Gösta Netzén
Klas Gösta Netzén, född 30 januari 1908 i Valbo församling, Gävleborgs län, död 20 juni 1984 i Högestads församling, Malmöhus län,[1] var en svensk journalist, politiker (socialdemokrat) och ämbetsman.
Gösta Netzén | |
Tid i befattningen 31 oktober 1957–24 november 1961 | |
Statsminister | Tage Erlander |
---|---|
Företrädare | Nils G. Hansson |
Efterträdare | Eric Holmqvist |
Mandatperiod 1949–1961 | |
Valkrets | Malmö, Hälsingborg, Landskrona och Lund |
Född | Klas Gösta Netzén 30 januari 1908 Valbo församling, Gävleborgs län |
Död | 20 juni 1984 (76 år) Högestads församling, Malmöhus län |
Nationalitet | Svensk |
Politiskt parti | Socialdemokraterna |
Yrke | Journalist, politiker, ämbetsman |
Biografi
redigeraNetzén gick tidigt med i ungdomslogen ”Sveaborg” av IOGT och logen ”Svea Leijon” i Ytterharnäs. I dessa föreningar väcktes hans föreningsintresse och hans intresse för det frivilliga bildningsarbetet. Som 16-åring deltog han 1924 i sin första studiecirkel, vars ämne var litteratur. Han gick med i Skutskärs Socialdemokratiska Ungdomsklubb där han efter ett år blev ordförande. ABF fångade upp honom som studieledare bland annat i litteraturhistoria, geografi, samhällskunskap och socialism. Han var med och startade MHF-avdelningen i Älvkarleby och var dess förste ordförande.[källa behövs]
Netzén var lokalredaktör[2] i Tierp[källa behövs] för Arbetarbladet 1927–1930, medarbetare vid Enköpings Nyheter 1930–1931 och redaktör för Tierps Nyheter 1931–1934. Han var ombudsman i Upplandsdistriktet av Svenska lantarbetareförbundet från 1935, redaktör för tidningen Lantarbetaren 1936–1944 och chefredaktör för tidningen Arbetet i Malmö 1944–1957.[2]
Netzén var riksdagsledamot i Andra kammaren 1949–1961 (invald för Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds valkrets).[3] Åren 1957–1961 var han jordbruksminister i ministären Erlander III, varpå han var landshövding i Malmöhus län 1961–1973 tillika civilbefälhavare i Södra civilområdet 1962–1973.[2]
Netzén invaldes 1962 som hedersledamot av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund och 1965 som ledamot av Skogs- och Lantbruksakademien.[2][4] Han utsågs 1970 till agronomie hedersdoktor vid Lantbrukshögskolan i Ultuna och 1971 till medicine hedersdoktor vid Lunds universitet.[2] Han var den 22 juli 1971 värd i radioprogrammet Sommar.[5]
Bibliografi (urval)
redigera- Mistluren : April 1929. Skutskärs socialdemokratiska ungdomsklubb fem år, red. Gösta Netzén (Gävle 1929).
- Gösta Netzén : Jordbruket i kris (Stockholm: Sv. lantarbetarförb. 1940).
- Gösta Netzén och Jan Fridegård : I morgon blommar också en äng (Stockholm: FILMO, 194n). Filmmanuskript baserat på Fridegårds bok En natt i juli (1933). Filmtitel: När ängarna blommar (1946).
- Gösta Netzén : "Studieledare och studiesekreterare". I Folket i Bilds föreningshandbok : föreningsfolkets rådgivare, red. Gösta Ronner (Stockholm 1940), s. 129–136.
- Gösta Netzén : Till landsbygdens ungdom (Stockholm: Nord. rotogravyr., 1943).
- Svenska lantarbetareförbundet (Uppland) 25 år: 1919-1944. De uppländska lantarbetarnas jubileumsskrift. Tjugofemårsskrift utgiven av Upplands distrikt av Svenska lantarbetareförbundet, red. Eskil Eriksson, A.E. Elmroth, Gösta Netzén.
- Malmö arbetarekommun 50 år. Red. Eric Holmqvist, Gotthard Sjölander, Gösta Netzén, 1957
- Gösta Netzén och Sune Wisén: Frågan om sportstugebebyggelse 1960. I Samefolkets Egen Tidning 1960:5, s. 77.
- Svenska kraftverksföreningen. Årsmöte (1967). Avsnittet "Människans miljö".
- Netzén, Gösta : Malmöutredningen : Malmö kommuns återinträde i Malmöhus läns landsting : betänkande / avgivet av Malmöutredningen den 29 oktober 1971. Civildepartementet
- I skuggan : ett spel om statare i uppror / av Gösta Netzén och Frans Nilsson. Premiär: 16 juni 1985, Christinehofs slott.[6]
Referenser
redigera- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
- ^ [a b c d e] Vem är det. Svensk biografisk handbok 1983. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. 1982. sid. 736. ISBN 91-1-825012-2.
- ^ Norberg, Anders; Tjerneld, Andreas; Asker, Björn (1986). Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Ledamöter och valkretsar. Band 3. Stockholm: Sveriges Riksdag. sid. 242. ISBN 91-22-00854-3.
- ^ Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 1812–2012. Del B: Ledamotsmatrikel. Stockholm: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. 2012. sid. 171. ISBN 978-91-86573-56-0. http://www.ksla.se/anh/files/2015/01/Del-B_mindre.pdf. Läst 25 december 2020.
- ^ ”1959-2014 SOMMAR & VINTERVÄRDAR \(inkl s-värdar 2014\)”. Sveriges Radio. 23 oktober 2014. https://sverigesradio.se/Diverse/AppData/Isidor/Files/2071/14328.pdf. Läst 29 mars 2022.
- ^ ”LIBRIS - sökning: gösta netzen”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?q=g%C3%B6sta+netzen&r=&f=simp&t=&s=r&g=&m=50. Läst 29 mars 2022.