Bergslagernas Järnvägar

	Bergslagernas Järnvägar
	Bergslagsbanans stationshus i Göteborg.
Historik
Grundat	26 januari 1872
Gick upp i	Statens Järnvägar (1948)
Upplöst	1948

Bergslagernas Järnvägar, BJ, var ett enskilt järnvägsbolag som under 1870-talet byggde järnvägslinjen Göteborg C–Kils station–Falun C, Sveriges genom tiderna största enskilda järnvägsprojekt och sin samtids alla kategorier största enskilda svenska företag.

Historik

Under sent 1860-tal väcktes tanken på en linje mellan Dalarna och någon lämplig hamn längs västkusten. I januari 1871 söktes en första koncession, rörande en järnväg mellan Falun och Krossekärrs hamn vid Grebbestad. Då starka intressen i Göteborg under de kommande halvåret kom att formera sig skedde förändringen att koncessionsansökan kom att ändras till en järnväg mellan Falun och Göteborg, dvs den som senare kom att byggas.

Huvudlinjen, 478 km, färdigställdes i sin helhet år 1879 och när kompletterande arbeten avslutats år 1881 låg den totala byggkostnaden på 50,7 miljoner i dåtidens penningvärde^[3], närmare 3,7% av BNP för landet som helhet år 1881, vilket med 2019 års värden motsvarar ca 185 miljarder kr.

Dels till följd av lågkonjunkturen i slutet av 1870-talet och dels till följd av den därpå följande kollapsen på den svenska obligationsmarknaden kom BJ att ha en mycket besvärlig ekonomisk ställning fram till senare hälften av 1890-talet.^[3] Den då inträdda högkonjunkturen möjliggjorde amorteringar, omläggning av lån till gynnsammare villkor och att banan år 1899 kunde genomföra sin första aktieutdelning.

År 1908 inköptes aktiemajoriteten i Gävle-Dala Järnväg. Samma år kom sagda bolag och BJ att tillsammans med Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar; att bilda Trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Gävle. Västeråsbanan kom dock att utträda ur sagda förvaltning 1919, som omvandlades till Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarna-Gävle, GDG. Denna förvaltning kom att utvecklas till Sveriges största enskilda järnvägsbolagsgrupp och tidvis hade tåg som var snabbare än SJ:s. Under åren 1939–1946 elektrifierades huvudlinjen mellan Göteborg och Gävle över Falun.

1947 introducerade GDG det första svenska expresståget som trafikerade sträckan Göteborg C–Falun C–Gävle C under namnet GDG-expressen. Trafiken ombesörjdes med BJ:s nylevererade elmotorvagnståg littera XoA.^[4]

BJ och resten av GDG förstatligades 1948 och fusionerades in i SJ. Till skillnad från många andra förstatliganden löstes GDG-företagen in till marknadsvärdet och huvudägarna, städerna Göteborg och Gävle, fick bra betalt för sina aktier.

Enligt Banverkets terminologi räknas i dag bandelen söder om Kil till Norge/Vänerbanan, medan den norr om Kil räknas till Bergslagsbanan, även om hela sträckan mellan Göteborg och Gävle vardagligen brukar kallas Bergslagsbanan.

Banavsnitten

Ludvikas järnvägsstation – tegelhuset till höger från 1876. Foto från omkring 1900.

Trollhättans järnvägsstation från 1870-talet och byggd i tegel.

Gräsbergs järnvägsstation byggd i trä. Foto från 1920.

Ornäs station byggd i trä 1876. Foto från omkring 1900.

Rämshyttans station byggd i trä. Foto från cirka 1900.

De olika bandelarna öppnades för trafik enligt följande:
31 dec 1875 Falun – Ludvika, 70 km;
30 okt 1875 Kil – Daglösen – Filipstad, 69 km;
1 mars 1876 Kil – Molkom, 32 km;
1 aug 1876 Molkom – Daglösen – Filipstad, 37 km;
3 jan 1877 Daglösen – Ludvika, 115 km;
31 maj 1877 Göteborg – Trollhättan, 72 km;
26 feb 1878 Trollhättan – Öxnered, 10 km;
21 juni 1879 Öxnered – Mellerud, 41 km;
1 dec 1879 Mellerud – Kil, 109 km;
1 okt 1912 Rämshyttan – Idkerberget, 10 km;
Spårvidd: 1435 mm (normalspår)

Kartor från 1926

Översiktskarta
Sträckan Falun-Grythyttehed
Sträckan Grythyttehed-Åmål
Sträckan Åmål-Alvhem
Sträckan Alvhem-Göteborg

Verkställande direktörer

1902–1918: J.D. Simonsson
1919–1935: Axel Norrby
1935–: Yngve Simonsson

Styrelseordförande

1902–1913: August Wijkander
1914–1934: Gustaf Boman
1934–1938: August Åkesson
1938–: Axel Dahlström

Se även

Bergslagernas Järnvägssällskap
Mer om järnvägar i Dalsland

Källor

^ Riksarkivet - Sök i arkiven, läs online, läst: 25 februari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ Bergslagernas Järnvägar AB, 26 maj 2014, läs online, läst: 25 februari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926. "2". Stockholm. 1926
^ Malmberg, Sven (2022). ”En resa med det första svenska expresståget”. Tåg (Västerhaninge: Svenska Järnvägsklubben) (3/22): sid. 28-33. ISSN 0039-8683.

Vidare läsning

Berg, Wilhelm (1900). Bergslagernas jernvägsaktiebolag 1872-1899 : historik. Göteborg. Libris 452858
Bergslagernas järnvägar : 1879-1979. Göteborg: Utg. 1979. Libris 7629008. ISBN 91-7260-320-8
Elander, Bror Nils Walfrid (1949). Trafikförvaltningen Göteborg - Stockholm - Gävle 1909-1918 och trafikförvaltningen Göteborg - Dalarne - Gävle 1919-1947. Historik. [Göteborg]. Libris 2993033
Grönstedt, Johan (1916). Bergslagernas järnvägsaktiebolag 1872-1914 : utdrag av styrelse- och revisionsberättelserna. Stockholm: i 200 numr. ex. Förf. Libris 1652554
Insulander, Denis (1999). ”Minnen nedtecknade av f.d. bandirektören vid Bergslagernas Järnvägar, Denis Insulander, som "Några underrättelser för våra barn om företrädesvis mina, men även våra gemensamma, levnadsförhållanden"”. Spår (Gävle) (Gävle : Sveriges järnvägsmuseum, 1986-) 1999,: sid. 37-62 : ill. ISSN 0283-6483. ISSN 0283-6483 ISSN 0283-6483. Libris 2906625

Externa länkar

[185e3dc609664f4f4991807d42218901639e2f50-1] Riksarkivet - Sök i arkiven, läs online, läst: 25 februari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[16119331772c636c451328e09c7d45f5b2fc6247-2] Bergslagernas Järnvägar AB, 26 maj 2014, läs online, läst: 25 februari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[:0-3] [a b] Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926. "2". Stockholm. 1926

[4] Malmberg, Sven (2022). ”En resa med det första svenska expresståget”. Tåg (Västerhaninge: Svenska Järnvägsklubben) (3/22): sid. 28-33. ISSN 0039-8683.

[1]

[2]

[3]

[4]