Kanadavireo
Kanadavireo[2] (Vireo philadelphicus) är en nordamerikansk tätting som tillhör familjen vireor.[3] Den är den nordligaste arten i familjen och häckar nästan enbart i Kanada. Vintertid flyttar den till Centralamerika. Vid några få tillfällen har den observerats i Europa, på Irland, i Storbritannien och i Azorerna. Beståndet anses vara livskraftigt.
| Kanadavireo Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Vireor Vireonidae |
| Släkte | Vireo |
| Art | Kanadavireo V. philadelphicus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Vireo philadelphicus | |
| Auktor | Cassin, 1851 |
| Utbredning | |
 | |
Utseende
redigeraAdulta individer är huvudsakligen olivbruna på ovandelen och gula undertill. De har mörka ögon, grå hätta, mörkt tygelstreck och ett ljust ögonbrynstreck. De har tjocka blågrå ben och en kraftig näbb. Lätena är mycket lika rödögd vireo (V. olivaceus).
Utbredning
redigeraKanadavireon är den mest nordligt häckande av vireorna och förekommer vid skogskanter i löv- och blandskog i princip enbart i Kanada. Den är en flyttfågel som övervintrar i Mexiko och Centralamerika.
Förekomst i Europa
redigeraKanadavireon är en mycket ovanlig gäst i västra Europa. Första fyndet gjordes vid Galley Head utanför irländska Cork 12–17 oktober 1985. Därefter har arten setts ytterligare ett par gånger på Irland, två gånger i Storbritannien samt vid ett 20-tal tillfällen i Azorerna.[4]
Ekologi
redigeraBoet är korgformat i en grenklyka, vanligtvis placerat relativt högt. Honan lägger tre till fem lätt fläckade vita ägg som ruvas av båda föräldrar i upp till 14 dagar..[5] De födoöker efter insekter i träd, och ibland flugsnappar de insekter. De äter också bär, speciellt innan flytten.
Status och hot
redigeraArten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till fyra miljoner individer.[6]
Namn
redigeraArtens vetenskapliga artnamn liksom dess trivialnamn på engelska syftar på staden Philadelphia i Pennsylvania, USA.[7] John Cassin beskrev arten 1851 utifrån en individ från just Philadelphia. Arten dock varken häckar där eller är särskilt vanlig under vår- och höstflyttningen.[8]
Källor
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Philadelphia vireo, 1 september 2008.
Noter
redigera- ^ [a b c] BirdLife International 2012 Vireo philadelphicus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Tarsiger.com Fynd av kanadavireo i Västpalearktis
- ^ Godfrey, W. Earl (1966). The Birds of Canada. Ottawa: National Museum of Canada. sid. 318–319
- ^ Philadelphia Vireo Faktablad om philadelphiavireo på allaboutbird.org
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
- ^ Moskoff, William and Scott K. Robinson. 2011. Philadelphia Vireo (Vireo philadelphicus), version 2.0. In The Birds of North America (P. G. Rodewald, editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, New York, USA. https://doi.org/10.2173/bna.214
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör philadelphiavireo.
Wikispecies har information om philadelphiavireo.- Läten på xeno-canto.org
