Människoraser

Människoraser var ett klassificeringssystem som tidigare användes för att dela in den moderna människan (Homo sapiens) i vagt avgränsade populationer eller grupper utifrån anatomiska, kulturella, etniska, genetiska, geografiska, historiska, lingvistiska, religiösa eller sociala skillnader.

Modern vetenskap har påvisat att det numera endast finns en art av människa, i form av Homo sapiens, kvar på jorden och att begreppet ras ur ett taxonomiskt perspektiv inte har någon relevans. Inom antropologin råder konsensus om att det inte finns människoraser, och man anser att försök till identifiering av rasskillnader mellan människor är rent ovetenskapligt.

Från att först ha använts för att beteckna nationell tillhörighet började begreppet under 1600-talet kopplas till fysiska egenskaper och påstådda beteendemässiga skillnader mellan etniska grupper och användes för att skapa hierarkier och rasregelsystem gynnsamma för den dominerande etniska gruppen. Från 1800-talet användes begreppet allt oftare taxonomiskt för att beteckna genetiskt särskilda människogrupper definierade utifrån fenotyp. Samhällsvetenskaplig forskning har visat att kvarlevande äldre, fördomsfyllda föreställningar om att människan kan delas in i "raser", fortfarande kan påverka individers liv genom att de bidrar till såväl favorisering inom gruppen som exkludering och diskriminering av de som inte tillhör gruppen. "Ras" betraktas idag inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap som en social konstruktion där konstruktionen av "ras" sker genom en materiell process som kallas rasifiering. I västerländska samhällen finns rasregelsystem där skapandet av "ras", rasidentiteter och rasrelationer helt eller delvis skett genom en naturalistisk eller historicistisk modell, eller i kombination av båda modellerna. Den första utgår ifrån hierarkiska, rasbiologiska antaganden om högre och lägre stående raser, medan den andra utgår ifrån kulturella och kulturrasistiska principer.

Etymologi

Ordet "ras", som tolkas som "gemensamt ursprung", kommer från fornfranskans rasse (1512), från italienskans razza, vilket kanske kan härledas till arabiskans ord "ras" "رأس" som betyder överhuvud för någon eller något. I detta sammanhang syftar "ras" till rötterna eller överhuvudet till en viss specie. Etymologin kan också härledas till det latinska gens eller arabiska "genat" "جينات" som betyder klan eller folk, och "genus" som betyder börd, ursprung, släkt, och kognat, med grekiskans genos (γένος) "ras, slag" och genos "börd, avkomma". Ordet ras (stavat race) förekommer i svenskan från 1668. Ordets förhållandevis unga historia i svenskan (liksom i franskan och engelskan) står i överensstämmelse med teorin att "ras" i betydelsen en liten grupp människor med gemensam härkomst, härrör från Christopher Columbus tid. Äldre begrepp, vilka åtminstone delvis baseras på gemensamt ursprung, såsom folk och stam, utgör indelningar i fler grupper med färre individer.

Den moderna betydelsen av ras, "delmängder av människosläktet vilka uppvisar fysiska särdrag", är belagd från slutet av 1700-talet". Denna betydelseförskjutning föregicks av att européer under upplysningstiden försökte definiera raser som ett biologiskt begrepp, i enlighet med de vetenskapliga ideal som eran kännetecknas av. De följande århundradena gjordes vetenskapliga försök att klassificera och definiera rastyper, samt att avgöra rasernas ursprung och samband. Inom rättsantropologi och biomedicin insamlas ibland sådana uppgifter om individer och folk, varför ett fåtal individer är av uppfattningen att människoras fortfarande är praktiskt att använda såsom vetenskapliga distinktioner.

Ordet ras gav under mellankrigstiden upphov till ordet rasism, som dels betyder antagandet om att hela folk uppvisar särskilda, biologiska särdrag som ger upphov till yttre och inre särdrag, dels att olika raser är olika värda och att det därför är motiverat att behandla olika folk olika. Ett äldre begrepp för detta är rashat.

