Erik Drake (musiker)
Erik Drake af Hagelsrum, född 8 januari 1788 på Föllingsö i Kisa socken i Östergötland, död 9 juni 1870 i Stockholm, var en svensk musikteoretiker, musikpedagog och kompositör. Han var son till kaptenen Leonard Fredrik Drake af Hagelsrum och Emerentia Elisabet Stockenström. Erik Drake gifte sig 1820 med Elisabet Katarina Printzenskiöld.
| Erik Drake | |
.JPG) | |
| Född | 8 januari 1788[1] Kisa församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 9 juni 1870[1][2] (82 år) Stockholms stad[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[2]  |
| Sysselsättning | Författare, musikteoretiker[1], kompositör[1], musikvetare, politiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[1] | |
| Släktingar | Carl Magnus Drake[1] |
| Redigera Wikidata | |
Erik Drake blev student vid Uppsala universitet 1804, varifrån han på 1820-talet flyttade till Stockholm[3] och ingick på den civila ämbetsmannabanan. Han ägnade sig dock fortfarande åt sin utbildning som musiker. Han invaldes först som associerad ledamot (den 2 december 1818) och därefter som ledamot nr. 240 av ”Första Classen” av Kungliga Musikaliska Akademien den 28 december 1822. Han var biträdande lärare i musikteori vid akademien från 1826 och professor mellan 1830 och 1860. Han var akademiens direktör 1834-1860, dess sekreterare 1841-1860 och bibliotekarie 1849-1860. 1861 erhöll han avsked från sina befattningar.
Sin största insats i svensk musikhistoria gjorde Drake som lärare och läroboksförfattare. Bland hans skrifter märks Elementar-cours i harmonie-läran (tre upplagor 1851-1857), Läran om contrapunkten (1845), Frågor i harmoni-läran, till besvarande i organistexamen (2:a upplagan 1849). Drake upptecknade även svenska folksånger och biträdde vid redigerandet av Adolf Ivar Arwidssons Svenska fornsånger (3 band 1834-42), samt utgav Musiken till valda skrifter af C. M. Bellman (1836-37), varvid han även företog efterforskningar angående Bellmanmelodiernas ursprung. Som tonsättare, bland annat av kammarmusik, pianostycken och sånger, gjorde sig Drake mindre känd.[3]
Verk
redigera- Berggubben. Uppfördes 1817 eller 1818 på Kungliga slottet.[4]
Kammarmusik
redigera- Stråkkvartett nummer 1 i c-moll.[4]
- Stråkkvartett nummer 2 i Eb-dur.[4]
- Divertimento på romansen "Du tendre amour je cherchais l'empire" i D-dur för piano och tvärflöjt. Tillägnad Marie Berger.[4]
- Violinsonat i B-dur.[4]
Piano
redigera- Stycken för fyrhändigt piano.[4]
- Polacca i B-dur. Tillägnad Gustaf de Schmiterlöv.
- (Saknas)
- (Saknas)
- Stycke i F-dur. Komponerad 13 juli 1829 i Stockholm.
- Stycke i e-moll.
- Stycke i B-dur.
- Ecossäs i G-dur
- Ecossäs i Eb-dur
- Ecossäs i G-dur
- Ecossäs i a-moll
- Ecossäs i Eb-dur
- Ecossäs i f-moll
Bibliografi i urval
redigera- Allmänna grunder i musik och clavérspelning. Stockholm. 1830. Libris 2250437
- Elementar-cours i harmonie-läran. Stockholm. 1839-1840. Libris 2867092
- Läran om kontrapunkten: elementar-cours. Stockholm. 1845. Libris 2992381
- Frågor i harmoniläran till besvarande vid organistexamen. Stockholm. 1846. Libris 2250438
- Gollmick, Carl (1842). Carl Gollmicks kritiska terminologi för vänner af tonkonsten och theatern.: Öfvers. af Eric Drake.. Stockholm. Libris 2669973
- Zöllners Orgelskola.
Noter
redigera- ^ [a b c d e f g h] Erik Drake, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17628, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Levande Musikarv-ID: drake-erik, läst: 13 december 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
- ^ [a b c d e f g] Nisser, Carl (1943). Svensk instrumentalkomposition 1770-1830. Nominalkatalog. Stockholm: Gothia. sid. 108-109. Libris 1412043
Källor
redigera- Gustaf Hilleström: Kungl. Musikaliska Akademien, Matrikel 1771-1971