Gyllenstierna eller Gyldenstierne är en dansk uradlig ätt som gav upphov till två svenska grenar på 1440- och 1660-talen, den första från Timlinjen och den andra från Restruplinjen. I Sverige dog den adliga ätten ut 1654, men den hade dessförinnan utgrenats i en friherrlig gren,[förtydliga] Gyllenstierna af Lundholm, vilken fortlever som enda ätt.[4]. Denna gren utgrenades i sin tur i både friherrliga och grevliga ätter, vilka alla har utslocknat.
| Gyldenstierne (Gyllenstierna) | |
 Stamvapen för ätten Gyldenstierne | |
| Känd sedan | 1314 |
|---|---|
| Stamfar | Erik Nielsen till Ågård [1] |
| Sätesgård | Ågård [2] |
| Utgrenad i | Gyllenstierna af Nynäs 1569 friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm nr 3 |
 Adel i Danmark | |
| Naturaliserad | Uradel [3] |
| Värdighet | adlig |
| Länk URL | Sida på adelsforeningen.dk |
| † Utslocknad i Danmark | |
| Utslocknad | 1729 |
| Svärdssidan | Holger Rosenkrantz |
En annan, numera utdöd gren av den danska ätten, Gyllenstierna af Svaneholm, introducerades 1664 på svenska riddarhuset efter Skånes införlivande till Sverige, men denna gren utslocknade år 1705.
Under huvuddelen av 1600-talet var ätten Gyllenstierna månghövdad och representerad i det svenska riksrådet. Den politik ättens medlemmar i regel förde var för kungligt envälde och reduktion, och mot högadeln som ätten, något motsägelsefullt, själv måste anses ha tillhört.
Familjens släktnamn förekommer, i form av Guildenstern, i William Shakespeares Hamlet.[5]
Danska rötter från släktens stamgård Ågård
Den danska ätten Gyldenstierne fick sin gryning på den danska släktens stamgård Ågård i Kettrup Sogn söder om Fjerritslev i Jammerbugts kommun på Jylland, känd genom den storväxte hedningen Eric Långeben till Agaard. Hans son Eric Ericssen kristnades och fick sönerna Knut och Erik. Eriks son riddaren Nils Eriksson till Aagaard på Jylland, nämnd i en handling från 1314, räknas som ättens första med säkerhet kända stamfader. Den danska ätten Gyldenstierne utslocknade år 1729, men före det naturaliserade två grenar på Svenska Riddarhuset, som Gyllenstierna af Svaneholm och Gyllenstierna af Nynäs vilka avslutar släkttavlan för ätten Gyllenstierna af Svaneholm nedan.
Adliga ätten Gyllenstierna af Svaneholm
| Gyllenstierna af Svaneholm | |
 | |
 | |
| Inflyttad | 1658, när Skåne blev svenskt |
|---|---|
| Förgrenad ur | danska ätten Gyldenstierne |
| Stamfar | Erik Hardenberg Gyldenstierne |
| Sätesgård | Svaneholms slott |
| Adlad | av Karl X Gustav |
 Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1664 |
| Grad | adlig ätt nr 29 (tidigae 41) |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1705 |
| Svärdssidan | Axel Gyllenstierna, död 1705 |
Eric Hardenberg Gyldenstierne till Svaneholm i Skurups socken samt Karsholm (1622-1665) naturaliserad Gyllenstierna af Svaneholm. Han föddes 1622 på Svaneholms slott, var kung Kristian IV av Danmarks hovjunkare, tog avsked 1646 och var dansk ryttmästare tills han tog avsked ur dansk tjänst 1650.
Han bosatte sig på sitt gods som efter 1658 inte längre ingick i Danmark sedan Skåne införlivats i Sverige, han hyllade konung Karl X Gustav 1658 och introducerades enbart därför på Svenska Riddarhuset, först under nummer 41, och senare under nummer 29 som Gyllenstierna af Svaneholm.
