Eskilstuna stad
- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Eskilstuna stad. För orten se Eskilstuna, för dagens kommun, se Eskilstuna kommun.
Eskilstuna stad var en stad och kommun i Södermanlands län.
| Eskilstuna stad Före detta kommun | |
 Eskilstuna stadshus | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Södermanlands län |
| Kommun, nu | Eskilstuna kommun |
| Centralort | Eskilstuna |
| Inrättad | 1659 |
| Upphörd | 31 december 1970 |
| Uppgått i | Eskilstuna kommun |
| Befolkning, areal | |
| Areal | 91 kvadratkilometer () |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°22′03″N 16°30′57″Ö / 59.367416666667°N 16.515972222222°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Enköpings rådhusrätts domkrets |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0484 |
| Redigera Wikidata | |
Administrativ historik
redigeraDen 25 oktober 1659[1] gavs av Karl X Gustav stadsprivilegier till Karl Gustavs stad som bröts ut ur Fors socken väster om Eskilstunaån. Den nya staden anlades kring Reinhold Rademachers nygrundade järnmanufaktur, Rademachersmedjorna. Stadsprivilegierna omfattade också den äldre handelsplatsen Tuna (Tunafors) öster om ån i Klosters socken. Vid mitten av 1700-talet bröts manufakturverksamheten ur staden och drevs vidare under namnet Carl Gustafs stad, varvid staden återfick det gamla namnet Eskilstuna. År 1771 styckades området söder (väster) om ån av till en ny stadsbildning som fick namnet Eskilstuna fristad, och det dröjde ända till år 1833 innan de två städerna förenades till en enhet, Eskilstuna stad.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1907 inkorporerades Fors landskommun med Nyfors municipalsamhälle och Klosters landskommun i Eskilstuna stad. 1971 gick staden upp i den då nybildade Eskilstuna kommun.[2]
Judiciell tillhörighet
redigeraStaden hade en egen jurisdiktion med rådhusrätt och uppgick 1971 i Eskilstuna tingsrätt och dess domsaga.[3]
Kyrklig tillhörighet
redigeraTill staden hörde från 1659 Eskilstuna stadsförsamling. Denna delades 1931 upp och delen öster om ån ingick med Klosters församling i Eskilstuna Klosters församling, den väster om ån ingick med Fors församling i Eskilstuna Fors församling. [4]
Sockenkod
redigeraFör registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0318[5] som motsvarar den omfattning staden med dess landskommun hade kring 1950, vilket innebär att sockenkoden också används för Klosters socken och Fors socken som annars även har egna sockenkoder.
Stadsvapnet
redigeraBlasonering: I fält av silver ett från en av en vågskura bildad blå stam uppskjutande svart städ med röd sockel, över vilket en ur ett blått moln i övre vänstra sköldhörnet framkommande röd arm svingar en svart slägga.
Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t för Eskilstuna stad 1937. Det är en heraldisk tolkning av ett sigill från 1665. Det registrerades i PRV 1974.
Geografi
redigeraEskilstuna stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 89,75 km², varav 88,35 km² land.[6] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade staden samma datum en areal av 90,57 km², varav 89,40 km² land.[7]
Tätorter i staden 1960
redigera| Tätort | Folkmängd |
|---|---|
| Eskilstuna | 53 919 |
| Ärna | 764 |
| Flacksta | 705 |
| Berga | 455 |
| Måsta | 356 |
| Sal | 330 |
| Odlaren | 292 |
| Skogstorp, del av[a] | 121 |
Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 96,6 procent.[8]
Politik
redigeraMandatfördelning i valen 1919–1966
redigera| Valår | V | S | SP | C | FR | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1919 | 34 | 8 | 8 |
| 50 | 63,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1920 | 34 | 7 | 9 |
| 50 | 39,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1922 | 2 | 31 | 7 | 10 |
| 50 | 46,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1926 | 2 | 34 | 4 | 2 | 8 |
| 50 | 57,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1930 | 36 | 2 | 2 | 2 | 8 |
| 50 | 65,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1934 | 36 | 2 | 6 | 6 |
| 50 | 69,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1938 | 39 | 6 | 5 |
| 50 | 73,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1942 | 39 | 6 | 5 |
| 50 | 73,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1946 | 4 | 32 | 10 | 4 |
| 50 | 81,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1950 | 34 | 13 | 3 |
| 50 | 86,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1954 | 2 | 31 | 12 | 5 |
| 50 | 83,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1958 | 2 | 31 | 10 | 7 |
| 50 | 83,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1962 | 2 | 32 | 1 | 10 | 5 |
| 50 | 84,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1966 | 4 | 28 | 3 | 10 | 5 |
| 50 | 84,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1081
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eskilstuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Eskilstuna stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 15. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 8. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 17 & 18 i pdf:en
Anmärkningar
redigera- ^ Tätorten Skogstorp var delad mellan Husby-Rekarne landskommun (1 223 inv.) och Eskilstuna stad (121 inv.).
