Wikipedia

Erg

Erg är den grundläggande energienheten i CGS-systemet.

  • 1 erg = 1 g•cm²/s² = 10−7 J.
  • 1 erg = 624,15 GeV = 6,241511 eV
  • 1 erg = 1 dyn⋅cm = 1 g⋅cm2/s2
  • 1 erg = 2.77777777777778 × 10-14 kW⋅h
Erg
Enhetsinformation
Enhetssymbolerg
Fysikalisk storhet1 g·cm2·s-2
MåttsystemCGS-enheter
Härledd frånergon
Enhetsomvandling
SI-enheter
1 erg = 1,0000000 × 10-7 J
Brittiska enheter
1 erg = 7,375621 × 10-8 ft·lbf
Redigera Wikidata

Erg har sitt ursprung i CGS-systemet (centimeter–gram–sekund). Den har symbolen erg. Erg är inte en SI-enhet. Dess namn härstammar från ergon (ργον), ett grekiskt ord som betyder "arbete" eller "uppgift".[1]

En erg är mängden arbete som utförs av en kraft av en dyn som utövas för ett avstånd av en centimeter. I CGS-basenheterna är den lika med ett gramcentimeterkvadrat per sekundkvadrat (g΅cm2/s2). Den är alltså lika med 10−7 joule eller 100 nanojoule (nJ) i SI-enheter. En erg är ungefär den mängd arbete som görs (eller energi förbrukas) av en vanlig husfluga som utför en "armhävning", den benböjande dipp som tar dess mun till ytan där den står och tillbaka upp.[2]

Historik

redigera

År 1864 föreslog Rudolf Clausius det grekiska ordet ργον (ergon) för enheten för energi, arbete och värme.[3][4] År 1873 rekommenderade en kommitté i British Association for the Advancement of Science, däribland de brittiska fysikerna James Clerk Maxwell och William Thomson ett allmänt antagande av centimeter, gram, och sekund som grundläggande enheter (C.G.S.- systemet av enheter). För att skilja härledda enheter rekommenderade de att använda prefixet "C.G.S. unit of ..." och begärde att ordet erg eller ergon skulle begränsas strikt för att hänvisa till C.G.S. enheten för energi.[5]

År 1922 föreslog kemisten William Draper Harkins benämningen mikro-erg som en bekväm enhet för att mäta ytenergin hos molekyler[6] i ytkemi.[7][8] Det skulle likställas med 10−14 erg,[6][9][10][11][12] ekvivalent med 10−21 joule.

Erg har inte varit en giltig enhet sedan den 1 januari 1978[13] då Europeiska ekonomiska gemenskapen ratificerade ett direktiv från 1971 som genomförde det internationella systemet (SI) i samförstånd med Allmänna konferensen för mått och vikt.[14] Enheten används dock fortfarande inom astrofysiken[15] och ibland inom mekaniken.[källa behövs]

Källor

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 24 december 2021.

