Diskussion:Petroleum

Senaste kommentaren: för 3 år sedan av The truth about colors i ämnet Oljeborrning i globalt perspektiv.

Tjockflytande?

redigera

Är verkligen råolja alltid en "mörk tjockflytande vätska"? Jag har jobbat på raffinaderi, och vill minnas att råoljan var lättflytande med en färg som ser ut som en blandning av rödvin och te. Jag tror att den som skrev "mörk tjockflytande" tänker på den råolja man ser driva mot kusten efter ett oljespill, dvs när alla de lätta fraktionerna har avdunstat. 83.248.101.246 6 september 2005 kl.07.56 (CEST)

Hockeyklubba

redigera

Angående det diagram i artikeln som visar temperaturutvecklingen i världen och som ser ut som en hockeyklubba (Manns hockeyklubba) har dess vetenskapliga riktighet starkt ifrågasatts Ett par kanadensiska statistiker Steven McIntyre och Ross McKitrick som normalt arbetar med analys av kursdiagram tyckte att det såg misstänkt likt ut ett manipulerat diagram inför börsintroduktioner över företags utveckling. Då Mann först vägrade lämna ut grunddata, (vilket fö är märkligt för en vetenskapsman) tvingades de själva samla grunddata vilket resulterade i ett helt annat diagram. Att notera är att man i Manns diagram inte kan se värmeperioden under tidig medeltid 1100-tal och 1200-tal då det var varmare i Västeuropa än idag (vin odlades tom i Norge) och den lilla istiden omkring år 1700. McIntyres och McKitricks arbete respektive Manns arbete har bla granskats av en kommitté tillsatt av den amerikanska kongressen 2006. Den kritiserar också Manns statistiska analys och hans osäkra grunddata (men delar inte McIntyres/McKitricks slutsats att det inte förekommer en snabb global uppvärmning) Se tex

http://www.captustidning.se/index_magazine.php?page=article&id=20 http://www.technologyreview.com/read_article.aspx?id=13830&ch=biztech http://en.wikipedia.org/wiki/Stephen_McIntyre. Bilden är hämtad från engelska Wikipedia men verkar inte användas där längre. Användare:Aenrr 9 september 2006

Utnämning till utvald artikel

redigera

Nominerad av: Softssa 4 juni 2004 kl.12.42 (CEST)

Stöder:

  1. Har några obetydliga invändningar: 1. Det finns små obetydliga stavfel. 2. I slutet av artikeln blir det lite mini-POV när man använder uttryck som "värt att nämna" etc., men det är ingen egentligt problem. 3. Artikeln skulle lättas upp av ett par fotografier (kan hämtas från en:, lätt ordnat). Fixat 4. Det finns ingen bildlicens angiven för grafen över temperaturökning. 5. På sina håll känns artikeln lite off-topic, men det är även bra på vissa sätt. Allt detta är bara småfel och åtgärdar man bara ett par av dem tycker jag att artikeln har uppnått "featured article"-status. :-) Väsk 9 augusti 2004 kl.06.28 (CEST) Stöder nu nomineringen. Väsk 22 augusti 2004 kl.23.36 (CEST)
  2. Mats Halldin 13 september 2004 kl.21.25 (CEST)
  3. Hasse A 1 oktober 2004 kl.21.15 (CEST)
  4. Elinnea 4 januari 2005 kl.09.27 (CET)
  5. karmosin 3 mars 2005 kl.02.15 (CET)

Stöder inte:


Omröstning utvald artikel

redigera

Resultatet blev att artikeln blev läsvärd enligt regeln:

  • En avnominerad utmärkt artikel markeras som läsvärd om den har:
    • Varit avnominerad i minst två veckor och
    • fått minst fem röster på markera som läsvärd och
    • dessa röster utgör minst 2/3 av det totala antalet röster

Ta bort

  1. Shinzon 15 december 2006 kl. 08.44 (CET)Svara

Behåll som utmärkt

  1. --Bruno Rosta 22 november 2006 kl. 22.40 (CET) Behåll men korrigera felenSvara
  2. Pralin 27 november 2006 kl. 18.49 (CET)Svara

Markera som läsvärd

  1. MoЯsE 19 november 2006 kl. 22.42 (CET)Svara
  2. Premium 22 november 2006 kl. 19.59 (CET)Svara
  3. Huggorm 28 november 2006 kl. 23.36 (CET)Svara
  4. Jalla 7 december 2006 kl. 20.09 (CET)Svara
  5. Yvwv [y'vov] 18 december 2006 kl. 10.42 (CET)Svara
  6. Mnbv 30 december 2006 kl. 09.22 (CET) Oavsett ändringar så tror jag inte den blir något annat än läsvärdSvara

