Bensetidin, summaformel C23H29NO3, är en kemisk förening med smärtstillande effekt som tillhör gruppen opioider. Det är relaterat till det kliniskt använda opioidanalgetiska läkemedlet petidin (meperidin eller Demerol).[1]

Bensetidin
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namnetyl 1-[2-(benzyloxy)etyl]- 4-fenylpiperidine- 4-carboxylat
Kemisk formelC23H29NO3
Molmassa367,489 g/mol
CAS-nummer3691-78-9
SMILESO=C(OCC)C3(c1ccccc1)CCN(CCOCc2ccccc2)CC3
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Bensetidin används för närvarande inte i medicin och är ett klass A/schema I-läkemedel som kontrolleras enligt FN:s drogkonventioner. Det har liknande effekter som andra opioidderivat, såsom analgesi, sedering, illamående och andningsdepression.[2] I USA är läkemedlet ett schema I narkotikakontrollerat ämne med en DEA ACSCN på 9606 och 2014 årlig aggregerad tillverkningskvot på noll.[3] Det vanligaste saltet som används är hydroklorid, fritt basomvandlingsförhållande på 0,910.

Juridisk status

redigera

Sverige

redigera

Preparatet är narkotikaklassat och ingår i förteckning II i Sverige. [4]

Australien

redigera

Bensetidin är en förbjuden substans enligt schema 9 i Australien enligt Poisons Standard (februari 2017).[5] Ett ämne i förteckning 9 är ett ämne som kan missbrukas och vars tillverkning, innehav, försäljning eller användning bör vara förbjudet enligt lag utom när det krävs för medicinsk eller vetenskaplig forskning, eller för analys-, undervisnings- eller utbildningsändamål med godkännande av Commonwealth och/eller statliga eller territoriella hälsomyndigheter.[5]

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bensetidine, 16 april 2022.
  1. ^ ”Opioids: 3.3 Synthetic Opioids.”. Analgesics. 2005. Sid. 159–169. ISBN 978-3-527-30403-5. 
  2. ^ ”A sequential trial of analgesics in labour”. The Journal of Obstetrics and Gynaecology of the British Commonwealth 68: sid. 88–93. February 1961. doi:10.1111/j.1471-0528.1961.tb02689.x. PMID 13689779. 
  3. ^ ”Conversion Factors for Controlled Substances”. Diversion Control Division. Drug Enforcement Agency, U.S. Department of Justice. http://deadiversion.usdoj.gov/quotas/conv_factor/index.html. 
  4. ^ ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 11 augusti 2010. 
  5. ^ [a b] ”Poisons Standard”. Australian Government. 1 oktober 2015. https://www.legislation.gov.au/Details/F2017L00057. 

Externa länkar

redigera