Rasbegreppets historia

Raser och deras geografiska distribution 1854, Pickering & Charles

Användningen av rasbegreppet har varierat. Inte ens under den historiska rasbiologins epok (1850–1945) var vetenskapens företrädare och skilda anhängare ense om vilka raserna var^{[källa behövs]}. När till exempel nazisterna ställde den ”ariska rasen” mot den ”judiska rasen”, blandade man samman en språklig indelning (”indoariska” språk) med en religiös indelning (judisk religion) och såg även till så kallade ”rasliga” yttre drag (den ”biologiska rasen”). Samtliga av dessa spelade in hos nazisterna, när de gjorde sina bedömningar.

Relaterat till husdjursavel är det äldsta kända svenska skriftliga källan som använder ”ras”, ibland även stavat ”race”, från 1765. Om människor användes det i skrift på svenska första gången 1792. I en äldre, mer bildlig betydelse, med avseende på karaktärsdrag, familj eller samhällsgrupp användes det i skrift första gången 1668. Exempelvis talas det om "tullsnokarnas ras", "förnämare race", "Adolf Fredriks ras" och på detta sätt användes ordet så sent som kring sekelskiftet 1900. Ursprunget till begreppet är omstritt.^{[källa behövs]}

Man har tidigare i akademiska kretsar klassificerat olika grupper av Homo sapiens efter hudfärg, till exempel:

• Kaukasoider, ursprungsbefolkningen i Europa, vardagligt kallad den vita rasen,
• Negroider; ursprungsbefolkningen i Afrika, vardagligt kallat den svarta rasen,
• Mongolider; ursprungsbefolkningen i Asien, vardagligt kallat den gula rasen.
• Australider; ursprungsbefolkningen i Oceanien, vardagligt kallat den bruna rasen.
• Blandfolk

Det har vidare klassificerats olika undergrupper inom varje sådan "ras" eller folkgrupp förebärande etnicitet. Exempel på detta är den numera föråldrade indelningen av undergrupper inom den kaukasiska rasen. Det var vanligt att man skilde på europeiska folk (s.k. Arier), västasiatiska folk (s.k. semiter) och nordafrikanska folk (s.k. hamiter). Alla dessa folkslag skulle varit separata utgreningar av den Kaukasiska rasen, men även inom dessa kunde olika grupperingar uppstå. Den ariska rasen kunde i sin tur indelas i exempelvis nordisk ras, medelhavsras, alpin ras, östbaltisk ras och dinarisk ras.

DNA-analyser visar att det inte finns skäl att använda begreppet ras om människor. Det kan vara större skillnad i DNA mellan två slumpmässigt valda individer i en folkgrupp än mellan två individer i olika folkgrupper,. Den största delen, 85 %, av den mänskliga genetiska variationen är mellan individer i samma grupp, ytterligare några procent av olikheterna vid jämförelser mellan individer inom olika grupper, medan genetiska skillnader mellan grupperna står för mindre än 10 % av de konstaterade skillnaderna.

Satoshi Horai vid Japans National Institute for Genetics fann dock i en studie 1990 att skillnader i DNA korrelerade med den traditionella uppdelningen av mänskligheten i tre "raser" - negroider, kaukasoider och mongoloider. 1997 presenterade den japanska biologiprofessorn Masatoshi Nei vid Pennsylvania State University i en rapport att "kluster av genetiska avstånd" sammanfaller med den traditionella uppdelningen av mänskligheten i tre "raser".

I en studie av 23 typer av genetisk information visade professor Naruya Saitou vid Japans National Institute for Genetics 2002 att mänskligheten kan delas upp i fem grupper - negroider, kaukasoider, asiatiska mongoloider, amerindoider och australoider. Saitou m.fl har dock sagt att en pan-mongoloid grupp skulle inkludera de tre sistnämnda av dessa grupper. Detta beror enligt Satoshi Horai på att det finns två tydliga mongoloida grupper – en som tidigt avskiljde sig från den negroida gruppen och en som senare avskiljde sig från kaukasoida gruppen.

