Gwynedd är en kommun (principal area), tillika ett administrativt och bevarat grevskap i den nordliga delen av Wales. Det har fått sitt namn efter medeltidskungariket Gwynedd, och skapades 1974 som ett av åtta administrativa grevskap i Wales. I area är detta grevskapet ett av de största i landet, men är mycket glesbefolkat. En stor del av befolkningen talar kymriska, och Gwynedd har därför blivit centrum för walesisk nationalism. Partiet Plaid Cymru fick sitt genombrott här.

Gwynedd
Kommun, grevskap
Caernarfon
Land Storbritannien Storbritannien
Riksdel Wales Wales
Bevarat grevskap Gwynedd
Koordinater 52°50′N 3°55′V / 52.833°N 3.917°V / 52.833; -3.917
Administrativ
huvudort
Caernarfon
Yta 2 535 km²[1]
Folkmängd 117 591 (2022)[2]
Befolkningstäthet 46 invånare/km²
Tidszon GMT (UTC+0)
 - sommartid BST (UTC+1)
GSS-kod W06000002
Geonames 2647716

Den 1 april 1996, i samband med kommunreformen i Wales, miste Gwynedd Anglesey, som blev en självständig enhet, och Aberconwy, som gick till Conwy. Anglesey finns dock med i det bevarade grevskapet Gwynedd.

Det nya Gwynedd täcker det mesta av de gamla grevskapen Caernarfonshire och Merionethshire; då det först upprättades bar det också namnet Caernarfonshire and Merionethshire. De lokala politikerna gav det namnet Gwynedd nästa dag.

Halvön Lleyn ligger inom Gwynedds territorium.

I Gwynedd föddes soulsångerskan Duffy.

Större orter i Gwynedd

redigera
Ort Invånare [a]
Bangor 18 000
Bethesda 4 500
Blaenau Ffestiniog 3 500
Caernarfon 9 500
Pwllheli 4 000
Tywyn 3 000

Administrativ indelning

redigera

Gwynedd är indelat i 64 communities.

  1. ^ Baserat på "built up areas" i folkräkning 2011 [3], avrundat till närmaste 500.

Källor

redigera