Wikipedia

August Bournonville

dansk balettdansör, koreograf och balettchef

August Bournonville, född 21 augusti 1805 i Köpenhamn, död 30 november 1879, var en dansk balettdansör, koreograf och balettchef. Han blev senare internationell koreograf, känd för att kunna lyfta fram både det idylliska och det dramatiska i baletten.[7][8]

August Bournonville
Född21 augusti 1805[1][2][3]
Köpenhamn[4][1]
Död30 november 1879[1][2][3] (74 år)
Köpenhamn[4][1]
BegravdAsminderøds kyrkogård[5][6]
Medborgare iKonungariket Danmark och Frankrike
SysselsättningBalettmästare[1], koreograf, balettdansare[1]
BarnCharlotte Bournonville (f. 1832)
FöräldrarAntoine Bournonville
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Han var son till den franske balettchefen Antoine Bournonville och svenskan Lovisa Sundberg som hade bosatt sig i Danmark. Antoine Bournonville var far till operasångerskan Charlotte Bournonville. När den franska balettraditionen försvann från hela Europa hade Bournonville sett till att den fortfarande skulle finnas kvar Köpenhamn, men han satte ett eget namn på dansstilen - bournonville-skolan.[9][10]

Bournonville verkade redan 1812 som barn vid Det Kongelige teater och gjorde sin solodebut 1815. Han blev elev vid baletten 1815 och "Kongelig Danser" 1823. Han företog studieresor till Paris 1820 och 1824–29, där han utbildades av Auguste Vestris och Pierre Gardel.

Han debuterade 1826 på stora operan i Paris 1826 i Nina, med stor framgång och engagerades där som solodansör. Bournonville återvände därefter till Köpenhamn där han 1830-48 var solodansör och balettmästare samt senare enbart balettmästare fram till 1854.

Bournonville företog flera turnéer bland annat i Italien och till Wien, vid vars hovopera han var knuten i ett år. Han satte där upp två av sina mest kända baletter: Festen i Albano och Toreadoren (1854–55).[11][12]

Han var gästbalettmästare vid Kungliga Baletten i Sverige 1839, 1847, 1857, 1858. Åren 1861–64 lämnade han Köpenhamn och slog sig ned i Stockholm som intendent för scen. Hans favoritelever i Sverige var Charlotta Norberg och Johanna Gillberg-Sundberg. År 1864 återvände han till sin post i Köpenhamn, som han innehade fram till 1877.

Bournonville skrev sina memoarer i Mit Theaterliv (3 band, 1848–78) samt sitt danstestamente i Études chorégraphiques (1861), som länge i både Danmark och Sverige var rättesnöre för hur balettundervisning skulle bedrivas.

Verk (i urval)

redigera

Bibliografi (urval)

redigera
  • Mit theaterliv. Kjøbenhavn: Reitzel. 1848-1878. Libris 2042915 
  • Vort Theatervæsen. : Randgloser til det nye Lov-Udkast. Kjöbenhavn. 1851. Libris 2575013 
  • Et nyt Skuespilhuus i Kjöbenhavn. : Fortsættelse af "Vort Theatervæsen". Kjöbenhavn. 1852. Libris 2575014 
  • Études chorégraphiques dédiées à mes élèves et à mes collégues. Copenhague. 1861. Libris 2574776 
  • Danske Theaterforhold. København. 1866. Libris 2190438 
  • Efterladte Skrifter. København. 1891. Libris 2190439 

Svenska översättningar

redigera
  • Norman, Ludvig; Bournonville, August (1862). Framåt! : national-divertissement i en akt. Stockholm: Brudin. Libris 2501472 
  • Paulli, Holger Simon; Bournonville, August (1857). Brudfärden i Hardanger : ballet i två akter. Stockholm. Libris 9973044 
  • Paulli, Holger Simon; Bournonville, August (1857). Conservatoriet eller Ett frieri i tidningarne : Vaudeville-Ballet i två akter. Stockholm. Libris 9973063 
  • Paulli, Holger Simon; Bournonville, August (1858). Kermessen i Brügge eller De tre gåvorna : Romantisk ballett i tre akter. Stockholm. Libris 9973095 

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d e f] Nils Personne, A August Bournonville, s. 599, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18015, läst: 22 december 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] A August Bournonville, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18015.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/August-Bournonvilletopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бурнонвиль Август”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Dansk Biografisk Leksikon, 3. udgave, tredje utgåvan, , Dansk biografisk Leksikon-ID: August_Bournonville, läst: 23 augusti 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ gravsted.dk person-ID: augustbournonville, läst: 23 augusti 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”August Bournonville | Danish dancer” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/August-Bournonville. Läst 3 augusti 2017. 
  8. ^ ”August Bournonville -The official website of Denmark” (på engelska). denmark.dk. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170804022659/http://denmark.dk/en/meet-the-danes/great-danes/musicians-and-dramatists/august-bournonville/. Läst 3 augusti 2017. 
  9. ^ ”August Bournonville - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/august-bournonville. Läst 3 augusti 2017. 
  10. ^ ”Bournonville, the Ballet Method and the Man” (på amerikansk engelska). www.danceadvantage.net. http://www.danceadvantage.net/bournonville-basics/. Läst 3 augusti 2017. 
  11. ^ ”August Bournonville | Gyldendal – Den Store Danske” (på danska). denstoredanske.dk. http://denstoredanske.dk/Kunst_og_kultur/Dans/Klassisk_og_modern_-_Dansere_og_koreografer_i_Danmark/August_Bournonville. Läst 3 augusti 2017. 
  12. ^ ”Strictly ballet” (på brittisk engelska). The Guardian. 15 juni 2005. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/stage/2005/jun/15/dance1. Läst 3 augusti 2017. 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=August_Bournonville&oldid=49477681”