Det har framförts av sociologer att fördomar om och föreställningar kring människoraser kan få konsekvenser för människors liv genom såväl privilegier som exkludering och diskriminering.

Antiken

Redan de gamla egypterna gjorde försök att dela in människosläktet i raser. De utgick från fyra raser: egyptier, semiter, svarta och asiater. Moseboken har en genealogisk indelning mellan olika folk, som härstammar från Noaks söner: semiter efter Sem, hamiter efter Ham och jafetiter efter Jafet.

Filosofer under antiken har varit intresserade av människans fysiska olikheter, bland andra Hippokrates, Aristoteles, Herodotos med flera.

Naturvetenskapliga indelningar

Människans fem huvudraser från 1911, indian, australid, kaukasier, negroid och mongolid.

I Systema naturae från 1758 delade Carl von Linné in mänskligheten efter hudfärg och de fyra stora världsdelarna, Americanus (röda), Europaeus (vita), Asiaticus (gula), Afer (svarta). Linné använde begreppet "varieteter" och dessa hade enligt honom olika specifika fysiska egenskaper. Han lade till en varietet, som han kallade Monstrosus där mytologiska varelser ingick

Johann Friedrich Blumenbach utvecklade Linnés indelning och lade till en femte ras efter de fyra första, den malajiska. Sedan indelade han mänskligheten i kaukasier (vita rasen), mongoler (gula rasen), etiopier (svarta rasen), amerikaner (röda rasen) och malajer (bruna rasen)

Flera naturvetenskapliga forskare redovisade under 1700-talet och 1800-talet olika teorier om hur mänskligheten kunde kategoriseras, bland andra Huxley, Topinard, och Retzius med flera. Mänskligheten kom efterhand därför, av dessa män, att indelas i ännu fler olika undergrupper, som kaukasoider, negrider, mongolider, indianer, Stillahavsfolk, sydasiatiska ursprungsfolk, kapoider och australider.

Under 1900-talet började rasbegreppet att ifrågasättas, dock kom ytterligare system för att indela människan i olika raser av bland annat av antropologen Carleton S. Coon. En vanlig indelning som fram till 1990-talet ansågs som riktig var att indela människan i sex grupper.

• Yngre mongoloida (indianer).
• Äldre mongoloida (öst-asiater och eskimåer).
• Kaukasier (européer, araber, judar, nordafrikaner, indier och persier).
• Negrider (bantufolk och pygméer).
• Kapoider (khoikhoi och sanfolket).
• Australider (aboriginer och melanesier).

Då individer skiljer sig ytterst lite genetiskt från varandra och att den genetiska variationen finns till över 85 % inom och inte mellan grupper, anses bland antropologiska vetenskapsmän sedan 1990-talet att begreppet "ras" inte är användbart för kategorisering vid vetenskapliga studier.

Raskategorier i Nya Spanien

De español e indía produce mestizo (spanjor och indianska ger mestis).

Det system med raskategorier – castas – som konstruerades i Nya Spanien var färdigutvecklat i slutet av 1600-talet. Då var det bara spanjorer och indianer som kunde erkännas som adliga. Raskategorierna var dock inte enbart baserade på börd, härstamning eller fysiskt utseende, utan även vederbörandes sociala och ekonomiska status vägdes in.

• Spanjorer var den första huvudrasen. Det var personer av spansk härstamning. Andra européer räknades också som spanjorer om de var katoliker och talade spanska. Många med en viss grad av indiansk härstamning räknades även hit.
  • Peninsulares var därvid de som var födda på Iberiska halvön. Alla dessa krävde i Nya Spanien att bli betraktade som hidalgos, dvs. som lågadliga. Trots detta kunde de tillhöra alla samhällsklasser.
  • Criollos (kreoler) var spanjorer födda i Nya Världen.
• Indianer var den andra huvudrasen. De var lagligen betraktade som omyndiga och ställda under kungligt förmyndarskap.
• Negrer var den tredje huvudrasen. Den betraktades som underordnad eftersom afrikansk börd var knuten till slaveriet. Alla negrer var dock inte slavar, utan det fanns även fria svarta människor i Nya Spanien. De kunde inte bli präster och deras vittnesmål inför domstol räknades av mindre värde. Fria negrer kunde dock tillhöra milisen.

