Diskussion:Solen

M51	Denna artikel är en del av Projekt astronomi, ett försök att förbättra och standardisera astronomirelaterade artiklar. Om du skulle vilja delta, kan du ändra artikeln tillhörande denna sida eller lägga in ditt namn i deltagarlistan. Du kan även diskutera astronomi med likasinnade på diskussionssidan.
Bra	Den här artikeln har blivit klassificerad som Bra på klassificeringsskalan.
Mycket hög	Den här artikeln har blivit klassificerad som Mycket viktig på viktighetsskalan.

Sol

Nämnas bör att namnet är "Sol". 213.64.198.83 17 mars 2004 kl. 13.17 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag trodde att namnen i bestämd form var planeter i solsystemet. Hursomhelst så är sol en gaffelsida och har många betydelser. // rogper 17 mars 2004 kl.13.26 (CET)

Det finns redan en förgreningssida för Sol. Man skulle eventuellt kunna lägga in en länk till den i toppen av den här sidan.––[[Användare:Limeisafruit|Limeisafru--195.67.84.162 18 oktober 2011 kl. 09.31 (CEST)it]] 5 december 2006 kl. 09.29 (CET)

Synodisk omloppstid

Gäller synodisk omloppstid för solen? Hur i så fall? :) RomanNose 24 mars 2004 kl.18.40 (CET)

Det var nog före Galileo Galilei isåfall ... Vi kanske ska vara lite modernare och ta bort den raden! /ShineB 24 mars 2004 kl.19.38 (CET)

Tack, tänkte väl det ;) RomanNose 24 mars 2004 kl.19.40 (CET)

Angående relativ storlek

Från svenska wikipedia: "Jämfört med andra stjärnor i vår galax Vintergatan är solen en liten stjärna."

Från engelska: "The Sun is a main sequence star, with a spectral class of G2, meaning that it is somewhat bigger and hotter than the average star but far smaller than a blue giant star."

Vilket är rätt? Om den är större än medelstjärnan borde den väll knappast klassas som en liten stjärna?

DrBizzar0 24 mars 2004 kl.22.45 (CET)

Jag tror båda är rätt men att det handlar om olika saker. I Hertzsprung-Russell-diagram kan man se vad det ena betyder. / RomanNose 25 mars 2004 kl.06.33 (CET)

Den ursprungliga formuleringen var inspirerad av NE. Kanske beror det på exakt vad man mäter. Mitt syfte var att skapa en kontrast till solens enorma betydelse för oss människor på Jorden. Kanske man kan formulera det som "Jämfört med många andra stjärnor...är solen en ganska liten stjärna."
Sten André 25 mars 2004 kl.12.19 (CET)

Angående inklination

Jag hittade en förklaring till inklination - se denna artikel, och undrar nu om solen verkligen har en inklination enligt denna definition, eller om det finns någon annan inklinations-förklaring? Annars ska nog raden i tabellen tas bort.
/ShineB 7 april 2004 kl.10.09 (CEST)

Jag har nu tagit bort raden om inklination från tabellen. /ShineB 13 april 2004 kl.08.53 (CEST)

Solens undergång

Från svenska Wikipedias artikel om 'Vit Dvärg'; "Solen kommer sluta som en vit dvärg eftersom dess massa är är under khanderskarska gränsen."

Från svenska Wikipedias artikel om 'Solen'; "Om ungefär 5 miljarder år kommer solen att svälla och bli en röd jätte."

Hur kommer det sig att tvetydig information kommer från samma hemsida? Vilket av dessa påståenden är rätt? Jag har alltid haft för mig att Solen skulle bli en vit dvärg pga dess lilla storlek.

