Hamburgsund
Hamburgsund är en tätort i Tanums kommun, i Bohuslän, Västra Götalands län.
Hamburgsund | |
Tätort | |
Sundet mot norr
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Bohuslän |
Län | Västra Götalands län |
Kommun | Tanums kommun |
Distrikt | Kville distrikt |
Koordinater | 58°33′29″N 11°16′19″Ö / 58.55806°N 11.27194°Ö |
Area | 143 hektar (2020)[1] |
Folkmängd | 708 (2020)[1] |
Befolkningstäthet | 5 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Tätortskod | T4372[2] |
Beb.områdeskod | 1435TB103 (1960–)[3] |
Geonames | 2708248 |
Ortens läge i Västra Götalands län
| |
Wikimedia Commons: Hamburgsund | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Hamburgsund med omgivningar är ett bra exempel på norra Bohusläns kustlandskap, kala berg med lersediment i dalbottnarna. Fördjupningen, som bildar Sundet, är en av landskapets många nord-sydliga sprickdalar, här fylld av havet.
I yttersta havsbandet cirka 5 km sydväst om Hamburgsund finns den spektakulära båken Saltskärs käring. Båken finns avbildad i Hamburgsunds logotyp.
Etymologi
redigeraNamnet på sundet mellan fastlandet och Hamburgö skrivs på 1300-talet Hornborosvondom, det namnet övertas långt senare av samhället. Förledet kommer från önamnet Hornbora, "den med horn försedda", som syftar på Hamburgös utskjutande uddar i söder och väster. Jämför Homborsund i Norge.
Hamburgsund har ingen koppling till den tyska staden Hamburg, inte heller till stadens namn.
Historia
redigeraRedan på 1000-talet fanns tingsplatsen för Viken vid klippan, som idag kallas Hornborgs slott vid Hamburgsundet, strax söder om nuvarande Hamburgsund. Idag finns en replika av en vikingaby vid tingsplatsen, benämnd som Hornbore by.
Hamburgsund omnämns, i dokumentation kring Öresundstullen, år 1585 som tullstation. Under 1700-talets sillperiod fanns längs det skyddade sundet mellan Hamburgö och fastlandet ett flertal trankokerier.
I början av 1800-talet var bebyggelsen fortfarande sparsam, men tog fart när befolkningen började bedriva fraktfart. Skutor från Hamburgsund fraktade trä och tegel från Norge, kol och koks från Göteborg samt sill och sten från Bohuslän.
Ytterligare en viktig faktor i Hamburgsunds snabba utveckling under slutet av 1800-talet var omfattande etablering av stenindustrier i trakten.
Befolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutvecklingen i Hamburgsund 1960–2020[4] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 400 | |||
1965 | 445 | |||
1970 | 536 | |||
1975 | 587 | |||
1980 | 606 | |||
1990 | 659 | 98 | ||
1995 | 745 | 100 | ||
2000 | 765 | 101 | ||
2005 | 801 | 101 | ||
2010 | 818 | 101 | ||
2015 | 706 | 137 | ||
2020 | 708 | 143 | ||
Samhället
redigeraHamburgsund är ett fortfarande levande kustsamhälle med rötter i fiske, fraktfart och stenhuggeri. En del av samhället ligger på fastlandet och en del på andra sidan sundet, på Hamburgö. Över sundet går en av Trafikverkets linfärja. Färjeleden är 130 m lång och kallas Hamburgsundsleden och drivs av Trafikverket Färjerederiet.
En stor del av den äldre bebyggelse som finns kring sundet är bevarad, såväl bostadshus som sjöbodar.
På berget ovanför färjeläget ligger Hamburgsunds kapell.
Samhället är ihopvuxet med byn Hökebacken.[5]
Näringsliv
redigeraVaror fraktar man än idag i Hamburgsund, även om skutan idag enbart är firmamärke för det lokala lastbilsåkeriet, som dock har sitt ursprung i fraktfart till sjöss.
Hamburgsund hade tack vare sin skyddade hamn en av Bohusläns största flottor av mindre fartyg för kustfraktfart. Den siste skepparen försvann så sent som på 1970-talet.
Kustfisket är fortfarande en viktig näring i Hamburgsund, med en av kommunens största fiskehamnar. Dessutom fungerar Hamburgsund som serviceort för den omgivande landsbygden.
Som så många andra orter vid den tiden hade även Hamburgsund en egen tillverkning av läskedrycker, detta låg på Hamburgö.
Hamburgsunds Sko etablerade sig i den gamla fiskkonservfabriken i Hamburgsund på 1970-talet. Då med viss egen tillverkning i liten skala. Senare blev den en ren detaljist och kunde genom expansion även etablera sig i Grebbestad och på Torp Köpcentrum Uddevalla.
Kultur
redigeraFlera filmer har till stor del spelats in i trakten av Hamburgsund, till exempel En sång för Martin.
I Hamburgsund finns en livaktig Folkets Hus-förening. I Folkets Hus visas film, bland annat har förhandsvisningar skett av i trakten inspelade spelfilmer.
Nolhotten
redigeraMed fartyget M/S Nolhotten kör skepparen Stellan Johansson passagerare runt i fjällbackaskärgården, samtidigt som han berättar historier, skrönor och historiska fotnoter från bygden. Eller som han själv säger: "Ruskiga historier och historiska ruskigheter". En "nolhott" är enligt befolkningen i södra Bohuslän en människa från norra delen av landskapet eller från gränstrakterna till Norge och Dalsland.
Se även
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 26 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Hökebacken”. Ratsit.se. http://www.ratsit.se/BC/SearchSimple.aspx?Where=H%C3%B6kebacken. Läst 7 maj 2016.
Vidare läsning
redigera- Fotoalbum. [Hamburgsund: Hamburgsunds bildarkiv]. 2001-. Libris 3362313
- Hamburgsund i norra Bohuslän. Hamburgsund: Hamburgsunds turistinformation. 2009. Libris 11466701
- Med hjärtliga hälsningar från Hamburgsund : Slottet, Heestrand, Bottna, Svenneby och Gerlesborg : [ett tidsdokument av brev- och vykort] : 184 brev- och vykort berättar om bygdens förändring, från det första brevkortet stämplat 1904. Fjällbacka: Signatur Torevi. 2011. Libris 12290767. ISBN 978-91-978206-2-2
- Nordell, Linnea (2006). ”Guldet i Hamburgsund”. Bohuslän : årsbok 2006,: sid. 30-58 : ill.. 0348-937X. ISSN 0348-937X. Libris 10391666
- Olsson, Allan (1995). ”Fjällbacka och Hamburgsund som sjöfartssamhällen.”. Sjömän, fartyg och samhälle / redaktör: Ragnar Olsson. D. 1 / Edmond Bäck ... ([Uddevalla] : [A. Olsson], 1995): sid. 217-248 : ill.. Libris 2170166
- Wehlin, Annie (2002). Annie Wehlins gamla Hamburgsund och dagens. Fotoalbum (Hamburgsunds bildarkiv), 99-3522344-2 ; 2. Hamburgsund: Hamburgsunds bildarkiv. Libris 10046641