Guvernementet Rjazan
Guvernementet Rjazan var ett guvernement i mellersta Ryssland 1796–1929.
| Guvernementet Rjazan | ||
| Рязанская губернiя | ||
| Guvernement i Kejsardömet Ryssland | ||
 | ||
|
||
| Land |  Ryssland
| |
|---|---|---|
| Huvudstad | Rjazan | |
| Area | 42 099 km² | |
| Folkmängd | 2 510 000 (1910) | |
| Befolkningstäthet | 60 invånare/km² | |
| Idag del av: | Rjazan oblast | |
 Rysk karta över guvernementet Rjazan, 1822.
| ||
Det begränsades av guvernementet Moskva och Tula i väster, Vladimir i norr samt Tambov i öster och söder. Det hade en yta på 42 099 km och 2 510 000 invånare (1910).
Guvernementet var en platå på omkring 200 m höjd med djupa floddalar. Det är den förmedlande länken mellan de centrala storryska guvernementen och stäppguvernementen i sydöst. Norra delen, vänster om Oka, som flöt genom guvernementet, var flack, sandig, delvis sumpig och skogbevuxen; södra delen, där svartjorden vidtar, är torr och ytterst bördig.
Större delen av Rjazan tillhörde stenkolsformationen, på några ställen uppträdde juraformationen och längst i söder den devoniska formationen med sina karakteristiska försteningar.
Rjazan tillhörde två flodsystem: Okas och i söder Dons. Oka upptog bland annat bifloderna Pra, Para och Pronja.
Jordbruket lämnade ett stort överskott av spannmål. Industrin (bomulls- och linnefabriker, brännvinsbrännerier, glasbruk, metallverkstäder) producerar för omkring 25 miljoner rubel årligen.
Under 800-talet var det område, som senare blev guvernementet Rjazan, befolkat av finska stammar (mordviner och andra) men dessa vek sedan undan för eller uppgick i slaverna, så att befolkningen med få undantag (några tusen tatarer, polacker och judar) utgjordes av ryssar.
Källor
redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Rjazan, 1904–1926.