Kuf90 (diskussion) 27 juni 2005 kl. 18.05 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hur det kommer sig att här finns motsägande info? Hm, det förklaras nog enklast genom en liten genomgång av vad Wikipedia är för något. (Förresten, du kan underteckna dina diskussionsinlägg genom att skriva fyra tilde, så här: ~~~~) /Habj 29 juni 2005 kl.18.36 (CEST)

Om inte jag miss helt fel så kommer solen att första bli en röd jätte, för att senare bli en vit dvärg. Det är alltså ingen motsägelse, däremot säger artiklen om Solen inte hela sanningen :-) Gunnar Larsson 29 juni 2005 kl.18.57 (CEST)

Utan Sol

När Solen slocknat helt, kommer då de planeter den inte "grillat" som röd jätte att lämna omloppsbanan och driva ut i rymden? Kan de i så fall dras upp av gravitationen kring en annan stjärna och komma i omloppsbana kring den? (Vilket, om Jorden inte slukas, skulle kunna innebära att det blir nytt liv på Jorden igen.) 81.233.220.208 25 juli 2005 kl. 21.04 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om jag minns rätt nu så är det så här: om några miljarder år har solen blivit en dvärg som inte utstrålar någon värme. Massan finns dock fortfarande kvar och runt detta gravitationsfält är det möjligt att t.ex. Pluto kommer att cirkla. Thuresson ✎ 25 juli 2005 kl.21.10 (CEST)

Jag kan kanske svara på denna fråga. Även om solen har slocknat så finns ju solen som en visserligen väldigt liten dvärg i storlek med jorden. Men efter som "solen" finns där än fas som dvärg så har dän ändå en gravitation (de som håller alla objekt i sina banor) men i solens fall är det böjligt att Pluto krätsar kring "dvärg-solen" om inte solen blir ett svart hål då sugs alla närligande objekt in mot solen. Det sista är mest en teori att slocknade stjärnor blir svarta hål. --Draken 19 november 2005 kl.21,39 (CET)

1. Stora stjärnot kan sluta som svarta hål. Det finns mig veterligen ingen teori som förutsäger att en så liten stjärna som solen skulle göra det.
2. Ett objekt som går i en bana runt ett annat, större, objekt med en viss massa har inget sätt att avgöra från dess gravitationella påverkan, om detta större objekt är en stjärna eller ett svart hål eller något annat. Om solen (på konstgjord väg, i sådana fall) skulle bli ett svart hål med samma massa som den har nu, skulle alla planeter susa vidare i sina banor och inte märka ett dugg. \Mike 21 februari 2006 kl.08.46 (CET)

Det är nog möjligt att planeterna kommer att fortsätta att kretsa runt solen. Men jag vill bara påpeka att när solen blir en röd jätte, så kommer den p.g.a. förlorad jämnvikt mellan gravitationen som håller ihop solen och trycket utåt ifrån kärnan, att svälla upp så mycket att jorden hamnar inuti den. Men när solen drar sig tillbaka som vit dvärg kommer jorden antingen vara "uppäten" av solen eller också så småningom svalna av och fortsätta rotera kring vår slocknade sol. Men eftersom det då inte finns någon sol, kommer jorden att vara en död planet där inget liv kan återuppstå. Linni,3 augusti 2006 kl. 21.50

Varför flytt?

Varför flyttades sidan från Solen till Solen (solsystemet)? Det krävs väl ingen specificering med parentesen då det bara finns en solen i bestämd form?--Kruosio 19 november 2005 kl.23.37 (CET)

Det finns en folklig benämning även när man talar om vädret då bör väl den heta Solen (meteoroligi) altså ett annat ord för klart. Det är ju en viss skillnad jag har ett för slag. Kan man inte göra en såndär "gaffel sida" som man kommer då man söker Solen sen får man sjärlv välja om det är Solen (solsystemet) och Solen (meteoroligi).

Bara en tanke :o) --Draken 20 november 2005 kl.11,23 (CET)

Jag har flyttat tillbaka, det handlar ju om samma sol... När man ska läsa om solen är det nog dessutom det här man väntar sig finna... /Grillo 20 november 2005 kl.21.45 (CET)

Jo ni har nog rätt. Jag tänkte mer skillnade mer typ väder mässigt- Hur var vädret? Vi hade sol 35 grader varmt. Man kan kanske göra som de gör i andra uppslagsverk låt en andra betydelsen finnas med som en typ Solen 2 där man tar upp betydelsen att man igentligen menar klart.--Draken 20 november 2005 kl.22.00 (CET) :o)) Gillar ni de där med storleks förhållandna. Man får på så vis mer överblick om vilka mått vi talar om i universum. --Draken 20 november 2005 kl.22.03 (CET)

jorden är inget namn

Det har skett en redigering där jorden men litet j har bytts ut till Jorden.