För barn till föräldrar av olika raskategorier fanns i Nya Spanien en rikt utvecklad rasterminologi.

• Mulattos eller Pardos var barn till en spansk förälder och en negerförälder. Om modern var slav, blev de också slavar.
  • Morisco (egentligen mor) var barn till en spansk förälder och en mulattförälder.
  • Albino (egentligen albino) var barn till en spansk förälder och en moriskoförälder.
• Mestiser var barn till en spansk förälder och en indianförälder. Beteckningen var ursprungligen endast knuten till utomäkenskaplig börd, eftersom barn i lagliga äktenskap mellan spanjorer och indianer blev räknade som antingen spanjorer eller indianer beroende på i vilken kultur de uppfostrades.
  • Castizo (ursprungligen en term som motsvarade ordet endemisk) var barn till en spansk förälder och en mestisförälder. Barn till en spansk förälder och en castisförälder klassades ofta som spanjorer (kreoler).
  • Cholos (ursprungligen ett aztekiskt ord som betyder hund) eller Coyotes (prärievargar) var barn till en indiansk förälder och en castisförälder.
• Sambos var barn till en indiansk förälder och en negerförälder.
  • Chinos (egentligen kinesisk) var barn till en indiansk förälder och en mulattförälder.
  • Lobos (vargar) var barn till en indiansk förälder och en chinoförälder. Denna term kunde även vara en synonym till sambo.

Unesco

FN har löpande träffat ledande vetenskapsmän från olika forskningsområden, för att diskutera rasbegreppets relevans och för att utröna eventuella betydelsebärande skillnader mellan människor. 1950 samlade FN-organet Unesco en grupp socialvetenskapsmän, vilka utarbetade ett officiellt uttalande om rasbegreppet. I juni året därefter anordnades en konferens i Paris med ärftlighetsforskare och antroploger, som med det föregående uttalandet som grund författade ett nytt uttalande om begreppet ras. Ordet ansågs vara nödvändigt i vetenskapliga sammanhang, men det fastslogs även att det var svårt att dra någon egentlig gräns mellan olika raser.

Nya möten i FN skedde 1964 och 1967, vilka sammanfattas i Unescos skrift Four statesments on the race question (1969). Unesco gav en officiell deklaration 1978, Deklarationen om raser och rasistiska fördomar, där man står fast vid sitt tidigare uttalande och fastslår att alla individer och grupper har rätt att vara olika, att ingen forskning stöder att några raser är överlägsna eller underlägsna, och att ingen får diskrimineras på rasistisk grund. I denna deklaration ges även en officiell definition av rasism (artikel 2).

Chefen för Rasbiologiska institutet, Gunnar Dahlberg, och sociologen Joachim Israel gav i anslutning till Unescos konferenser ut Raser och folk för Svenska Unescorådet, där Dahlberg argumenterar mot rasistiska fördomar om rasblandningar, skillnader i intelligens och olika ärftlighet.

USA:s folkräkning 2000

Vid folkräkningen år 2000 gavs respondenterna tillfälle att välja mellan en eller flera rasliga kategorier för att ange sin rasliga identitet. Nästan sju miljoner amerikaner angav att de tillhörde två eller flera raser.

I denna folkräkning användes nedanstående definitioner. Beskrivningen är hämtade från det regelverk som styrde folkräknarna, men är översatta till svenska.

• White. En person som har sitt ursprung i någon av de ursprungliga folken i Europa, Mellanöstern eller Nordafrika. Den inkluderar människor som anger sin ras som "vit" eller betecknar den som "irländsk", "tysk", "italiensk", "libanesisk", "arabisk" eller "polsk".

