Wikipedia

Eckerö

kommun på Åland
Ej att förväxla med Ekerö.
För fartyget, se M/S Eckerö.
För församlingen, se Eckerö församling

Eckerö är både en ö och en kommun i den västra delen av landskapet Åland i Finland. Kommunen har nästan 1 000 invånare. Avståndet till Ålands enda stad, Mariehamn, som numera nås via en broförbindelse, är 35 km.

Eckerö
Kommun
Vapen
Land Finland Finland
Landskap Åland Åland
Administrativt centrum Överby
Area 752,7 km²[1]
 - land 107,7 km²[1]
Folkmängd 942 (2023)[2]
Befolkningstäthet 8,7 invånare/km²
Politik  
 - Kommun-/stadsdirektör Raine Katajamäki
 - Kommunfullmäktiges
ordförande 		Anders Svebilius
 - Kommunstyrelsens
ordförande 		Mikael Selander
Kommunkod 043
Geonames 3041809
Läge
- Latitud:
- Longitud: 		 
60°12′00″N 19°37′00″Ö / 60.20000°N 19.61667°Ö / 60.20000; 19.61667
Språk
- Svenska:
- Finska:
- Övriga: 		 
818 (86,8%)[3]
0 45 (4,8%)[3]
0 79 (8,4%)[3]
Administrativa data  
Webbplats: www.eckero.ax
Ålands kommuner

Etymologi

redigera

Eckerö kan antas ha åsyftat den västligare av de två stora öar som har sammansmält i våra dagars Eckerö. Förledet anses vara en gammal genitiv av ek. Namnet är identiskt med Ekerö i Mälaren och Öckerö i Bohuslän.[4] Tanken på uppkallelse efter det förra har framkastats [5], men har inte rönt understöd.[6]

Geografi

redigera

Förutom huvudön, Eckerö, består kommunen Eckerö av cirka 200 öar till av varierande storlek.[7] Eckerös centralort är Storby.[7] Andra byar är Björnhuvud, Finbo, Kyrkoby, Marby, Torp och Överby. Områdena Degersand och Skeppsvik hör till Torp by medan Skag hör till Kyrkoby. Här finns också öarna Emskär, Högsten (med båk) och grundet Storbrotten, naturreservatet Träsket och viken Kyrksundet[8] samt sundet Käringsund. Finbofjärden och Marsund skiljer Eckerö från Hammarland.

Sevärdheter

redigera
  • Eckerö kyrka från slutet av 1200-talet vid Kyrksundet.[9]
  • Eckerö post- och tullhus, ritat av Engel och Carlo Bassi, med Postrotemuseum.[10]
  • Årligen genomförs Postrodden till minne av den riskabla postgången över Ålands hav.[9]
  • Käringsunds fiskeläge är en unik miljö med ett femtiotal sjöbodar och båthus. Åtskilliga scener i filmen Tjorven och Mysak, som är en del av Astrid Lindgrens klassiker Vi på Saltkråkan, spelades in här sommaren 1966.[9]
  • Ålands jakt- och fiskemuseum ligger intill Fiskelägets grå bodar i Käringsund.[11]
  • Labbas Hembygds- och Bankmuseums står på platsen för den optiska telegraf som från 1700-talets slut sammanlänkade Eckerö-Signilskär-Grisslehamn. I hembygdsgården finns också ett bankmuseum.[12]
  • Gästhemmet Ängstorp i Storby var en gång det gamla postkontoret från 1778. Ängstorp lär vara det enda svenskbyggda postkontor från denna tid som finns kvar i ursprungligt skick.[9]
  • Midsommarstången i Storby är en av världens största. Uppemot 30 bybor behövs för att med handkraft resa stången som är en av de få kvarvarande midsommarstänger som har kvar den traditionella utsmyckningen.

Bildgalleri

redigera
  •  
    Eckerö kyrka.
  •  
    Eckerö post- och tullhus.
  •  
    Käringsunds fiskeläge.
  •  
    Eckeröhallen.