Jorden har bara stor bokstav i början på en mening som alla andra ord. Men alldrig mitt i meningar. Varför? Jo jorden är inget namn på vår planet Tellus där emot.

Lika dant med solen. Solens namn är Apollo och månen är Luna.--Draken-Albert 26 december 2005 kl.22.39 (CET)

Att solen heter Apollo behöver styrkas med källa. Det står inget om att detta skulle vara det vetenskapliga namnet varken i NE eller på engelska wikipedia. Om detta namn finns är det nog så ovanligt att det endast bör nämnas i parentes. /Fenix 28 december 2005 kl.20.55 (CET)

Jag har också sökt efter namnet Apollo, och det enda jag hittat är en småplanet med det namnet. Men det kan ju vara nåt gammalt namn för solen. //Tåggas 28 december 2005 kl.21.09 (CET)

Apolle va bara en grej jag hörde på TV att man döpte Apollo projekter efter solbuden Apollo men det är kanske inte de samma som namnet på solen. sorry för förvirringen --Draken-Albert 30 december 2005 kl.00.41 (CET)

Under antiken var solen och planeterna starkt förknippade med gudarna i mytologin. Eftersom Apollo var den högste guden i den romerska mytologin så var det han som representerades av solen. Jag har ändå inte hört att det idag skulle vara namnet på solen. 82.212.68.237

Citerar wiki artikel Helios. Helios (grek. Ήλιος) eller Helios Panoptes som han också kallades, tillhörde den grekiska mytologin och var en personifiering av solen. Hans grekiska namn betyder "solen", liksom det latinska namnet Sol. Hans andra namn, Helios Panoptes, betyder "den allseende" på grekiska. Helios har även givit namn till grundämnet helium eftersom det är en av de viktigaste beståndsdelarna i solen.//83.253.255.155 26 maj 2008 kl. 13.42 (CEST)

Energi blir till liv

Jag kommenterade bort stycket "Energi blir till liv" eftersom det inte handlade om solen. Om man vill omformulera det eller, än hellre, lägga in det i en annan artikel finns det fortfarande kvar här. /Fenix 4 januari 2006 kl.16.04 (CET)

Man kanske kunde skapa en artikel som heter typ "liv(et) på jorden" som avhandlar utveckling och förutsättningar på planeten jorden!? --AHA 2 mars 2006 kl.08.17 (CET)

Jag flyttade informationen till artikeln biosfär. Säg gärna vad ni tycker! --AHA 2 mars 2006 kl.14.11 (CET)

Perfekt, där passar det mycket bättre! Gunnar Larsson 30 mars 2006 kl.23.05 (CEST)

Avstånd till jorden

Av alla uppgifter om Solen finns ingen om avståndet till jorden vilket är ett aber och härmed deklareras att snittavståndet är approximativt 150 miljoner kilometer vilket också kallas en astronomisk enhet (AE). Waco Kid 20060330

Det finns uppgift om medelavstånden /men från vad?/.

Talet är lite överdrivet om det skulle vore medelavstånden från jorden /mer än 20000 ljusår/. Man säger att det är ca. 8 ljusminut.

Hade så bra! Hejdå! 80.216.189.64 1 september 2006 kl. 13.21) (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

8 ljusminuter = 8 * 60 s * 300 000 km/s = 144 000 000 km, vilket borde vara vårt ungefärliga avstånd till solen.

En astronomisk enhet är ca 150 000 000 km och definierades ursprungligen just som avståndet mellan jorden och solen.

/Rolf B 28 maj 2007 kl. 09.25 (CEST)

Hur redigera Solen faktatabell?