• Black or African American. En person som har sitt ursprung i någon av de svarta rasgrupperna i Afrika. Den inkluderar människor som anger sin ras som "svart, afro-amerikansk eller neger" eller betecknar den som "afroamerikansk", "kenyansk", "nigeriansk" eller "haitisk".

• American Indian or Alaska Native. En person som har sitt ursprung i någon av de ursprungliga folken i Nord- och Sydamerika och som upprätthåller förbindelse med någon av indiannationerna eller något ursprungssamhälle.

• Asian. En person som har sitt ursprung i någon av de ursprungliga folken i Fjärran Östern, Sydostasien eller på den indiska subkontinenten, till exempel från Kambodja, Kina, Indien, Japan, Korea, Malaysia, Pakistan, Filippinerna, Thailand och Vietnam. Den omfattar även angivelser som Asian Indian och Other Asian.

• Native Hawaiian and Other Pacific Islander. En person som har sitt ursprung i någon av de ursprungliga folken på Hawaii, Guam, Samoa eller andra öar i Stilla havet. Den inkluderar människor som angivit sin ras som Native Hawaiian eller Other Pacific Islander.

• Some other race. Denna rasliga kategori inkluderar de som angivit andra svar än någon av de ovan uppräknade. Den inkluderar människor som angivit sin ras som multiracial, mixed, interracial eller en spansk/latinsk grupp som till exempel "mexikansk", "puertoricansk" eller "kubansk".

• Two or more races. Människor som kryssat för flera rasliga kategorier eller angivit flera olika skriftliga svar.

Observera att Hispanic or Latino inte är en raslig grupp, utan i folkräkningen definieras som en person av kubansk, mexikansk, puertoricansk, syd- eller centralamerikansk eller annan spansk kultur eller ursprung oberoende av ras. Vid folkräkningen år 2000 rapporterade 12,5 % av den amerikanska befolkningen en Hispanic or Latino etnicitet, medan 87,5 % rapporterade Not-Hispanic or Latino.

Indelningsgrunder

Meyers Konversations-Lexikon (1885–1890).

Kaukasoider:   Arier   Semiter   Hamiter Negroider:   Negrer   Hottentotter   Melanesier   Negritoer   Australider Osäkert:   Dravider & singaleser

Mongolider:   Nordmongoler   Kineser & indokineser   Japaner & koreaner   Tibetaner   Malajer   Polynesier   Maorier   Mikronesier   Eskimåer   Indianer

På 1800-talet klassificerades olika raser inom människoarten, däribland i Charles Darwins The Descent of Man, and Selection in Relation to Sex. Denna klassificering grundades på biologiska förhållanden, och det var vanligt att forskare med hänvisning till Darwins teori tog hänsyn till geografiskt varierande skillnader som hudfärg, hårstruktur och kranieform. En del av 1800-talsforskarna tog också med faktorer utan naturvetenskapliga grunder, såsom sociala förhållanden där exempelvis människor i arbetarklass beskrevs som en enskild ras. Det finns inget entydigt sätt att göra detta, och försöken att indela människor på detta sätt har i modern tid alltid lett till att variablerna blivit så många att indelningen förlorat all praktisk betydelse.

Modern tid

I Sverige och övriga Europa används ibland rasbegreppet akademiskt, men är idag i många sammanhang ett oväsentligt ämne. När det finns behov av indelning i kategorier har begreppet ras ibland ersatts av med begrepp som ”etniska grupper” eller "etnisk härkomst", det vill säga skillnader i sociokulturellt ursprung. Detta är den förhärskande inställningen i till exempel USA, där man numera talar om till exempel African Americans (afroamerikaner) och Native Americans (ursprungsbefolkning).

I USA utfärdade 1998 American Anthropological Association en officiell förklaring med innebörden att man anser att klart avgränsade biologiska raser inte existerar och att detta överensstämmer med ståndpunkten hos flertalet av samtidens vetenskapsmän inom antropologins område.