Diskussion
Det var nog en artikel av mycket varierande standard. Kapitlet om miljöproblemen (som markerats som ifrågasatt) tycker jag däremot att är välskrivet och ovanligt sakligt om det ämnet utan exesser åt någondera hållet, men ett ämne som redan har flera egna artiklar (Global uppvärmning, Miljöförstöring) och som just i den här kunde beskrivas mer kortfattat. Ingressen är mer eller mindre översatt från engelska wp, och det leder oss till följande konstigheter. För en finlandssvensk (som visserligen ju inte kan anses normgivande, men inte heller kan ignoreras) så betyder begreppet petroleum endast och enbart det som i Sverige mest går under beteckningen fotogen. Det ämne som artikeln beskriver heter råolja, vilket vad jag vet också i Sverige skulle bättre motsvara POMMF. nafta brukar vanligtvis avse villaolja, eller dieselolja. (Att den engelska artikeln har petroleum som huvudrubrik i stället för crude oil syns mig egentligen också märkligt, eftersom all facklitteratur använder det, medan petroleum products avser alla möjliga ur råolja förädlade produkter.) Där finns mycket bra i artikeln, men innan den kan få (behålla) några som helst stjärnor, behöver den granskas av en kunnig kemiingenjör för de olika benämningarna på produkterna. (Vi har väl några i kretsen om jag inte har missuppfattat?) Islander 20 november 2006 kl. 01.45 (CET)Svara

Håller med, denna typ av artikel bör definitivt hårdgranskas av nån som kan ämnet ordentligt innan den ens kommer på tal. Jag hittar inte ens nån information om hur det gick till när artikeln blev utvald... /Grillo 20 november 2006 kl. 18.10 (CET)Svara
Här har du det. [1] /rrohdin 20 november 2006 kl. 19.40 (CET)Svara

Jag har begärt en detaljgranskning av artikeln. Det vore bra om en sådan kunde genomföras innan det tas något beslut om den ska behållas som utmärkt. Artiklar ska naturligtvis inte ha någon som helst utmärkelse om de är minsta kontroversiella eller felaktiga. Artikeln blev utvald 2004, och har säkert förändrats sedan dess, plus att utvaldkriterierna har blivit striktare. /Grillo 27 november 2006 kl. 22.56 (CET)Svara

Om inte den här artikeln justeras och förses med källor så tycker jag inte att den borde få vara kvar vare sig som läsvärd eller utmärkt. Det är lite för mycket osäkerhet i ett tämligen kontroversiellt ämne och artikeln är dessutom ganska rörig. Mycket ser ok ut rent faktamässigt men grafen över temperaturökningen kan jag inte tänka mig annat än att den är påhittad. Den ser inte alls ut som den borde. Om de olika namnen på produkterna är rätt har jag inte mycket koll på. -Shinzon 15 december 2006 kl. 08.44 (CET)Svara

Jag håller med om diskussionen nedan, att det finns ett antal faktafel, som borde rättas till, innan den här artikeln ska få kallas utmärkt. Ämnet som behandlas verkar främst vara råolja och var den finns, tillgångar, reserver, etc. det som handlar om produkter som kan göras från råolja borde kanske vara en egen artikel med namnet: "oljeraffinering, petroleumprodukter", etc. Ordet "petroleum" betydde ursprungligen råolja, men betecknar idag även de produkter som framställs ur råolja via raffinering. Ordet "nafta" på svenska betecknar en lättare fraktion av råoljan, som inte säljs till användning som drivmedel eller bränsle, utan processas vidare till kemikalier. Nafta kan vara lätt, och likna bensin, men har ett lågt oktantal. Nafta kan även vara tyngre och likna fotogen eller dieselolja. För övrigt, i raffinaderiet används inte begreppet "dieselolja". Istället använd begreppet "gasolja". Om gasoljan används som drivmedel till dieselfordon, så kallas den sedan för "dieselolja". Om gasoljan istället används till uppvärming, kallas den för "lätt eldningsolja" eller "villaolja". /Användare:81.231.145.54

Olja är inte mitt specialområde, men jag hittade ett antal konstigheter. Sammanfattat så tycker jag att artikeln

  • Borde byta namn till Råolja, av ovannämnda orsaker (fast jag tror inte att petroleum förstås som fotogen i Finland)
  • Borde innehålla de senaste om oljekonsumtionen! Prisstegringen till följd av den globala tillväxten och höga efterfrågan saknas nästan helt
  • Med tanke på att artikeln skrevs 2004 borde flera ord göras till länkar. Tycker också att formateringen var lite udda.
  • Små faktafel rättas - kan man t.ex faktiskt tala om "icke-organisk olja"? All olja innehåller ju kol, men behöver enligt vissa teorier inte härstamma från växtdelar. I artikeln står det också att olja uppstår från fossil, men fossil är ju sten.