Gyllenstierna hade två söner, vilka båda var ryttmästare och förblev ogifta, Preben Gyldenstierne til Karsholm (1656-1677) och Axel Gyllenstierna, till Svaneholm, Karsholm, Brödda, Pugerup och Boalän. Efter Prebens död var Axel ensam ägare till Svaneholm. Axel dog ogift år 1705 på Svaneholms slott och är begravd i Sankta Maria kyrka i Ystad.
Med Axel Gyllenstiernas död utslocknade ätten Gyllenstierna af Svaneholm. Han hade testamenterat slottet till sin systerson Axel Julius Coyet, men hans syster Sofia lyckades få halva slottet genom en process. Denna halva köptes 1751 av Gustaf Julius Coyet.
Släktträd för danska ätten Gyldenstierne med utgrenade ätter
Gyllenstierna af Nynäs och Gyllenstierna af Svaneholm
Utlämningar har gjorts i alla led.
| Nils Eriksson Riddare till Aagaard | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Erik Nielsen till Aagaard och Restrup Dansk riksmarsk | Jacob Nielssen. Riddare. | Susanne Nielsdotter, gm Niels Iversen (Rosenkrantz) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Niels Erikssen till Aagaard och Restrup riddare, gm Christina af Aagaard. | Cecilia Eriksdotter
gm Bo Falk till Vallø | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Erik Nielsen till Aagaard Demstrup, Skive och Tim Riddare och riksråd Unionskungens hövitsman på Stockholms slott | Peder Nielsen Riksråd | Knud Nielsen Riddare och riksråd | Bugge Nielsen | Henrik Nielsen | Gotskalk Nielsen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Niels Eriksen till Landting Riksråd och hovmarsk | Anders Eriksen. död 1463 | Peder Eriksen till Nybo, död 1463 | Erik Eriksson d.ä. till Fågelvik Riddare och riksråd gm kung Karl Knutsson dotter Kristina | Kirsten Eriksdatter gm Anders Nielsen (Banner) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Erik Hardenberg Gyldenstierne naturaliserad i Sverige Gyllenstierna af Svaneholm | Adliga ätten Gyllenstierna af Nynäs nummer 9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Anna Christina (1651-1654) | Axel (1653-1705) Med honom utgick ätten Gyllenstierna af Svaneholm på svärdssidan. | Sofia gm Jens Mogenssen Sehested | Preben (1656-1677) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Adliga ätten Gyllenstierna af Nynäs
| Gyllenstierna af Nynäs | |
 Gyllenstierna af Nynäs | |
 | |
| Ursprung | Danmark |
|---|---|
| Inflyttad | till Sverige på 1440-talet |
| Förgrenad ur | Gyldenstierna |
| Stamfar | Carl Carlsson till Årås och Rossberg |
| Sätesgård | Nynäs slott |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1625 som Gyllenstierna af Nynäs |
| Grad | adlig ätt nr 9 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1654 |
Denna ätt introducerades på Svenska Riddarhuset år 1625 under adliga ätten Gyllenstierna af Nynäs nummer 9, vilken utslocknade år 1654.
Det danska riksrådet Erik Nilsson (död efter 1448) var 1435-36 unionskungens hövitsman i Stockholm. Dennes son Erik Eriksson till Fågelvik gifte sig med riksföreståndaren Karl Knutssons dotter, Kristina 1446, och blev senare svenskt riksråd. I äktenskap fick han bland andra sonen Nils Eriksson (Gyllenstierna), fader till Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna).[6].
Erik Eriksson (Gyllenstierna) den yngre, död år 1502, son till riksrådet Erik Eriksson den äldre, dubbades till riddare vid kung Hans kröning 1497. Gift omkring 1493 med Anna Karlsdotter av Vinstorpaätten, från Vinsarp i Dalum. Hon var änka efter Erik Karlsson (Vasa), en nära släkting till Gustav Eriksson (Vasa) (senare kung av Sverige), och blev senare beryktad som "Pintorpafrun" på Ericsbergs slott.
