Gliese 686
Gliese 686 är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Herkules. Den har en skenbar magnitud av ca 9,58[2] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 96,3 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 26,5 ljusår (ca 8,2 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -10 km/s.[3]
Gliese 686 | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Herkules |
Rektascension | 17t 37m 53,34674s[1] |
Deklination | +18° 35′ 30,1607 ″[1] |
Skenbar magnitud () | 9,577[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | M1 V[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -9,55 ± 0,1[3] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +926,741[1] mas/år Dek.: +984,697[1] mas/år |
Parallax () | 122,5546 ± 0,0176[4] |
Avstånd | 26,613 ± 0,004 lå (8,160 ± 0,001 pc) |
Detaljer | |
Massa | 0,42 ± 0,05[2] M☉ |
Radie | 0,42 ± 0,05[2] R☉ |
Luminositet | 0,028 ± 0,006[2] L☉ |
Temperatur | 3 663 ± 68[2] K |
Metallicitet | -0,30 ± 0,09[2] |
Vinkelhastighet | 1,01 ± 0,80[2] km/s |
Andra beteckningar | |
LHS 452, AG+18 1586, BD+18 3421, G 170-55, GJ 686, HIC 86287, HIP 86287, IRAS 17356+1836, LSPM J1737+1835, 2MASS J17375330+1835295, NLTT 45173, NSV 23111, PLX 4009, PPM 133635, TYC 1555-1029-1, UCAC2 38455998, USNO-B1.0 1085-00280931, WISEA J173754.04+183540.0, Gaia DR3 4550763526539955712, Gaia DR2 4550763526539955712[5][6] |
Egenskaper
redigeraPrimärstjärnan Gliese 686 är en röd dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass M1 V.[6] Den har en massa som är ca 0,42[2] solmassor, en radie som är ca 0,42[2] solradier och har ca 0,027 gånger solens utstrålning av energi[2] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 700 K.[2]
Planetsystem
redigeraGliese 686 har en exoplanet av typen superjord, som upptäckts genom mätning av radial hastighet.[2]
Planet | Massa | Halv storaxel (AE) |
Siderisk omloppstid (d) |
Excentricitet | Inklination | |
---|---|---|---|---|---|---|
b | ≥ 6,624 ± 0,432[7] M🜨 | 0,091 ± 0,004 | 15,53209 ± 0,00166 | - | - | - |
Se även
redigeraReferenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, GJ 623, 2 februari 2022..
Noter
redigera- ^ [a b c d e] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Affer, L.; Damasso, M.; Micela, G.; Poretti, E.; Scandariato, G.; Maldonado, J.; Lanza, A. F.; Covino, E.; Rubio, A. Garrido (31 January 2019). "HADES RV program with HARPS-N at TNG. IX. A super-Earth around the M dwarf Gl686". Astronomy & Astrophysics. 622: A193. arXiv:1901.05338. Bibcode:2019A&A...622A.193A. doi:10.1051/0004-6361/201834868. ISSN 0004-6361. S2CID 118863481.
- ^ [a b] Nidever, David L.; Marcy, Geoffrey W.; Butler, R. Paul; Fischer, Debra A.; Vogt, Steven S.; McGahee, C. E.; O'Donoghue, A. A.; Knox, E. R. (2002). "Radial Velocities for 889 Late-Type Stars". The Astrophysical Journal Supplement Series. 141 (2): 503–522. arXiv:astro-ph/0112477. Bibcode:2002ApJS..141..503N. doi:10.1086/340570. S2CID 51814894.
- ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
- ^ GJ 686 (unistra.fr). Hämtad 2022-11-13.
- ^ [a b] "LHS 452". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Retrieved 2019-09-02.
- ^ Burt, Jennifer A.; Feng, Fabo; Holden, Bradford; Mamajek, Eric E.; Huang, Chelsea X.; Rosenthal, Mickey M.; Wang, Songhu; Paul Butler, R.; Vogt, Steven S.; Laughlin, Gregory; Henry, Gregory W.; Teske, Johanna K.; Wang, Sharon W.; Crane, Jeffrey D.; Shectman, Steve A. (2021), "A Collage of Small Planets from the Lick–Carnegie Exoplanet Survey: Exploring the Super-Earth and Sub-Neptune Mass Regime", The Astronomical Journal, 161: 10, arXiv:2011.08867, doi:10.3847/1538-3881/abc2d0, S2CID 227013469