Leena Krohn
Leena Krohn, född 28 februari 1947 i Helsingfors, är en finsk författare.
Författarskap
redigeraKrohn har bland annat gett ut Donna Quijote ja muita kaupunkilaisia ("Donna Quijote och övrigt stadsfolk", 1983), ett poetiskt prosaverk som är konstruerat kring situationer, dialoger, tankeserier och scener där händelserna inte har något med verkligheten att göra. Boken räknas som ett av 1980- och 1990-talens mest betydande finska verk. Även romanen Tainaron. Brev från en annan stad (1985) lägger fokus på vad som är "sant" och på förhållandet mellan övertygelse och verklighet. Bipaviljongen: en berättelse om svärmar (2006) är en sorts framtidsvision präglad av Krohns fabuleringskonst och hennes undran över tillvaron. Hon har också gett ut essäsamlingar och barnböcker.[1]
Bibliografi (utgivet på svenska)
redigera- Den gröna revolutionen (Rabén & Sjögren, 1972) (tillsammans med Inari Krohn) (originaltitel: Vihreä vallankumous)
- Tainaron. Brev från en annan stad. 1987 (Översatt av Thomas Warburton)
- I människokläder: en stadsberättelse 1989 (Översatt av Thomas Warburton, originaltitel: Ihmisen vaatteissa) Filmen Pelikanmannen bygger på denna roman.
- "Speglarnas mörker" (novell) i antologin Den svarta måsen : 30 moderna finska berättare (urval och översättning av Johan Bargum och Bo Carpelan) (Schildt, 1989)
- Umbra: en inblick i Paradoxarkivet (1994) (Översättning Susanne Hellsten)
- Matematiska varelser eller delade drömmar 1996 (Översatt av Susanne Hellsten, originaltitel: Matemaattisia oliota tai jaettuja unia)
- Att förnimma dess närvaro: 2 berättelser 1997 (Översatt av Susanne Hellsten, originaltitel: Ettei etäisyys ikävöisi)
- Pennan och maskinen: essäer (Anamma, 1998) (översättning Seija Torpefält, originaltitel: Kynä ja kone)
- Pereat Mundus (Anamma, 2001) (Översatt av Seija Torpefält)
- Bipaviljongen: en berättelse om svärmar (Kabusa, 2008) (Översatt av Seija Torpefält) (originaltitel: Mehiläispaviljonki Kertomus parvista)
Priser och utmärkelser
redigera- Anni Swan-medaljen 1979 för I människokläder
- Tack för boken-medaljen 1986 för Tainaron[1]
- Finlandiapriset 1992[1]
- Topeliuspriset 1993 för Salaisuuksia[1]
- Pro Finlandia-medaljen 1997[1]
Källor
redigera- ^ [a b c d e] Morten Haugen. ”Leena Krohn”. Store norske leksikon. http://snl.no/Leena_Krohn. Läst 23 juni 2014.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Leena Krohn.- Leena Krohns hemsida
Vidare läsning
redigera- Maijaliisa Jokinen: Från fjärran land till staden Tainaron: den finska litteraturen och dess grogrund under självständighetstiden, 1993
- Thomas Kjellgren: Förvandlingen, det oändliga och identiteten: några teman i Leena Krohns författarskap. Artikel i Café Existens 19, 1996, 67, s. 43-48 .