Släkttavla för Fågelviksgrenen
Utlämningar har gjorts i alla led.
| Erik Eriksson till Fågelvik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Abraham Eriksson till Demstrup och Assarbo Hövitsman på Kalmar | Nils Eriksson (Gyllenstierna) till Fågelvik | Erik Eriksson d.y. till Fågelvik och Vinstorp | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Erik Nilsson Avrättad Sthlms blodbad | Eskil Nilsson Avrättad Sthlms blodbad | Karl Eriksson (Gyllenstierna) till Vinstorp, Årås Nynäs och Pintorp Riddare v, Gustav Vasas kröning | Göran Eriksson (Gyllenstierna) till Fågelvik Riddare 1561 v Erik XIV:s kröning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Erik Carlsson till Vinstorp, Årås Nynäs och Pintorp Riddare 1561 v Erik XIV:s kröning | Nils Carlsson till Nynäs Riddare 1561 v Erik XIV:s kröning Död ogift | Nils Göransson Riddare 1561 v Erik XIV:s kröning Friherre 1569 v Johan IIIs kröning erhöll Lundholmen 1570 Introducerad 1625 Nr 4 ändrades till 3 Stamfader Gyllenstierna af Lundholm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Carl Eriksson till Nynäs Pintorp, Årås, Limmared Rossberg samt Svaneholm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Carl Carlsson till Årås och Rossberg Introducerad 1625 Nr 9 riddarklassen Gyllenstierna till Nynäs slott | Erik Karlsson Gyllenstierna upphöjd friherre Gyllenstierna af Ulaborg | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm
| Gyllenstierna af Lundholm | |
 | |
 | |
| Förgrenad ur | Gyllenstierna af Svaneholm |
|---|---|
| Upphöjd | 1569 av kung Johan III vid hans kröning |
| Stamfar | Nils Göransson Gyllenstierna |
| Sätesgård | Lundholm i Vrigstads socken |
| Utgrenad i | 1651 utdöda friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg nr 18, 1674 Grevliga ätten Gyllenstierna af Björkesund och Helgo, Grevliga ätten G. af Fågelvik |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1625 |
| Grad | friherrlig ätt nr 3 |
| Länk URL | Sida på riddarhuset.se |
| Webbplats | |
| http://www.gyllenstierna.org/ | |
Stamfadern Nils Göransson af Lundholm, var den första av ätten i Sverige, som efter vapnet kallade sig Gyllenstierna. Han var son till Göran Eriksson (Gyllenstierna) till Fågelvik.
Redan 1569, före Riddarhusets tillkomst, hade Nils Göransson vid kung Johan III:s kröning i Uppsala 10 juli 1569 upphöjts till friherre af Lundholmen, och grundade ätten Gyllenstierna af Lundholm i Sverige, ibland kallad gamla Svenska Gyllenstierneätten [7]
Denna ätt introducerades på Svenska Riddarhuset år 1625 som friherrlig ätt Gyllenstierna af Lundholm nummer 3, och är den idag fortlevande ätten Gyllenstierna. Ätten har utgrenats i ett antal grenar, Vinstorpsgrenen som blev friherrlig 1651, två söner till Nils Göranssons sonson blev båda grundare av grevliga ätten Gyllenstierna av af Björksund och Helgö., och flera andra grenar erhöll grevlig värdighet, men de är alla utdöda.
