Domnarfvets Jernverk är inte bara det största järnverket i Sverige, utan också större än något annat träkolsjärnverk i världen. Det tillhör Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag och ligger på ömse sidor om Dalälven vid den nedersta av de s. k. Tunaforsarna. Järnverket drivs med vattenkraft som från forsen med hjälp av 23 turbiner, av vilka 9 är uppställda över en djupt ned i berget sprängd vattentunnel av 300 m. längd och 7 m. begynnelsediameter. Turbinerna ger en sammanlagd effekt av 5,000 hkr. Sedan Domnarfvet 1878 sattes i verksamhet har utvidgningar ständigt skett, och verket omfattar nu följande huvuddelar:
- 1. Kolningsavdelningen, med 8 kontinuerliga kolugnar som har en årlig produktion av 120,000 kbm. träkol gjord på ved som nedflottas på Dalälven från övre Dalarna. Till denna avdelning hör även en större fabrik för tillverkning av metylalkohol, träättika och tjära.
- 2. Hyttavdelningen, med 5 st. 16,5 m. höga masugnar, 6 st. Westmans rostugnar, 7 st. Cowpers blästervarmapparater, l Gates krossverk för rå malm, 2 st. valskrossar och l tuggare för rostad malm samt 3 dubbelverkande, tvåcylindriga blåsmaskiner. Malmen fraktas upp till hyttkransen med hissar och skopverk. Kolen fraktas dit med linbanor, av vilka en går över älven och hämtar kol direkt ur kolugnarna. En annan linbana levererar kol från kolhuset, som rymmer 70,000 kbm., eller från järnvägsvagnarna, som hämtar kol bl. a. från verkets 10 kolhus kring Siljan (rymmer ca. 60,000 kbm.) och från bolagets sågverk vid Skutskär (där även kolugnar för järnverkets drift finns). Järnverket äger 140 gruvutmål, av vilka de malmrikaste ligger i Grängesberg. Malmerna till det ädlare stålet hämtar man från Klackberg i Norberg, Burängsberg, Bispberg m. fl. gruvor. Tackjärnsproduktionen var 1905 53,000 ton.
- 3. Bessemerverket, med 2 st. 6-tons konvertrar med s. k. sur infodring och 3 st. 5-tons konvertrar med basisk infodring, samt 2 st. blåsmaskiner. Dit hör också ett dolomitverk med krossmaskiner och tegelpress, ugnar för kalk- och dolomitbränning samt 4 st. kvarnar för finmalning av slagg. Den basiska Thomas-Gilchristska bessemermetoden tillämpas sedan 1891. Produktionen vid bessemerverket år 1904 var 35,500 ton i göt och 10,222 ton Thomasfosfat.
- 4. Martinverket, med 4 st. 15-tons martinugnar jämte stålgjuteri och en årlig produktionsförmåga av 30,000 ton göt och gjutgods.
- 5. Valsverksavdelningen, vars byggnad, belägen mitt över vattentunneln, inrymmer götvalsverk, räls- och grovvalsverk, trådvalsverk, 2 st. mediumvalsverk, finvalsverk, 3 st. universalvalsverk samt grovplåts- och tunnplåtsvalsverk. Till valsverken hör 19 vällugnar som har en årsproduktion av 50,000 ton valsat järn och stål av alla slag.
- 6. Verkstadsavdelningen, omfattande gjuteri, mek. verkstad, klensmedja, plåtflänsnings- och plåtslagarverkstad, valssvarvar och modellsnickarverkstäder.
- 7. Manufaktursmedjan, med 5 st. transmissionshammare m. m., där verktyg och verktygsstål smids.
- 8. Sömfabriken, med 28 st. maskiner och lika många ugnar.
- 9. Spikfabriken, med 10 st. maskiner för klippspikstillverkning.
- 10. Bultfabriken, med 15 st. maskiner för tillverkning av bult, mutter, nit och rälsspik.
- 11. Tegelverket, där tillverkas för verkets eget behov dels vanligt murtegel, dels eldfasta material, såsom chamottetegel, kvartstegel m. m.
- 12. Såg och hyvleri, med 6 ramar samt 4 hyvel- och stavmaskiner, vilka står för verkets behov av byggnadsvirke och emballage.
- 13. Pappersbruk, (fullbordat 1905), beläget vid Kvarnsveden, 6 km. ovan järnverket. Det förfogar över 15 slipverk och 6 pappersmaskiner med en produktionsförmåga av 140 ton tidningspapper per dag. En fabrik för tillverkning av pappersbrukets behov av sulfitcellulosa (omkr. 10,000 ton per år) är under uppförande. Arbetsstyrkan var 239 pers. 1905.
För närvarande (1906) håller man på att utvidga järnverket så att dess årsproduktion av valsade produkter ska stiga till 100,000 ton. En elektrisk ugn för smältning av 10,000 ton stål per år är under utförande. Även moderna valsverk för utvalsning av göt, fartygs- och ångpanneplåt, balkar, räler och annat fasonjärn ska byggas. Med hjälp av en större ångmaskin på 6,000 hkr, gasmaskiner för masugnsdriften och elektrisk kraftöverföring från pappersbruket kommer järnverkets krafttillgång att höjas med omkr. 8,000 hkr.
Elektrisk kraftöverföring används i stor omfattning; dess elektriska maskinerna är 49 st., med omkr. 900 hkr. Järnverket belyses även med elektricitet. Inom verket finns 12 km. järnväg, därav 9 km. bredspåriga. Verkets alla husbyggnader täcker en sammanlagd yta av 9,3 [[hektar[[, därav 5,9 ha. verkstäder och 3,4 ha. bostäder m. m. Arbetarnas antal utgör 14- 1500, och i järnverkets bostäder bor över 2,000 pers. För arbetarna finns sjukstuga, badhus och ett större societetshus med samlingssalar, skolkök etc. Av bolagsstämman har anslagits 125,000 kr. till en yrkesskola för arbetarnas söner.
Domnarfvets produkter har stor avsättning, inte bara inom Skandinavien, utan även i utlandet, ex. de stora kulturstaterna i Europa och Amerika, Japan, Indien, Egypten, Turkiet o.s.v. Vikten av det på järn- och vattenvägar in- och utgående godset utgör omkr. 1,000 ton per dag.
Ovanstående är kopierat från Domnarfvets Jernverk, Nordisk Familjebok och bör antingen raderas eller föras in i den här artikeln. /Grillo 27 oktober 2005 kl.19.41 (CEST)
- Det bör nog raderas. Jag skrev detta för länge sedan, varför minns jag inte. Att föra in stycket i artikeln om Domnarvets Jernverk skulle inte göra inte göra denna bättre. Cucumber (diskussion) 27 oktober 2005 kl. 22.09 (Signatur tillagd i efterhand.)