Harfleur
Harfleur är en stad och kommun i departementet Seine-Maritime, Frankrike, på norra sidan av Seines estuarium, 7 kilometer innanför Le Havre.
| Harfleur | ||
| Kommun | ||
 Kyrkan
| ||
|
||
| Land |  Frankrike
| |
|---|---|---|
| Region | Normandie | |
| Departement |  Seine-Maritime
| |
| Arrondissement | Le Havre | |
| Kanton | Gonfreville-l'Orcher | |
| Koordinater | 49°30′N 0°12′Ö / 49.500°N 0.200°Ö | |
| Yta | 4,21 km²[1] | |
| Folkmängd | 8 315 ()[2] | |
| Befolkningstäthet | 1 975 invånare/km² | |
| Tidszon | CET (UTC+1) | |
| - sommartid | CEST (UTC+2) | |
| Postnummer | 76700 | |
| INSEE | 76341 | |
| Geonames | 3013922 | |
| OSM-karta | 109655 | |
  Kommunens läge i regionen Normandie i Frankrike
| ||
| Webbplats: http://www.harfleur.fr | ||
Harfleurs egentliga blomstsring inföll under slutet av medeltiden. På 1300-talet blev Harfleur huvudstaden för Karl V:s nyskapade krigsflotta. Staden beskrivs i början av 1400-talet som väl befäst. Den ägde en livlig handelsomsättning och tillverkade ett uppskattat kläde. 1415 erövrades Harfleur av Henrik V av England, och under återstoden av hundraårskriget intogs staden upprepade gånger av de stridande parterna. Genom Seines fortgående uppslamming kom Harfleur under nyare tiden att sjukna tillbaka i betydelse och övertas av Le Havre. 1926 hade kommunen 4 534 innevånare och år 2021 hade Harfleur 8 315 invånare.
Befolkningsutveckling
redigeraAntalet invånare i kommunen Harfleur
 |
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ Répertoire géographique des communes, Institut national de l'information géographique et forestière, läst: 26 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Populations légales 2021, Institut National de la Statistique et des Études Économiques, 28 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Chiffres clés - Évolution et structure de la population hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 4 maj 2012).
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Harfleur.- Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 667.
