Brun eukalyptuskrypare

fågelart i Australien

Brun eukalyptuskrypare[2] (Climacteris picumnus) är en fågel i familjen eukalyptuskrypare inom ordningen tättingar.[3]

Brun eukalyptuskrypare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljEukalyptuskrypare
Climacteridae
SläkteClimacteris
ArtBrun eukalyptuskrypare
C. picumnus
Vetenskapligt namn
§ Climacteris picumnus
AuktorTemminck & Laugier, 1824
Utbredning
Synonymer
Brun australkrypare

Utseende och läte

redigera

Brun eukalyptuskrypare är en brunaktig fågel med ljust ögonbrynsstreck och ljusgrått på strupe och bröst. På den brunaktiga buken syns ljusgrå streck. I flykten uppvisar den ett brett beigefärgat vingband. Lätet är en högljudd och kort, upprepad vissling.[4]

Utbredning och systematik

redigera

Brun eukalyptuskrypare förekommer i östra Australien. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • Climacteris picumnus melanotus – förekommer i nordöstra Queensland (södra Kap Yorkhalvön)
  • Climacteris picumnus picumnus – förekommer från centrala och östra Queensland till centrala Victoria och östra South Australia
  • Climacteris picumnus victoriae – förekommer i sydöstra Australien (sydöstra Queensland genom östra New South Wales till sydvästra Victoria)

Släktskap

redigera

På grund av sina liknande vanor och utseende behandlades eukalyptuskrypare förr som en del av familjen trädkrypare. De är dock inte alls nära släkt. Medan trädkryparna på norra halvklotet står exempelvis nära nötväckor och gärdsmygar är eukalyptuskryparna systergrupp till lövsalsfåglarna och utgör tillsammans en helt egen och mycket gammal utvecklingslinje.[5][6][7][8][9]

Levnadssätt

redigera

Eukalyptuskrypare är små tättingar som intar samma nisch som norra halvklotets trädkrypare, men är inte alls nära släkt med dessa. Den klättrar uppför träd på jakt efter insekter och deras larver, men kan också ses sitta på grenstumpar och även födosöka på marken. Jämfört med vitstrupig eukalyptuskrypare hittas den i öppnare miljöer.[4]

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Climacteris picumnus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Noske, R. (2020). Brown Treecreeper (Climacteris picumnus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.brotre2.01
  5. ^ Aggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014). Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Molecular Phylogenetics and Evolution 70: 272–285.
  6. ^ Barker, F.K. (2014). Mitogenomic data resolve basal relationships among passeriform and passeridan birds. Molecular Phylogenetics and Evolution 79: 313–324.
  7. ^ Irestedt, M. & Ohlson, J.I. (2008). The division of the major songbird radiation into Passerida and ‘core Corvoidea’ (Aves: Passeriformes) — the species tree vs. gene trees. Zoologica Scripta 37(3): 305–313.
  8. ^ Jønsson, K.A., Fabre, P.H., Ricklefs, R.E. & Fjeldså, J. (2011). Major global radiation of corvoid birds originated in the proto-Papuan archipelago. Proceedings of the National Academy of Sciences 108(6): 2328–2333.
  9. ^ Norman, J.A., Ericson, P.G., Jønsson, K.A., Fjeldså, J. & Christidis, L. (2009). A multi-gene phylogeny reveals novel relationships for aberrant genera of Australo-Papuan core Corvoidea and polyphyly of the Pachycephalidae and Psophodidae (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 52(2): 488–497.

Externa länkar

redigera