Diskussion:Vidfilm

Vem fasen säger vidfilm? Jag har aldrig hört det uttrycket. Låter urlöjligt!
/Albin Olsson 21 september 2008 kl. 00.27 (CEST)

I historiken råder det delade meningar om huruvida "bredbild" är ett etablerat namn på detta begrepp eller inte. Hur språkbruket är bland specialister vet jag inte, men nog brukar åtminstone SVT kalla sina sändningar i detta format för bredbildssändningar? Ordet borde nog åtminstone nämnas, men kanske med en kommentar i stil med att "Inom filmbranschen betraktas dock "bredbild" som felaktigt." eller hur det nu förhåller sig. //Essin 22 september 2008 kl. 22.57 (CEST)

Jag har jobbat en del med film och "filmmänniskor" och aldrig någonsin hört ordet "vidfilm". Däremot har jag hört "bredbild" många gånger, men oftast "Widescreen". Vidfilm är det löjligaste jag hört! /Albin Olsson 25 september 2008 kl. 10.51 (CEST)

Vet inte på vilken planet du har jobbat med "film och filmmänniskor", men det är inte på samma som jag! Lite kort om mig först: Förutom karriärer som pilot och fotograf har jag jobbat en hel del i filmbranschen. Under några år i slutet på 70-talet som ljudtekniker i slutskedet då filmen mixas. Sista långfilmsjobbet jag var direkt inblandad i var Picassos äventyr, resten kan man hitta under mitt namn i IMDb eller Svensk filmdatabas. Intressant tid då jag lärde känna åtskilliga andra "filmmänniskor". Jag blev under den tiden även inblandad i biografbranschen vilket senare blev ett heltidsjobb då lönen var avsevärt bättre än för en ljudtekniker! Under 16-17 år körde jag film på ett femtital olika biografer och biografanläggningar, däribland i stort sett samtliga Stockholms innerstadsbiografer och flera ute i förorterna. Med "biografanläggning" menas exempelvis olika filmstudios, sjukhus, militära förband och skolor med 35 mm projektorer. Jag har haft hand om utbildning av nya biografmaskinister på både 35 mm anläggningar och 70 mm dito. Ett tag i mitten på 80-talet hade jag hand om central utbildning av personal till ett flertal militära förband. Jag har även varit inblandad i teknisk service av maskinrum och var med och installerade några av de första Dolby Stereo anläggningarna på svenska biografer (Trivia: första filmen i Sverige som visades i Dolby Stereo var Deerhunter). Betyder detta att jag vet allt och alltid har rätt? Inte alls, men det ger lite bakgrund till mina åsikter nedan om din kommentar.

Den 9 november 1953 hade filmen Mannen från vidderna premiär på biografen Chinateatern i Stockholm. Den var inspelad i standardformatet 1,37 :1 (med ljud), men var avsedd att visas maskad i höjdled i bildfönstret i projektorn med en något kortare brännvidd för att ge en större bild med samma bildhöjd där sidoförhållandet var 1,66:1. För att särskilja de två olika formaten kallades nyheten för "Vidfilm", medan det gamla formaten helt enkelt fick heta "Normalbild"! Den 18 december samma år hade filmen Den purpurröda manteln premiär på biografen Rigoletto. Det blev den första filmen att förevisas i CinemaScope vilket krävde en ännu större och bredare duk. För att skilja formatet från de två andra kallades det i branschen oftast för ”CS” i dagligt tal. En anledning till hur facklingot utvecklades var att det i alla maskinrum till biografer som hade en omställbar dukmask (vilket i stort sett var alla av de som på den tiden kunde visa olika format) fanns en manöverlåda där maskinisten kunde ändra formatet. På denna stod att läsa ”NB” för normalbild, ”CS” för CinemaScope och ”VF” för..... tja, inte var det för ”Bredbild” i alla fall! Med tiden fick drygt 2 500 svenska biografer utrustning för att förevisa ”VF” i antingen 1,66 :1 eller 1,85:1. Ett något färre antal biografer hann få motsvarande utrustning för Cinemascope innan den allmänna biografdöden slog till. I samtliga dessa biografers maskinrum benämndes 1,66 :1 och 1,85 :1 som ”Vidfilm”. Ordet ”Bredbild” existerade inte alls! Hur många maskinister som under 55 år därför kallat formatet ”Vidfilm” och inget annat tänker jag inte ens gissa. Från min tid på Filmteknik AB vet jag att ”Vidfilm” även var det enda uttrycket som användes i produktionssammanhang!