Hur redigerar man i faktatabellen? Den verkar inte gå att komma åt med vanliga redigera-knappen. // Fabben 25 april 2006 kl.12.22 (CEST)

Gå till Mall:solen_faktatabell. Vet inte varför det är gjort på det viset. Gunnar Larsson 25 april 2006 kl.12.55 (CEST)

Energi

Kommenterade bort det här stycket om energi:

---

I stort sett all energi i omlopp i solsystemet har en gång varit eller är solenergi, i en eller annan form, och solen strålar varje sekund ut ofantliga mängder energi i varje riktning. En liten del av energin träffar de solbelysta delarna av planeterna. Antingen värmer energin för mycket om de finns för nära solen eller så är det så svagt att det inte händer mycket mer än att de just blir belysta. När solenergin träffar jorden är förhållandet gynnsammt för att liv ska uppstå. Det som händer är att energin omvandlas till värmeenergi och får då upp en lagom temperatur. Växterna tar upp energin genom sin fotosyntes. Fotosyntesen är den viktigaste omvandlingsprocessen av energi som livet har. Dels omvandlar den luftens koldioxid (CO₂) till syre (O) som djuren kan andas, dels bildas socker som ger energi till växten.

---

För det första tvivlar jag lite på att den mesta energin i omlopp är solenergi- detta gäller visserligen för jorden, men för t.ex. jupiters månar så är det snarare tidvattenkrafter som är relevanta. Vet inte hur detta skall formuleras på bästa sätt. Dessutom skulle jag vilja ha lite mer konkreta sifferuppgifter på solens effekt, annars tycker jag inte första halvan säger någonting. Har inget emot ett kort stycke som beskriver att solen är förutsättningen för liv på jorden, men tycker att beskrivingen av fotosyntesen är lite för ingående. Andejons 15 juli 2006 kl.11.23 (CEST)

Solen Faktatabell

Har någon någonting imot om {{Solen faktatabell}} lägs in direkt i artiklen snarare än att vara en extern mall? /Lokal Profil 13 augusti 2006 kl. 02.27 (CEST)

Då koden för faktatabellen kan tyckas rörig i artikelkoden så flyttar jag {{Solen faktatabell}} till Solen/Faktatabell så att det blir tydligt att det inte är en mall. Tabellen kan användas precis som tidigare. /Lokal_Profil 11 september 2006 kl. 16.21 (CEST)

Fel flykthastighet?

I tabellen anges solens flykthastighet i m/s. För mig förefaller det troligare att det borde vara km/s, men det är bäst att någon insatt ändrar detta. Gottfried Multe 21 november 2006 kl. 18.28 (CET)

Efter att ha kontrollerat mot engelska och tyska wikipedias artiklar kan jag konstatera att min benägenhet att hålla med var befogad, och har korrigerat.

andejons 21 november 2006 kl. 20.11 (CET)

Fotonerna rör sig långsamt?

Följande mening är inte helt korrekt och ger en felaktig bild av vad som sker med fotonerna: (fotonerna)... vilka långsamt rör sig ut till solens yta och lämnar solen i form av solljus. Tolkning av engelska wiki: Energirika fotoner (gamma och röntgenstrålning) skapas genom vätefusioner i solens kärna. På väg ut ur solen påverkas fotonerna av joner genom absorbtion och "scattering". Under denna långa process (17.000 år - 50 miljoner år) förloras energi och de flesta fotoner lämnar slutligen solytan med en energi motsvarande synligt ljus.

Det är mer riktigt och jag hoppas att det är helt riktigt. Behöver ett bättre ord för scattering och jag tyckler att man kan nöja sig med lång process och inte specificera den osäkra tiden. Kommentarer? ~Petter 5 december 2006

Avståndet till Vintergatans centrom.