Turism

redigera

Turismen är viktig för Eckerö[7] och man har en utvecklad turistnäring med restauranger, hotell, gästhem, campingplatser, caféer, stugbyar och övernattningsstugor. Eckerö är känt som en turistkommun för barnfamiljer. Ett flertal barnvänliga sandstränder finns i kommunen, bland annat Degersand med Ålands enda dynlandskap.

Eckerö ligger högt på listan över platser med mest soltimmar i Norden. I Eckerö finns det en artonhåls golfbana, ett flertal minigolfanläggningar och även en pay- and playbana. I kommunen finns också en av norra Europas största idrottshallar, Eckeröhallen. Den är flitigt använd av besökande idrottslag från hela Norden.

Kommunikationer

redigera

Till Eckerö kommer man med Eckerö Linjens färjor från Grisslehamn på Väddö i Sverige till Berghamn i Storby. Resan tar knappt 2 timmar. Man kan också välja att åka till Mariehamn eller Långnäs med de färjor som går från Helsingfors, Kapellskär, Stockholm, Åbo och Tallinn.

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Eckerö kommun 1910–2020[2]
ÅrFolkmängd
1910
  
1 082
1920
  
1 133
1930
  
1 050
1940
  
1 028
1950
  
942
1960
  
846
1970
  
690
1980
  
685
1990
  
811
2000
  
830
2010
  
943
2020
  
958
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december varje år.

Språk

redigera

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2023.[3]

Språk Enligt 2023-12-31
Antal Andel (%)
Totalt 942 100,0
Svenska 818 86,84
Finska 45 4,8
Rumänska 19 2,0
Lettiska 17 1,8
Thai 6 0,6
Ryska 4 0,4
Engelska 3 0,3
Estniska 1 0,1
Övrigt 29 3,1
Andel av befolkningen som talar svenska, finska eller något annat språk.







 
  Svenska (86,8 %)
  Finska (4,8 %)
  Övrigt (8,4 %)


Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b] ”Statistisk årsbok | Ålands statistik- och utredningsbyrå”. www.asub.ax. https://www.asub.ax/sv/statistisk-arsbok-0. Läst 21 augusti 2024. 
  2. ^ [a b] ”BE004 -- Befolkning efter kommun och år”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE004.px/. Läst 21 augusti 2024. 
  3. ^ [a b c d] ”BE032 -- Befolkning efter år, kommun och språk”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE032.px/. Läst 22 augusti 2024. 
  4. ^ Lars Hellberg (1987), Ortnamnen och den svenska bosättningen på Åland / Lars Hellberg., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113529888, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022790 
  5. ^ Huldén, Lars, 1997c: Sockennamnet Vörå i saklig belysning. I: Ord och några visor tillägnade Kurt Zilliacus 21.7.1997. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. B:18.
  6. ^ ”Eckerö - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2014. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2/-/. 
  7. ^ [a b c] ”Eckerö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ecker%C3%B6. Läst 16 december 2021.  [inloggning kan krävas]
  8. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=500. Läst 17 januari 2018. 
  9. ^ [a b c d] ”Sevärdheter”. Eckerö kommun. Arkiverad från originalet den 9 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130609072003/http://www.eckero.ax/turistinfo/117?sublevel=142. Läst 2 september 2012. 
  10. ^ ”Eckerö Post- och Tullhus”. Eckerö kommun. Arkiverad från originalet den 24 april 2013. https://archive.is/20130424061616/http://www.eckero.ax/museer/eckeroe-post-och-tullhus. Läst 2 september 2012. 
  11. ^ ”Ålands Jakt- och Fiskemuseum”. Eckerö kommun. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305102328/http://www.eckero.ax/museer/jakt-och-fiskemuseum. Läst 2 september 2012. 
  12. ^ ”Labbas Hembygds- och bankmuseum”. Eckerö kommun. Arkiverad från originalet den 24 april 2013. https://archive.is/20130424055305/http://www.eckero.ax/museer/labbas-hembygdsmuseum. Läst 2 september 2012. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Eckerö&oldid=55799484”