i västra Stilla havet.

Geografi

Till Nordmarianerna hör alla öar i Marianerna förutom den sydligaste, Guam. Samväldet består av 15 öar eller öområden med en sammanlagd areal på cirka 477 km². Huvudorten Garapan ligger på huvudön Saipan. Ögruppen ligger cirka 2 000 km nordöst om Filippinerna och sträcker sig cirka 735 km från norr till söder, huvudöns geografiska koordinater är 15°10′31″N 145°43′41″Ö / 15.17528°N 145.72806°Ö / 15.17528; 145.72806. Den högsta höjden är Mount Agrihan på Agrihan med cirka 965 m ö.h.

Området delas in i en nordlig och en sydlig del. Mer än 90 procent av de 83 000 invånarna bor på tre av de sydliga öarna.

Nordmarianerna

Södra delen
Sarigan
Anatahan
Farallon de Medinilla
Saipan, huvudön
Tinian
Aguijan
Rota

Klimat och miljö

Klimatet på Nordmarianerna är tropiskt, det vill säga varmt och fuktigt. Regntiden varar juli till november, den bästa restiden är under den svalare årstiden från december till maj.

Administrativ indelning

Nordmarianerna är indelade i 4 "municipalities" (kommuner) där den norra delen är relativt obefolkad till följd av vulkanfara:

Northern Islands, cirka 100 invånare
Rota, cirka 4 500 invånare
Saipan, cirka 72 000 invånare
Tinian, cirka 4 500 invånare

Parlamentet "NMIC Legislative" har sitt säte i Capitol Hill på Saipan.

Historia

Marianerna har troligen varit bebodd av polynesier sedan 1500-talet f.Kr. Ögruppen besöktes av européer för första gången av portugisiske Ferdinand Magellan under den första världsomseglingen i mars 1521. Han namngav då öarna "Las Islas de Los Ladrones" ("tjuvöarna"). Öarna hamnade 1667 under spansk överhöghet och döptes då om till "Islas de las Marianas" efter Filip IV:s änka Maria Anna av Österrike (som kallades Mariana de Austria på spanska) och förvaltades från Nya Spanien. Öarna fungerade som omlastningsplats för fraktskepp på väg till och från Nya Spanien och under det spanska väldet dog 90-95 procent av urbefolkningen.

Efter freden i det Spansk-amerikanska kriget 1899 avträdde Spanien den södra delen till USA och sålde den norra delen till Kejsardömet Tyskland. Den norra delen ingick sedan i Tyska Nya Guinea.

Under första världskriget ockuperades området i oktober 1914 av Japan. Japan erhöll förvaltningsmandat över området av Nationernas förbund vid Versaillesfreden 1919. Marianerna ingick sedan i Japanska Stillahavsmandatet.

Under andra världskriget användes ögruppen som flyg- och flottbas av Japan tills USA erövrade området 1944 bland annat under "Slaget vid Saipan".

I juli 1947 utsågs Marianerna tillsammans med hela Karolineröarna till "US Trust Territory of the Pacific Islands" av Förenta nationerna och förvaltades av USA.

I januari 1978 erhöll Nordmarianerna ett begränsat självstyre under "Commonwealth status" och i november 1986 ingicks en union med USA under namnet "Commonwealth of the Northern Mariana Islands". Detta innebar bland annat att invånarna erhöll amerikanskt medborgarskap.

Demografi

Etniska grupper: nordmarianer 36 %, asiater 56 %, andra 8 %.

Ursprungsbefolkningen kallar sig antingen "Carolinian" eller "Chamorros" beroende på vilket folkslag de anser sig tillhöra. Officiella språk är engelska jämte karoliniska och chamorro.

Guvernörer från 1978

Carlos G. Camacho, 1978–1982
Pedro P. Tenorio, 1982–1990
Lorenzo I. De Leon Guerrero, 1990–1994
Froilan C. Tenorio, 1994–1998
Pedro P. Tenorio, 1998–2002
Juan N. Babauta, 2002–2006
Benigno Fitial, 2006–2013
Eloy Inos, 2013–2015
Ralph Torres, 2015–

Källor

^ [a b c] Gazetteer, OBO Gazetteer-ID: 00007109, läst: 7 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] läs online, www.iso.org , läst: 7 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Publikationsbyrån — Publikationshandboken — Bilaga A5 — Länder, territorier och valutor”. publications.europa.eu. http://publications.europa.eu/code/sv/sv-5000500.htm. Läst 8 januari 2022.

Externa länkar

[755333d9bd4b24a36df829b7f22048491313b458-1] [a b c] Gazetteer, OBO Gazetteer-ID: 00007109, läst: 7 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[486a47038e4c40334048e1d0e86ee624e7ffab9b-2] [a b c] läs online, www.iso.org , läst: 7 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[3] ”Publikationsbyrån — Publikationshandboken — Bilaga A5 — Länder, territorier och valutor”. publications.europa.eu. http://publications.europa.eu/code/sv/sv-5000500.htm. Läst 8 januari 2022.

[3]

[1]

[2]