Franscitronbi
Franscitronbi, Hylaeus difformis, är ett bi som är medlem av familjen korttungebin och släktet citronbin.
| Franscitronbi Status i Sverige: Sårbar[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Korttungebin Colletidae |
| Släkte | Citronbin Hylaeus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hylaeus difformis | |
| Auktor | (Eversmann, 1852)[2] |
| Synonymer | |
| Prosopis difformis Eversmann, 1852[3] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning
redigeraEtt litet bi, honan är 7 till 8 mm lång, hanen 6,5 till 7,5 mm. Arten har övervägande svart kropp. Ansiktet har blekgula, trekantiga sidofläckar hos honan, hanen har dessutom clypeus (munskölden)[a] gul, sällan dessutom nederdelen av pannan. Blekgula markeringar finns också på bakskenbenen och hos hanen även på bakfötterna. Biet har fått sitt svenska namn av de täta, kraftiga, vita hårfransar som hos honan avslutar tergit[b] ett till fyra och ger bakkroppen ett tvärrandigt intryck. Hanen har endast mindre hårfransar på sidorna av den första tergiten.[1]
Ekologi
redigeraHabitatet utgörs av skogsbryn, lertag och dynområden i inlandet.[4] I Skandinavien kan den även påträffas i gamla hus med vasstak.[1] I Alperna kan den nå upp till 1 100 m.[4]
Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många olika familjer, som korgblommiga växter[1], flockblommiga växter, strävbladiga växter, korsblommiga växter, klockväxter, fetbladsväxter, kransblommiga växter, liljeväxter och rosväxter[4]. Flygtiden varar från sent i juni till början av augusti.[1]
Larvbona anläggs på solbelysta platser i kraftigare växtstänglar, gamla borrhål från trälevande insekter, vass- och bamburör, bihotell[c][1] eller i vertikala ytor av lössjord[4].
Utbredning
redigeraUtbredningsområdet omfattar en stor del av det europeiska fastlandet från Iberiska halvön och Belgien i väster till Kaukasus i öster, och från Balkan i söder till Skandinavien i norr.[4][1] Den finns även i Östasien och Nordafrika.[4]
I Sverige har arten gått tillbaka, troligtvs på grund av igenväxning av de vedrika skogsbrynsmiljöer där den tidigare levde. En annan orsak är sannolikt det gamla jordbrukslandskapets omvandling, som gjort att bobiotoper som dött trä och gamla timmerhus minskat. Den finns numera endast i östra Svealand, östra Östergötland, Öland och östligaste Småland.[1] I Finland saknas arten helt.[5]
Kommentarer
redigera- ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
- ^ Bihotell är en specialform av insektshotell med rör som solitärbin kan bygga sina larvbon i.
Referenser
redigera- ^ [a b c d e f g h i] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Larsson, A.M. & Stenmark, M. (2020). ”Franscitronbi Hylaeus difformis”. Artinformation. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/103088/detaljer. Läst 3 juni 2023.
- ^ ”Hylaeus difformis (Eversmann, 1852)” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=754907#null. Läst 3 juni 2023.
- ^ Holmström, G. & Hall, K. (2018). ”Hylaeus difformis (Eversmann, 1852) | franscitronbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103088/details?lang=sv. Läst 3 juni 2023.
- ^ [a b c d e f] Dathe, H. H. 2013 Hylaeus difformis . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 3 juni 2023.
- ^ Juho Paukkunen (2019). ”Citronbin – Hylaeus”. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204390. Läst 3 juni 2023.