--Mnbv 21 december 2006 kl. 17.08 (CET)Svara

Är det förrsten tillåtet att redigera artikeln medan omröstningen pågår? --Mnbv 21 december 2006 kl. 17.13 (CET)Svara
Javisst, om man anser att man kan höja standarden på artikeln! (Så har jag åtminstone tolkat det...) Fossiler kallar man ju i allmänhet förstenade benrester, men ordet betyder helt enkelt uppgrävd. (se fossil). Allmänt använd är också termen fossila bränslen, varmed avses "uppgrävda" oljor med biologiskt ursprung, till skillnad från syntetiska bränslen. Jag hittar inte just nu hastigt skummande artikeln var det sägs nånting om "icke-organinsk olja", så jag kan inte se vad som egentligen avses. Uttrycket kanske inte är alldeles lämpligt i alla fall, då "organisk" i kemin t.ex. avser kemiska föreningar baserade på kol, och även syntetiska oljor till stor del torde vara kolbaserade. (källa: "jag vill minnas att jag läst nånstans...") Beträffande betydelsen av ordet petroleum i Finland har jag livslång erfarenhet av att till min stormlykta köpa en produkt som har rubriken lyspetroleum. Samma produkt av en något lägre raffineringsgrad använde jag i tiderna i mitt primuskök, och i min brors fiskarbåt med en encylindrig förbränningsmotor som jag vill minnas betecknades Ottomotor :) -Islander 22 december 2006 kl. 01.24 (CET)Svara
OK, jag hade redan rättat stycket om att olja bildas av fossiler några timmar före du skrev ditt inlägg. Det länkas till icke-organisk olja redan i inledningen. Det är ju fel, men ibland används ju felaktiga termer rätt så allmänt. Alternativa namn är kanske
  • Abiotisk olja (som jag föredrar)
  • Olja av abiotiskt ursprung
  • Olja av icke-biologiskt ursprung
Ang. lyspetroleum så tror jag inte att det förväxlas med bara petroleum. Men oavsett så tycker jag artikeln borde byta namn till råolja.
--Mnbv 22 december 2006 kl. 09.00 (CET)Svara
Instämmer. Och Icke-biologiskt är kanske tydligast, annars borde man ge en blå länk till abiotisk och förklara det i en egen artikel. (Skulle ännu ha historiska synpunkter på "petroleum", men om vi är överens om råolja, skall jag inte belasta spalten mer med det). -Islander 22 december 2006 kl. 11.23 (CET)Svara

Upptagande

redigera

Jag har visserligen inte läst igenom hela artikeln, men jag saknar ett område som tar upp angående hur man får upp olja. Det jag hittills sett är "utvinning av stora mängder petroleum sker främst genom oljeborrning i oljefält." Oljeborrning väcker associationer till att man borrar olja och att det sedan sprutar ut olja tills det tar slut. Men eftersom trycket hos oljefälten stadigt sjunker så måste man pumpa upp oljan. För att upprätthålla trycket i oljefälten brukar man även pumpa in stora mängder vatten i oljefältet, även om det samtidigt späder ut oljan och gör det dyrare för framställning. Nu kanske något liknande redan finns, men jag har inte funnit någonting. Freddis 3 juni 2007 kl. 14.01 (CEST)Svara

Det är ett ämne jag har funderat länge på att ta tag i. Oljans hela väg från källan till förbrukningen. Idag finns varken någon bra artikel som utvinningen eller om förädlingen. Men får jag mer tid och lite mer motivation så kommer det snart.Marcusroos 29 december 2007 kl. 19.56 (CET)Svara

Meningsbyggnad och sånt

redigera

Meningar såsom:

"Denna maktfaktor är ännu i balans men vad händer den dagen när råoljan inte räcker till." "FN koalitionens" "Petroleumprodukter har stor volymutvidgningskoefficient cirka en liter per m3 och grad" "När detta kommer att ske vet man inte riktigt, men en visade oss att detta kommer att ske inom en snar framtid var geofysikern M. King Hubbert (1903-1989)."

...skulle kunna putsas lite på. Om man är kinkig.

Synpunkter

redigera

Jag har nu gjort mitt bästa att städa artikeln. Jag rensade bort allt fluff och förhoppningsvis är texten nu mera encyklopedisk. Jag källbelagde några stycken men största delen av texten är fortfarande källös. Stycket "prissättning" har jag ännu inte gjort något åt. Artikeln har också många problem. Det saknas information om oljans användning, kemiska egenskaper och miljöpåverkan. Prissättning är som sagt väldigt inaktuell. Det här är nog en av de sämre bra artiklarna och utan förbättringar tror jag nog den snart kan avnomineras. --Ace90 23 december 2008 kl. 08.48 (CET)Svara

Diagram

redigera
Angående figuren över priserna som går från 1800-talet och framåt, går det inte att hitta en som får med det senaste decceniets prisutveckling? Jag menar den är ju ganska frapperande jämfört med priset som var 1999-00. /Daniel 4e Augusti 2009 kl 11.08

Oljeborrning i globalt perspektiv.

redigera

Då alla nya oljefyndigheter hittas nära kontinentalsockeln ens tycker jag det är konstigt att ingen annan reagerar med samma åsikt som jag.: Stoppa alla nya borrningar. Varför??!! Uppenbart här oljan till uppgift att dämpa tektoniska rörelser i jordens inre då oljan ersätts med endera vatten eller cement. Lika tokiga substitut bägge två med hänvisning till oljans viskositet,( vatten o cement.).Dessutom verkar mycket av nya fyndigheter vara i polar zoner vilket försvårar substitut med längre nedbrytningstider, O² -förbrukningar( lägre temp=längre nedbrytningstider känsligare biotoper och litosfäriskai The truth about colors (diskussion) 2 juni 2021 kl. 00.53 (CEST)Svara