Det har även funnits en medeltida Finlands lagsaga.

Finska lagsagor 1776–1868. Vasa hovrätt inrättandes år 1776 med jurisdiktion över Vasa län, Savolax och Karelens län och Uleåborgs län från Åbo hovrätt samt Kuusamo lappmark från Svea hovrätt[1] Som en följd av genomgick de finska lagsagorna en omstrukturering som rörde deras namn och verksamhetsområden. Norrfinne lagsaga delades i en sydlig del med namnet Åbo och Björneborgs lagsaga. Den omfattade Åland, den norra delen av Egentliga Finland och hela Satakunda. Den norra delen fick namnet Vasa och Uleåborgs lagsaga och omfattade hela Österbotten och Kuusamo lappmark. Söderfinne lagsaga överfördes till större delen till Nylands och Tavastehus lagsaga. Den helt nya Kymmenegårds lagsaga omfattade hela Savolax och Östra Nyland. Då Viborgs län år 1812 återförenades med Finland fortsatte Viborgs lagsaga att verka. Den hade varit i funktion under åren 1721–1784 och från 1797 medan länet hörde till Ryssland. År 1831 omorganiserades det finska rättsväsendet på nytt. Förutom mindre gränsregleringar delades Vasa och Uleåborgs lagsaga upp i två delar. Samtidigt upphörde Kymmenegårds lagsagas verksamhet. Vid Viborgs hovrätts tillkomst 1839 reglerades lagsagornas gränser på nytt. År 1868 avskaffades lagsagorna i Finland.

Åbo och Björneborgs lagsaga

redigera

Nylands och Tavastehus lagsaga

redigera

Karelens lagsaga

redigera

Kymmenegårds lagsaga

redigera

Vasa och Uleåborgs lagsaga

redigera
  • Gustaf Idman 1776–1793
  • Johan Magnus Krook 1793–1826
  • Carl Arvid Krabbe 1826–1835

Viborgs lagsaga

redigera

Vasa lagsaga

redigera
  • Albrecht Fredrik Richard De la Chapelle[11] 1836–1859
  • Henrik Gustaf Aminoff[12] 1859–1868

Uleåborgs lagsaga

redigera
  • Isaac Sundvall 1836
  • Jonas af Brunér 1836–1848
  • Carl Johan Heikel 1848–1850
  • Enoch Wilhelm Sallmén 1850–1868

Se även

redigera

Källor

redigera
  • Holmberg, H.: Suomen laamannikunnat ja laamannit (Finlands lagmansdömen och lagmän), Turun historiallinen arkisto 1963, s. 88–149