Referenser

redigera
  1. ^ Oxford English Dictionary
  2. ^ Filippenko, Alex, Understanding the Universe (of The Great Courses, on DVD), Lecture 44, time 24:30, The Teaching Company, Chantilly, VA, USA, 2007
  3. ^ Clausius, Rudolf (1867). ”Appendices to Sixth Memoir [1864. Appendix A. On Terminology.”]. i Hirst, T. Archer. The Mechanical Theory of Heat, With Its Applications to the Steam-engine and to the Physical Properties of Bodies.. London: J. Van Voorst. sid. 253. https://archive.org/details/mechanicaltheor04claugoog. Läst 17 mars 2014. ”editions:PwR_Sbkwa8IC.” 
  4. ^ Howard, Irmgard K. (2001). ”S is for Entropy. U is for Energy. What Was Clausius Thinking?”. Journal of Chemical Education 78 (4): sid. 505. doi:10.1021/ed078p505. http://www.giovannibachelet.it/FG1-13-14/settimana_12/Howard_2001.pdf. Läst 17 mars 2014. 
  5. ^ Thomson, Sir W; Foster, Professor GC; Maxwell, Professor JC; Stoney, Mr GJ; Jenkin, Professor Fleeming; Siemens, Dr; Bramwell, Mr FJ (september 1873). ”First Report of the Committee for the Selection and Nomenclature of Dynamical and Electrical Units”. i Everett, Professor. Forty-third Meeting of the British Association for the Advancement of Science. Bradford: John Murray. sid. 224. https://www.biodiversitylibrary.org/item/94452#page/324/mode/1up. Läst 17 mars 2014 
  6. ^ [a b] Jerrard, H. G.; McNeill, D. B. (1993) [1963]. A Dictionary of Scientific Units - Including dimensionless numbers and scales (6). London: Chapman and Hall. sid. 100. ISBN 0412467208. OCLC 803100353 
  7. ^ Cardarelli, François (1999) [1966]. Scientific unit conversion: A practical guide to metrication (2). Springer-Verlag London Limited. doi:10.1007/978-1-4471-0805-4. 1447108051, 9781447108054. ISBN 978-1-85233-043-9. https://books.google.com/books?id=-ZveBwAAQBAJ. Läst 25 augusti 2015 
  8. ^ Cardarelli, François (2003). Encyclopaedia of Scientific Units, Weights and Measures. Springer-Verlag London Ltd.. ISBN 978-1-4471-1122-1. https://archive.org/details/encyclopaediaofs0000card 
  9. ^ Roberts, Lathrop Emerson; Harkins, William Draper; Clark, George Lindenberg (2013-07-01) [1922]. The Orientation of Molecules in Surfaces, Surface Energy, Adsorption, and Surface Catalysis. V. The Adhesional Work Between Organic Liquids and Water: Vaporization in Steps as Related to Surface Formation. University of Chicago. https://books.google.com/books?id=j2Y6AQAAMAAJ. Läst 25 augusti 2015 
  10. ^ Holmes, Harry N. (1925). Colloid Symposium Monograph - Papers Presented at the Second National Symposium on Colloid Chemistry, Northwestern University, juni, 1924. "2". The Chemical Catalog Company, Inc. https://books.google.com/books?id=g7u3AAAAIAAJ. Läst 15 februari 2015 
  11. ^ ”Journal of the American Chemical Society - Issues for 1898-1901 include Review of American chemical research, v. 4-7; 1879-1937, the society's Proceedings”. Journal of the American Chemical Society (American Chemical Society) 44: sid. 665. 1922. ISSN 0002-7863. https://books.google.com/books?id=nFE9AQAAMAAJ&pg=PA665. Läst 15 februari 2015. 
  12. ^ Partington, James Riddick (2010-02-17) [1949]. An Advanced Treatise on Physical Chemistry: Fundamental principles. The properties of gases. "1". Longmans, Green. https://books.google.com/books?id=aPzvAAAAMAAJ. Läst 25 augusti 2015 
  13. ^ Neufert, Ernst; Neufert, Peter; Kister, Johannes (2012-03-26) (på engelska). Architects' Data. John Wiley & Sons. ISBN 9781405192538. https://books.google.com/books?id=6N68sMtqXSUC&q=1+januari+1978%2C+erg&pg=PA3 
  14. ^ Jennings, W. A. (oktober 1972). ”SI units in radiation measurement” (på engelska). The British Journal of Radiology 45 (538): sid. 784–785. doi:10.1259/0007-1285-45-538-784. ISSN 0007-1285. PMID 5078949. Arkiverad från originalet den 28 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210628052139/https://www.birpublications.org/doi/abs/10.1259/0007-1285-45-538-784?journalCode=bjr. Läst 28 januari 2022. 
  15. ^ ”Are ergs commonly used in astrophysics? If so, is there a specific reason for it?”. Physics Stack Exchange. 12 februari 2016. https://physics.stackexchange.com/q/235581. Läst 15 september 2018. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Erg&oldid=55825094”