Det är uppenbart att du medvetet ljuger när du säger att du "har jobbat en del med film och "filmmänniskor" och aldrig någonsin hört ordet Vidfilm." Det är ungefär som att påstå att du jobbat med bilar och bilmänniskor men aldrig hört ordet "ratt" nån gång. Om du verkligen jobbat med film som du påstår hade du stött på ordet "Vidfilm" i stort sett dagligen! Vad jag tror (men vad vet jag?) är att du på nåt sätt endast har varit involverad med videoproduktion av något slag. När den tekniken utveklades med en bredare bildskärm var det tydligen många i Sverige som inte jobbat alls med film och därför inte visste bättre som helt enkelt uppfann en ny svensk översättning av ordet ”Widescreen” till det absolut urfåniga amatöruttrycket "Bredbild". Varför språkmässigt uppfinna hjulet två gånger kan man tycka, men det är ju ett fritt land. Om du nu har jobbat med 35 mm film och filmmänniskor i Sverige kan du gärna få berätta vilka olika filmer det varit frågan om!

Bredbild är det löjligaste jag hört!--Towpilot 27 november 2008 kl. 23.48 (CET)

Saker som "Vidfilm är det löjligaste jag hört!" och "Det är uppenbart att du medvetet ljuger" gör bara diskussionen otrevlig och bidrar inte till sakfrågan. Om båda termerna finns och används, borde de inte då omnämnas i artikeln? Våra personliga antipatier ska ju inte påverka Wikipedias artiklar. //Essin 14 december 2008 kl. 00.21 (CET)

Även jag kan intyga att "Vidfilm" är det etablerade och enda ordet på biograferna och i distributionen. På filmlådorna står tydligt "Vidfilm" om filmen är i detta format. På akternas startsladdar står "VF" följt av den matematiska beskrivningen av formatet. Manöverboxarna till ridå- och/eller dukavmaskning är på samtliga biografer märkta med NB, VF och CS.

Jag skulle däremot vilja påpeka en helt annan brist i artikeln: På första raden står det att normalbild har formatet 1,33:1. Det skall vara 1,37:1 och inget annat när man pratar film (fast man brukar ha ettan som täljare i filmsammanhang). När en film inspelad i NB visas i svensk TV har man beskurit en aning till vänster och höger på filmen och låter resten fylla hela 4:3-rutan. I England däremot visar man hela filmrutan och lägger in extremt smala svarta fält över och under bilden.

Man kanske skulle göra en artikel som jämför filmformaten och TV-formaten. Ingredienser:

• vokabulären
• matematiken (Film: alltid en etta som täljare. TV: alltid heltal, det största som täljare)
• historia
• konverteringsmodeller (när man visar varandras material)

//Sören Samuelson, biografmaskinist 85.224.44.173 24 maj 2009 kl. 16.10 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Torr3.)

Jag ändrade i artikeln så att vidfilm avser bildformat för biofilm, och bredbild och widescreen bildformat för tv- och datorskärmar. Det här är min uppfattning om hur begreppen används, delvis baserat på diskussionen här samt SAOL och SO (bredbild, vidfilm, widescreen). Tekniskt sett är 16:9 ett vidfilmsformat, men för mig är det ett tv- och konsumentformat, medan ordet vidfilm känns som att det mer handlar om biofilm. Jag hade uppskattat om någon som jobbar med tv ville beskriva vilka termer som används i branchen.

Ordet vidbild verkar inte vara vanligt förekommande och kan förväxlas med totalbild, så jag tyckte det var bättre att ta bort det. Torr3 (diskussion) 7 augusti 2024 kl. 16.30 (CEST)

Infoga

I två har en sådan mall legat här. Det är alls ingen självklar åtgärd, se tex de många olikam iwlänkar de två har. OCh då inget hänt tar jag bort mallen Yger (diskussion) 28 november 2023 kl. 13.26 (CET)