Inom modern genetik finns möjligheten att dela in mänskliga populationer efter genetiska egenskaper. Flertalet forskare har argumenterat för värdet i indelandet av mänskligheten i genetiskt distinkta grupperingar och en del menar därför att "ras" än idag är ett värdefullt begrepp. Den kroatiske filosofen Neven Sesardić menade i sin artikel Race: a social destruction of a biological concept att indelningen av mänskligheten i raser är värdefull inom genetiken, antropologin och psykologin. Även den brittiske genetikern Anthony Edwards har menat att mänskliga raser har en betydelse i genetisk bemärkelse. Edwards journalartikel har fått varierande respons men redan innan den publicerades menade en del forskare att bara för att det går att geografiskt gruppera biologiska särdrag betyder det ej att en indelning i specifika rasgrupper har någon vetenskaplig validitet.

I en amerikansk studie från 2005 fick 3636 försökspersoner identifiera sig som tillhörande en av fyra raser (vit, afro-amerikansk, östasiatisk och latinamerikansk), varefter forskarna med genetiska metoder delade in försökspersonerna i genetiska kategorier. Studien visade att 99,86 % av försökspersonerna hamnade i samma genetiska kategori som den ras de identifierat sig med.

Genetiskt avstånd

Uppskattade genetiska avstånd mellan olika människopopulationer framtagna av Cavalli-Sforza med flera 1994.

För att mäta hur olika två djurgrupper inom samma art är genetiskt så används idag ett begrepp som kallas genetiskt avstånd och som kan beräknas på lite olika sätt. Ett vanligt mått på genetiskt avstånd mellan grupper är fixation index, F_ST som approximativt kan beräknas med hjälp av formeln:

$F_{ST}={\frac {\pi _{\text{Mellan}}-\pi _{\text{Inom}}}{\pi _{\text{Mellan}}}}$

där med $\pi _{\text{Mellan}}$ och $\pi _{\text{Inom}}$ avses det genomsnittliga antalet parvisa genetiska skillnader uppmätta mellan två slumpmässigt utvalda individer inom en viss population ($\pi _{\text{Inom}}$), respektive ur två olika populationer.( $\pi _{\text{Mellan}}$). Det uppskattade/uppmätta måttet på genetiskt avstånd mellan två människopopulationer säger inget om hur dessa skiljer sig åt eller om någon population skulle vara "bättre" i någon mening utan är bara ett mått på hur genetiskt olika de två grupperna är. Måttet fixationsindex används bara för att titta på hur närbesläktade olika populationer inom samma art är . Inom de flesta djurarter brukar fixationsindex ligga mellan 0 och 0,2 eller åtminstone mellan 0 och 0,25 för däggdjursarter . När det gäller människan är en vanlig skattning att fixationsindex för arten som helhet ligger kring 0,15 mellan olika populationer. Värdet blir mindre ju mer grovkornig indelning man gör, exempelvis om man klassar både "finländare" och "fransmän" med flera inom gruppen européer och både "japaner" och "koreaner" med flera inom gruppen asiater och sedan beräknar fixationsindex mellan européer och asiater. Människan som helhet brukar räknas som en homogen art där en slumpvis vald människa på jordklotet i genomsnitt delar omkring 99,9 procent av sin genetiska kod med en annan slumpvis vald människa.

Rashygien och rasblandning

En gammal föreställning är att det är önskvärt med rasrenhet, det vill säga undvikandet av så kallad rasblandning. Fientliga attityder till att gifta sig och få barn med personer utanför sin egen grupp har existerat genom historien runtom i världen men konceptet rasrenhet som sådant har sin grund i uppkomsten i Europa av idén om vetenskapligt belagda människoraser (rasbiologi). Grunden till sådana uppfattningar är ofta tron på att en viss ras har ett egenvärde eller en kollektiv, deterministisk överlägsenhet över andra raser och att blandning av olika raser skulle "urvattna", "förgifta" eller på annat sätt "fördärva" antingen den påstått högre stående rasen eller båda raserna.