Släktträd Fågelviksgrenen Gyllenstierna af Lundholm
Utlämningar har gjorts i alla led. Ägare av godset Lundholm i fetstil.
| Nils Gyllenstierna (1526–1601) Friherre till Lundholm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Johan Nilsson Gyllenstierna (1569-1617) Friherre till Lundholm Amiral gm Sigrid Brahe | Göran Nilsson Gyllenstierna Friherre till Lundholm Riksamiral | Nils Nilsson Gyllenstierna Friherre till Lundholm Herre till Fågelvik och Vittvik | Elisabet Gyllenstierna (1581-1646) Överhovmästarinna 1634-1639 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Sigismund Gyllenstierna (1598-1666) polsk senator | Göran Gyllenstierna .ä. Friherre till Lundholm (1601-1646) Amiral Landshövding i Uppsala | Nils Nilsson Gyllenstierna till Fågelvik Friherre till Lundholm | Johan Nilsson Gyllenstierna den yngre den lärde och vältalige kallad Friherre, ämbetsman | Carl Gyllenstierna till Fågelvik och Hässelby | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jöran Gyllenstierna greve Gyllenstierna af Björksund och Helgö | Johan Göransson Gyllenstierna greve Gyllenstierna af Björksund och Helgö | Axel Carl 1652-1655 | Axel Erik d.ä. till Frösåker, Bjersgård och Vasa i Skepptuna | Nils Gyllenstierna af Lundholm (1648–1720) greve af Fågelvik | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Grevliga ätten 45 Gyllenstierna af Björksund och Helgö | Nils Gyllenstierna till Frösåker och Bjersgård | Gustaf Johan Gyllenstierna (1709-1764) politiker under frihetstiden och rysk spion dömd från gods ära och adelskap 2 döttrar | Grevliga ätten 47 Gyllenstierna af Fågelvik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Axel Eric Gyllenstierna till Bjersgård (1747-1823) landshövding | Carl Christoffer Gyllenstierna (1768-1841) till Frösåker gm Antoinette von Kochen (1768-1841 arvtagare till Krapperup) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Nils Christoffer Gyllenstierna till Frösåker och Bjersgård (1789-1865) kammarherre 1841-1865 fideikommissarie Krapperup | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Carl Gyllenstierna (1819-1866) 1865 fideikommissarie till Krapperup och Bjersgård | Erik Gyllenstierna (1825-1870) Ryttmästare, riksdagsman | Nils Gyllenstierna (1826-1905) Godsägare Far till Axel Carl Sten Göran och Christoffer Axel f.t. Mogens Nils Sten f.t. Nils Joakim | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Nils Gyllenstierna (1855-1926) hovjägmästare 1865-1926 Fideikommissarie till Krapperup och Bjersgård | Johan Gyllenstierna (politiker) (1857-1931) hade söner Knut och Johan Johan far till Karl och Jan | Erik Gyllenstierna hade sönerna Sten och Stig Stig far till skådespelerskan Mary-Anne Gyllenstierna | Göran Gyllenstierna af Lundholm (1876-1968) Far till Bo och Ebbe | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Eric Gyllenstierna (1882-1940) envoyé 1926-1940 fideikommissarie Krapperup och Bjersgård | Carl Gyllenstierna (1883-?) 1940-1951 fideikommissarie Krapperup och Bjersgård | Gustav Gyllenstierna (1891-1976) Friherre Gyllenstierna af Lundholm siste fideikommissarien till Krapperup 1951-1967 Överlät slottet 1967 till den Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Wanda Gyllenstierna (1917-1982) 1976-1982 till Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg
| Friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg | |
 | |
| Förgrenad ur | Friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm |
|---|---|
| Upphöjd | 1651 |
| Sätesgård | Ulaborg (Uleåborg) |
| Utgrenad i | 1687 utgrenade sig i utdöda grevliga ätterna Gyllenstierna af Ericsberg nr 24 och Gyllenstierna af Steninge nr 34. |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1651 |
| Grad | friherrlig ätt nr 18 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1709 |
| Svärdssidan | Eric Gyllenstierna till Nynäs död 1709 i slaget vid Poltava |
Vinstorpsgrenen af Ulaborg
Stamfadern Erik Karlsson Gyllenstierna (1602-1657), var sonsons son till Vintorpsgrenens stamfader Karl Eriksson (Gyllenstierna) och son till Carl Gyllenstierna af Lundholm, föddes 1602 och blev militär, riksråd 1636, generalguvernör 1642, Herre till Nynäs i Balinge socken och Ericsberg i Stora Malms socken, båda i Södermanland, samt Åras, Liminared, Gällenäs och Yxelshoff.
Erik Karlsson var volontär vid Konung Ludvig XIII:s Livgarde 1627, kung Gustav II Adolfs kammarherre 1630; sändebud till Ryssland 1634; riks-Kammarråd 1636; Landshövding över Karelen, Wiborg, Nyslott och Kymenegård 1637; Lantmarskalk på riksdagen i Stockholm 1641 och 1642, häradshövding i Jöskis härad i Finland samt Generalguvernör över Ingernanland, Kexholms län, Narva och Alentaka; riksråd 1645, och upphöjdes till friherre av Uleåborg i Ulo (Uleå) socken (Uleåborg) i Finland 1651 med nummer 18.
Hans son Konrad Gyllenstierna (1638-1684), var riddare och ämbetsman, friherre till Ulaborg, herre till Nynäs, Arta, Gimo, Räfvelstad, Knroeti, Johannisberg och Vartofta.), samt landshövding i Viborgs och Nyslotts län.
Konrad Gyllenstiernas son Eric Gyllenstierna till Nynäs var major och dog ogift 1709 i slaget vid Poltava och slöt ätten på svärdssidan.
Dessförinnan hade Konrads bröder upphöjts, hans bror [[Christoffer till greve Gyllenstierna af Ericsberg, och brodern Carl Gyllenstierna till greve Gyllenstierna af Steninge.
Fast ätten utslocknade efter tre generationer gav den upp till två utgrenade grevliga ätter, vilka båda två idag är utdöda.
| Erik Karlsson Gyllenstierna | |||||||||||||||||||||||||||||
| Konrad Gyllenstierna friherre till Ulaborg herre till Nynäs, Årås, Gimo Rävelstad, Kurön Johannisberg och Vartofta. | Christopher Gyllenstierna Greve Gyllenstierna af Ericsberg | Gustaf friherre till Ulaborg Död ogift 1672 | Carl Gyllenstierna Greve Gyllenstierna af Steninge | ||||||||||||||||||||||||||
| Erik Konradsson till Nynäs Stupade ogift 1709 i slaget vid Poltava Med honom utgick ätten Gyllenstierna af Ulaborg på svärdssidan. | |||||||||||||||||||||||||||||
Grevliga ätten Gyllenstierna af Ericsberg
| Gyllenstierna af Ericsberg | |
 | |
| Förgrenad ur | Friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg |
|---|---|
| Upphöjd | 1687 |
| Synonym | Vinstorpsgrenen |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1687 |
| Grad | grevlig ätt nr 24 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1733 |
| Svärdssidan | Carl Adolf till Ericsberg, död 1733 |
Grevlig ätt nr: 24, tillhör den ursprungliga riddarklassen. Utslocknad år 1733.[8]
Stamfadern Kristofer Gyllenstierna af Ericsberg (1639-1705), var militär, riksråd 1681, överståthållare 1682, Friherre till Strömsbro i Svinstads socken, Östergötlands län samt herre till Ericslund, Tyresö, Farsta, Väsby, Gällenäs, Krapperup, Örja och Resitza.
Han föddes 1639 på Viborgs slott och var son till son Erik Karlsson Gyllenstierna, vilken tillhörde friherrliga Gyllenstierna af Ulaborg.
Gyllenstierna var guvernör över Västernorrland, kungligt råd 1681, överståthållare 1682 samt medlem av förmyndarregeringen 1697.