I artikelns början så står det att det är ca 26 228 450 000 000 000 km till Vintergatans centrum, men kängre ner på artikeln i fakta om avstånd så står det 262 284 500 000 000 000. Det är en skilnad på 10 gånger. Vilket är rätt?

jag tror inte att något är rätt, men det största talet är närmast Rosp 14 december 2006 kl. 00.31 (CET)

Man har beräknat avståndet till 30 000 ljusår och då blir avståndet 28,383 × 10¹⁶ km --Rosp 14 december 2006 kl. 17.09 (CET)

Om antalet ljusår är angivet med en värdesiffra så bör det även gälla antalet kilometer. I det fallet är det väl enklast att använda sig av ljusår, vilket är betydligt vanligare än kilometer när man anger avstånd mellan stjärnor. Gunnar Larsson 14 december 2006 kl. 17.29 (CET)

Håller med, ändra gärna i artikeln--Rosp 14 december 2006 kl. 17.42 (CET)

Så nu gjorde jag det.--LinuxNoFear 16 december 2006 kl. 16.47 (CET)

Nu gjorde jag ändringen enl. diskussionen ovan --Rosp 16 december 2006 kl. 17.10 (CET)

Hej data på sidan som beskriver vintergatan beskriver följande "Solen befinner sig i utkanten av galaxen Vintergatan; 26 000 ljusår från centrum och att det tar 226 miljoner år för solen att göra ett varv på vintergatan. På denna sida om solen är motsvarande siffror 30 000 och 240 miljoner. Vilka data är riktiga? --212.73.171.132 2 december 2008 kl. 13.10 (CET)

NE anger att avståndet från vårt solsystem (eller solen om så vill) till vintergatans centrum är 26 000 ljusår. Jag tror det är ganska rätt. Lidingo 2 december 2008 kl. 13.44 (CET)

Meteorologi

Avsnittet om meteorologi handlar inte om solen, tycker jag. Därför tycker jag det ska tas bort. Det handlar delvis om väder. Den delen har jag lagt in i artikeln väder. Kanske saknas något av det som sägs här om regnbågen i regnbåge. --Ettrig 10 januari 2007 kl. 19.24 (CET)

Svart dvärg

I solens slutstadie står det att den kommer bli en svart dvärg medan det i den engelska versionen inte står något om detta och det finns ju inte ännu några svarta dvärgar så bör det verkligen stå med? -- GGGjet 01 augusti 2007 kl 00:41 (CET)

Observera att detta bara är forskning, man har fortfarande inte bevis på att solen kommer att bli vare sig "dvärg" eller "jätte".

Värmeenergi som når jorden

Finns det någon som har uppgifter om hur många miljondels procent av solens totalt utstrålande värmeenergi som träffar jorden och tas upp av jordens atmosfär, jordyta och framför allt i världshavens vatten. Anser att dessa uppgifter kanske bör vara med som är den grundläggande förutsättningen för liv på jorden, men har inte hittat några bra data. Eventuellt uppmätt variation i energiinstrålning beroende på solens varierande aktivitet är ju också en intressant uppgift.Bodalbo 15 mars 2008 kl. 23.42 (CET)

Jag har lagt till lite om att solens normala utveckling gör att den långsamt ökar i styrka. 12 juli 2019 kl. 18.30 (CEST)

Bilden

Tycker ärligt talat att den första bilden på solen är dötråkig och föreslår därför att vi ersätter den med den första bilden på enwp.--Buggwiki 9 oktober 2010 kl. 23.15 (CEST) solen är ett strot ägg

Dötråkig må den vara, men det är så solen ser ut i vanligt synligt ljus. Den bild du vill är kanske roligare, men missvisande. Den visar falska "färger" rekonstruerade från UV-strålning. Lsj 18 oktober 2011 kl. 17.22 (CEST)

Versal begynnelsebokstav

Borde inte Solen stavas med inledande versal? Solen är ett namn, namnet på en stjärna, och andra stjärnor stavas med inledande versal. Så varför ska Solen vara ett undantag? /Exaunit 12 januari 2014 kl. 16.32 (CET)

Se Språknämndens svar på denna fråga. --Larske (disk) 12 januari 2014 kl. 17.12 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Solen. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20080102034758/http://solarsystem.nasa.gov/planets/profile.cfm?Object=Sun&Display=Facts&System=Metric till http://solarsystem.nasa.gov/planets/profile.cfm?Object=Sun&Display=Facts&System=Metric

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 6 maj 2017 kl. 00.36 (CEST)