Helfrid Kinmansson

svensk skådespelare aktiv 1848–95

Helfrid Kinmansson, född Torsslow 15 januari 1831 i Stockholm, död 12 mars 1906 i Stockholm, var en svensk skådespelare aktiv 1848–1895.

Helfrid Kinmansson
Helfrid Kinmansson, 1861
Helfrid Kinmansson, 1861
FöddHelfrid Torsslow
15 januari 1831
Stockholm, Sverige
Död12 mars 1906 (75 år)
Stockholm, Sverige
MakeGustaf Kinmansson
(1853–1887; hans död)

Biografi

redigera

Helfrid Kinmansson var dotter till Olof Ulrik Torsslow och Sara Torsslow, gift med Gustaf Kinmansson (1853) och faster till Valborg Moberg. Hon anställdes 1848 vid Mindre teatern, där hon - förutom en kort tid vid Dramaten 1857–1858 - var engagerad fram till att Mindre teatern år 1863 uppgick i Dramaten, där hon sedan var anställd till sin pensionering 1895.

Helfrid Kinmansson var främst en karaktärsskådespelare som användes flitigt i så kallade borgerliga pjäser. Efter att i början av sin karriär med varierande framgång mest ha spelat romantiska hjältinneroller, övergick hon snart (vid ungefär samma tid som Mindre teatern blev Dramaten) till roller som komiska gummor, där hon blev som mest uppskattad och omtalad och nådde stor framgång. Enligt kritiker klarade hon den samtida övergången från det romantiska till den realistiska skådespelarstilen väl. Hon ska som aktör ha utmärkt sig för:

"ädel och fin känsla, klar uppfattning, samt för ett troget och natursannt återgifvande af de karaktärer, hon under en mångårig konstnärsbana haft på sin lott att tolka från skådebanan."

Bland hennes roller nämns Julia i Romeo och Julia, Valborg i Axel och Valborg, Prinsessan Cecilia i Solen sjunker, Karin i Ur Carl den tolftes ungdom, Jolanta i Kung Renés dotter, Alice i Börd och förtjänst, Polixena i Konst och natur, Laura i De nygifta, Antoinette i Klädeshandlaren och hans måg, Lelia i Sullivan, Karin Månsdotter i En krona, Sally i Evas systrar, Mabel i En arbetare, Agnes i Fruntimmersskolan, Fru Rey i Två enkor, Caroline i Marquis de Villemére, Stafva i Majorens döttrar, Fru Guerin i Notarien Guerin och Fru Lebrueil i Markisinnan.

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1852 Léon Riddar Blåskägg
Jean-François Bayard
Mindre teatern[1]
Emma Stormgranat Hin ondes gåva
Frans Hedberg
Mindre teatern[1]
1868 Antoinette Klädeshandlaren och hans måg
Émile Augier och Jules Sandeau
Kungliga Dramatiska Teatern[2]
1871 Jungfru Olsen De skenhelige
J. Wibe
Kungliga Dramatiska Teatern[3]
1876 Grevinnan Ulla Ahlefelt-Kamph Också en förlovning
Johan Grönstedt
Kungliga Dramatiska Teatern[4]
Agnes Under toffeln
Alrun Leifsson
Kungliga Dramatiska Teatern[5]
Fru Sten, länsmansänka Dagtingan
Frans Hedberg
Kungliga Dramatiska Teatern[6]
Fru Ewald Pastorsadjunkten
Anne Charlotte Leffler
Kungliga Dramatiska Teatern[7]
Maria Brunner Svart i röd
Oscar Wijkander
Kungliga Dramatiska Teatern[8]
1886 Malla Geografi och kärlek (Geografi og kærlighed)
Bjørnstjerne Bjørnson
Kungliga Dramatiska Teatern
1887 Madam Helseth, hushållerska på Rosmersholm Rosmersholm
Henrik Ibsen
Kungliga Dramatiska Teatern
1895 Markisinnan Dora
Victorien Sardou
Kungliga Dramatiska Teatern[9]

Galleri

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] ”Teater”. Aftonbladet: s. 2. 6 november 1852. http://tidningar.kb.se/4112678/1852-11-06/edition/0/part/1/page/2. Läst 9 februari 2017. 
  2. ^ ”Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 30 november 1868. http://tidningar.kb.se/4112678/1868-11-30/edition/0/part/1/page/1. Läst 1 september 2016. 
  3. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-24/1928/3. Läst 6 augusti 2015. 
  4. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-16/3390/3. Läst 10 augusti 2015. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-15/3414/3. Läst 11 augusti 2015. 
  6. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-02/3452/3. Läst 13 augusti 2015. 
  7. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 september 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-09-29/3578/3. Läst 15 augusti 2015. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 november 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-11-08/3612/3. Läst 17 augusti 2015. 
  9. ^ Ord och Bild 1895 s. 6

Källor

redigera

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera