Diskussion:Stjärna

Olika betydelser

Behövs den där hänvisning till "olika betydelser"-sidan, som ändå inte finns? / Habj 27 december 2005 kl.09.55 (CET)

Tanken är nog att det ska finnas något om stjärna i betydelsen kändis. Gunnar Larsson 27 december 2005 kl.10.21 (CET)

Ok.! kewl!

Problem

Den här artikeln behöver hjälp! Titta på länken långt nere på sidan! (Stjärnutveckling Stjärna# Stjärnutveckling) Kung Midas 30 november 2007 kl. 19.10 (CET)

Vandalisering

Jag har precis återställt artikeln efter vandaliseringen i december. Det krävdes flera försök, det verkar som om återställ-funktionen inte fungerar som den ska för tillfället. Hur som helst, det vore bra om fler än jag kunde hålla ögonen öppna, den här artikeln befann sig i ett ganska tråkigt tillstånd från 2007-12-25 t o m nu, och det tycker jag är lite för lång tid för att det ska kännas OK. /Magore 8 januari 2008 kl. 23.03 (CET)

Markerad som bra artikel

Mycket välutvecklad artikel som utan tvekan kan bli utmärkt när alla avsnitt är färdigaskrivna (endast historia är ännu ej komplett), och artikeln har gåtts igenom ordentligt. Tillsvidare definitivt en bra artikel. --Ace90 29 augusti 2008 kl. 10.14 (CEST)

Nagra mindre oklarheter...

Detta var minsan en mycket fin artikel! Jag har dock stott pa ett antal oklarheter som det vore bra om det kunde fortydligas:

• I texten star foljande: "Det har länge antagits att majoriteten av stjärnorna befinner sig i gravitationellt bundna flerstjärniga system. Detta gäller speciellt för väldigt massiva klass O och B-stjärnor av vilka endast 20 % anses vara ensamma. Men andelen enkelstjärnor ökar ju längre ner i storlek man går och för röda dvärgar är förhållandet nästan omvänt med 75 % ensamma stjärnor. Eftersom omkring 85 % av alla stjärnor antas vara röda dvärgar är de flesta stjärnor sannolikt ensamma." (undertecknads kursiv- och fetmarkering). De fetmarkerade styckerna tycks saga emot varandra. Har det som lange antagits visat sig vara fel, eller vad menas?

• Sedan star det under rubriken Kemisk sammansättning att "andelen tyngre ämnen kan också användas som en indikator av hur sannolikt det är att stjärnan har planeter." Det skulle vara fint med en forklaring till hur detta kan anvandas som indikator.

• Under rubriken Diameter star: "På grund av deras stora avstånd från jorden tycks alla stjärnor utom solen för det mänskliga ögat vara lysande punkter på natthimlen som ibland ser ut att blinka på grund av optiska störningar i jordens atmosfär." Vad beror dessa optiska storningar pa?

• Sedan funderar jag om det gar att forklara lite tydligare det som star under rubriken Stjärnornas rörelser om hur "ursprunget och åldern hos en stjärna, likväl som strukturen och utvecklingen av den omgivande galaxen" kan raknas ut av studera dess rorelser? Det som forklaras i de efterkommande styckerna ar hur man raknar ut rorelsen, inte hur information om ursprunget etc. fas fram.

Jag har annu bara last fram till delen om Temperatur sa mer fragor kan komma senare. MVH Jopparn 15 november 2008 kl. 02.13 (CET)

Roligt att någon läser så noga! :) Angående första frågan så har man länge vetat att tunga stjärnor oftast befinner sig i multistellära system, därifrån antog man något förhastat att detta gällde för samtliga stjärnor. Men motsatsen har nu visat sig gälla för små stjärnor och eftersom de är så många betyder det att de flesta stjärnor överhuvudtaget är enkla. Jag ska försöka förtydliga denna och övriga punkter när jag får tid idag. Njaelkies Lea (d) 15 november 2008 kl. 10.04 (CET)

Antagen till utmärkt

Resultatet blev att artikeln blev utmärkt enligt kriteriet:

• Varit nominerad i minst två veckor och
• fått enbart och minst 5 utmärkt-röster.
  Ace90 21 november 2008 kl. 11.03 (CET)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

Stjärna

Nominerad av Ace90 7 november 2008 kl. 17.13 (CET)

Omfattande, mångfacetterad och källbelagd. Till stor del baserad på artiklar från andra språkversioner som är utvalda. Stabil och någorlunda genomgången. Moget och vetenskapligt språk, men borde ändå vara föreståelig för de flesta.

Föreslår att artikeln blir utmärkt.

Stödjer för utmärkt

1. Marek Pola 7 november 2008 kl. 20.36 (CET) Mycket fin artikel.
2. Njaelkies Lea (d) 8 november 2008 kl. 11.21 (CET) En av Wikipedias basartiklar. Till stor del översatt av mig men eftersom aktiviteten här är så låg behövs nog alla röster en artikel kan få. I mitt tycke är den efter allt puts nu bättre än den engelska utmärkta artikeln.
3. Maukie 9 november 2008 kl. 11.59 (CET) Artikeln håller hög kvalitet, är illustrerad, innehåller interwikilänkar, är försedd med referenser. Mycket bra!
4. Ztaffanb 11 november 2008 kl. 12.34 (CET) Mycket bra artikel - lättläst, intressant, vederhäftig samt (inte minst) ett avstamp mot andra intressanta artiklar.
5. Cottafava 11 november 2008 kl. 20.52 (CET) Håller med Ztaffanb och de övriga användarnas röster ovan.
6. Obelix 16 november 2008 kl. 13.23 (CET) Instämmer med samtliga ovan.
7. Brallan 17 november 2008 kl. 21.37 (CET) Instämmer med ovan
8. Huggorm 19 november 2008 kl. 19.31 (CET)

Stödjer för bra

Stödjer ej

Diskussion

---

Vem delade upp himlen?

Första meningen i Stjärnbeteckningar, påstår att himlen delades upp i stjärnbilder omkring 1600, vilket är någon slags helt fel. Bayer lät rita kartor som publicerades i bokform, men före dess var standarden att publicera antingen stjärntabeller – den första var Hipparkos' katalog från några 100 år f.kr. – nästa var Ptolemaios' katalog kanske 150 e.kr., som var Hipparkos' katalog uppdaterad med tillägg. Från denna tid finns några stjärnglober bevarade, annars lärde man sig stjärnbilderna genom verser. Araberna övertog så antikens vetenskap och var de första att rita upp stjärnkartor som finns bevarade idag, från kanske 800-talet, med kineserna som möjligt undantag. Det är troligt att man ritade stjärnbilder och stjärnor tidigare, men att pappret/papyrusen/pergamentet ruttnat.

Bayer var den förste efter antiken att publicera högkvalitativa kartor baserade på Tycho Brahes och andras mätningar. Han ritade inte upp några stjärnbildsgränser. På den tiden fanns det inte anledning, eftersom c:a 1008 stjärnor var uppmätta. Man sorterade däremot upp stjärnorna i stjärnbilder, eftersom det fanns så få uppmätta. Det var först Johann Elert Bode (tror jag) som drog stjärnbildsgränser i sin Uranographia, men det var relativt instabila gränser dragna med lös hand, vilket sedan tyvärr varierade från publicerare till publicerare, och ofta också från karta till karta för en och samma publicerare. Det var först Eugène Joseph Delporte som drog upp dagens fyrkantiga (och rejält korkade) stjärnbildsgränser 1930, jag tror efter 1875 års epok ― det hade varit bättre om han bara placerat ut fasta punkter enligt någon epok och dragit streck emellan - inte svårare att räkna på, men definitivt epok-oberoende, eftersom det bara hade varit att flytta punkterna till en ny epok och fått samma stjärnbildsgränser. Vi får väl se detta som ett uttryck för den begynnande fyrkantigt byråkratiska kulturen som växte fram i hela västvärlden. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 29 juli 2009 kl. 18.46 (CEST)

Huvudsida

Artikeln Stjärna planeras visas i rutan "Utmärkt artikel" på huvudsidan 29-30 oktober. Kolla gärna upp sammanfattningen, så att den ser seriös och inbjudande ut.

En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma. Den närmaste stjärnan sett från jorden är solen, vilken är källan till den allra största delen av energin på jorden. Andra stjärnor är synliga på natthimlen när de inte störs av solen, eller av andra ljusstarka objekt på jorden, så kallad ljusförorening. En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre frigör enorma mängder energi, som så småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden. Nästan alla grundämnen tyngre än väte och helium är skapade i stjärnornas centrum.

Genom att observera stjärnornas spektrum, luminositet och rörelser genom rymden kan man avgöra stjärnornas massa, ålder, kemiska sammansättning och många andra egenskaper. Den totala massan är avgörande för hur stjärnan kommer utvecklas och dess slutgiltiga öde. En graf över temperaturen uppställd mot luminositeten, känd som ett Hertzsprung–Russell-diagram, gör det möjligt att bestämma stjärnans ålder och utvecklingsstadium. ► Läs mer

BoivieBot 18 oktober 2011 kl. 02.46 (CEST)