Gulgrön vireo[2] (Vireo flavoviridis) är en fågel i familjen vireor inom ordningen tättingar.[3] Den häckar i Centralamerika och övervintrar i Sydamerika.

Gulgrön vireo
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljVireor
Vireonidae
SläkteVireo
ArtGulgrön vireo
V. flavoviridis
Vetenskapligt namn
§ Vireo flavoviridis
Auktor(Cassin, 1851)
Utbredning

Utseende och läte

redigera

Gulgrön vireo är en stor (14–15 cm) vireo som till utseendet är mycket lik rödögd vireo. Den har dock kraftigare ljus näbb, mindre kontrasterande huvudteckning utan lika markant ljust ögonbryn och genomgående mer gulaktig anstrykning, framför allt på hals- och bröstsidor. Sången liknar rödögd vireos men är kortare och mindre melodisk med kortare pauser. Både ton och tempo påminner faktiskt om en gråsparvs tjirpande. Lätet liknar rödögda vireons nasala jamanade.[4]

 
Gulgrön vireo fotograferad i Panama.

Utbredning och systematik

redigera

Gulgrön vireo delas vanligen in i fem underarter med följande utbredning:[5][6]

  • Vireo flavoviridis hypoleucus – nordvästra Mexiko (sydöstra Sonora till södra Sinaloa)
  • Vireo flavoviridis flavoviridis – nordcentrala och nordöstra Mexiko till Panama; övervintrar söderut till västra Amazonområdet
  • Vireo flavoviridis forreri – ögruppen Islas Marías utanför västra Mexiko; övervintrar söderut till västra Amazonområdet
  • Vireo flavoviridis perplexus – norra Guatemala; övervintrar söderut till västra Amazonområdet
  • Vireo flavoviridis vanrossemi – sydöstra El Salvador

Gulgrön vireo har tidigare behandlats som en del av rödögd vireo (Vireo olivaceus). Möjligen är arten inte monofyletiskt.[7] Arten är en sällsynt besökare sommartid till allra sydligaste Texas i USA.[4]

Levnadssätt

redigera

Gulgrön vireo hittas i öppet landskap med spridda träd, plantage, skogsbryn och flodnära skogsområden. Födan består av insekter, spindlar, frukter och bär. Fågeln häckar mellan april och juli–augusti. I Costa Rica återvänder flyttfåglar till häckningsområden redan i slutet av mars och början av februari men börjar inte häcka förrän senare.[8]

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Vireo flavoviridis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 277. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.1). doi :  10.14344/IOC.ML.10.1.
  7. ^ Slager, D.L., Battey, C.J., Bryson, R.W., Voelker, G. & Klicka, J. (2014) A multilocus phylogeny of a major New World avian radiation: the Vireonidae. Mol. Phylogenet. Evol. 80: 95–104.
  8. ^ Brewer, D. & Christie, D.A. (2020). Yellow-green Vireo (Vireo flavoviridis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61268 24 april 2020).

Externa länkar

redigera