Strävan efter rasrenhet gav upphov till en rad åtgärder (så kallad rashygien) som skulle hindra människor som ansågs tillhöra två olika rasgrupper från att få barn tillsammans i fruktan för rasmässig degeneration. Detta kunde variera från social stigmatisering till officiell lagstiftning och förekom i flera västerländska samhällen från 1700-talet till 1900-talets senare hälft och spreds genom kolonialimperierna till resten av världen.

Människoraser inom nyandlighet

Inom nyandlighet, esoterik och teosofi, liksom i vissa äldre religionsskrifter, förekommer ofta begreppet ras, så kallade "rotraser", "underraser" etc, syftande på olika människogruppers härstamning från olika delar av Jorden och med ursprung i olika utomjordiska raser, dvs civilisationer i olika planetsystem i universum. Man menar då att olika folkgrupper kommit till Jorden i olika omgångar vid olika tidsepoker i planetens historia enligt en större kosmisk plan och att här dessutom tidigare har existerat många andra folkgrupper med ytterligare andra slags karaktäristika, kroppslängd, hudfärg, språk etc. Den typen av polygenesteorier saknar helt stöd i modern forskning om människans ursprung, även om fynd av nya människoarter, t.ex. Homo floresiensis, fortsätter att åberopas av teosofer. Inom nyandlighet och hos anhängare av kreationism förekommer uppgifter om till exempel skelett av "jättemänniskor" (jmf Bibeln Genesis 6:4) rapporterade från olika delar av världen genom den arkeologiska historien.

Antroposofin, både i Rudolf Steiners egna skrifter och i mer sentida verk, innehåller en raslära av mer klassiskt snitt, med stereotypa egenskaper hos olika raser.

Rasifiering

Rasifiering är ett samhällsvetenskapligt begrepp och teoretiskt perspektiv som beskriver hur människor ses som stereotyper utifrån fördomar om deras bakgrund eller ursprung. Rasifieringsteorin är ett försök att visa hur rasistiska föreställningar skapas där de tidigare inte funnits, och hur sociala skillnader börjar uppfattas som biologiska och nedärvda. Framförallt postkoloniala forskare studerar hur föreställningar om människoraser och etniciteter kan vara orsaken till strukturell diskriminering och rasism. Begreppet förklarar också hur en grupp ("vi") ofta börjar se på människor utanför gruppen ("de") som medlemmar i en annan "ras". Det teoretiska perspektivet gör skillnad på "ras" och rasism: Rasism är en materiell process medan "ras" är en social konstruktion. Därför studerar rasifieringsforskare de grundläggande principerna bakom rasistisk ideologi och rasismens konsekvenser, både materiellt och politiskt.

Se även

• Ras och intelligens
• Breddindex
• Rasism
• Svart (hudfärg)
• Neger
• vit (hudfärg)
• Mongolider
• Australider
• Brun (hudfärg)
• Malajiska rasen
• Kapoider

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Race (classification of humans), läst 22 juli 2013

Källförteckning

• Goldberg, David Theo (2002). ”Racial states” (på engelska). Relocating Postcolonialism. Oxford: Blackwell Publishers. Libris 8292993. ISBN 0-631-20804-6. http://204racethought.wikispaces.com/file/view/Goldberg+Racial+State.pdf  Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
• Molina, Irene (1997) (på engelska). Stadens rasifiering: Etnisk boendesegregation i folkhemmet. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Libris 8357326. ISBN 91-506-1216-6. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:161611/FULLTEXT01  Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
• de los Reyes, Paulina; Kamali, Masoud (2005). Bortom vi och dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering (SOU 2005:41). Stockholm: Statsrådsberedningen. Libris 9894123. ISBN 91-38-22353-8 

Externa länkar

• American Anthropological Association Statement on "Race" 17 maj 1998
• Medicinskt rasbegrepp kan behövas av Dan Egonsson, Axess nr 5, 2006