Han deltog förtjänstfullt i skånska kriget och tjänstgjorde bland annat under slaget vid Lund, där han ådrog sig inte färre än 19 blödande sår, och slaget vid Landskrona (1677). Han var med i slagen vid Halmstad och Lund, i vilket senare han fick nitton svåra blessyrer och låg så länge bland de fallna på slagfältet, att blodet nästan var förrunnet.
Kristofer Gyllenstierna upphöjdes 1687 i grevligt stånd med Ericsberg som grevskap. och introducerades 1689 under nr 24 med namnet Gyllenstierna af Ericsberg.
Han gifte sig 1696 med prinsessan Katarina av Pfalz-Zweibrücken, dotter till pfalzgreven Adolf Johan och kusin till kung Karl XI.
Kristofer Gyllenstierna dog 1705 i Stockholm, begraven i Tyresö kyrka Stockholms län.
Hans son Carl Adolf till Ericsberg, Strömsbro, Erikslund, Farsta, Väsby, Gällenäs, Krapperup och Örja föddes 1699 i Stockholm blev som ogift ihjälstucken i Karlskrona 1733 av kaptenlöjtnanten friherre Vilhelm Krassow.
Han begravdes samma år i Tyresö kyrka och slöt ätten på svärdssidan.
Grevliga ätten Gyllenstierna af Steninge
| Gyllenstierna af Steninge | |
 | |
| Förgrenad ur | Friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg |
|---|---|
| Upphöjd | 1687 |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1687 |
| Grad | grevlig ätt nr 34 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1723 |
Grevlig ätt nr: 34. Utslocknad år 1723.[8]
Karl Gyllenstierna af Ulaberg (1649-1723), var son till friherre Erik Karlsson Gyllenstierna af Ulaborg.
Född 1649 var han friherre till Limmared i Tranemo socken, Älvsborgs län, herre till Algö i Överselö socken, Södermanlands län, Bjälkesta i Giresta socken, och Örnäs i Västra Ryds socken, samt Yxkullshof.
Han blev hovstallmästare 1672, riksråd, överstemarskalk och rikskammarråd 1687.
Samma år upphöjdes han till greve och erhöll grevskapet Steninge i Ärlinghundra-Husby socken, i Stockholms län.
Han introducerades 1689 under nr 34 och namnet greve Gyllenstierna af Steninge.
Gyllenstierna var ledamot av defensionskommissionen 1700, avgick från rikskammarrådsämbetet 1711, var president i Svea hovrätt 1718, Åbo akademis kansler 1719.
Karl Gyllenstierna var gift 1706 på Ulriksdals slott med friherrinnan Anna Maria Soop af Limingo, men dog barnlös 1723 i Stockholm och slöt själv sin grevliga ätt.
Han jordfästes samma år i Riddarholmskyrkan, och är begraven i Wachtmeisterska graven i Ytterselö kyrka i Södermanlands län, där hans vapen uppsattes.
Grevliga ätten Gyllenstierna af Björkesund och Helgo
| Gyllenstierna af Björkesund och Helgo | |
 Vapen för den grevliga grenen Gyllenstierna af Björkesund och Helgo | |
| Upphöjd | 1674 på Stockholms slott av kung Karl XI |
|---|---|
| Stamfar | Göran Göransson Gyllenstierna och Johan Göransson Gyllenstierna |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1719 |
| Grad | grevlig ätt nr 45 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1799 |
Grevlig ätt nr: 45. Utslocknad år 1799.[8]
Två bröder blev gemensamt stamfäder för denna ätt, Riksrådet friherre Göran Göransson Gyllenstierna af Lundholm (1632–1686) och hans bror riksrådet friherre Johan Göransson Gyllenstierna af Lundholm (1635–1680), söner till landshövdingen i Uppland, friherre Göran Göransson Gyllenstierna den äldre och friherrinnan Anna, född Skytte.
Göran Göransson Gyllenstierna var Karl X Gustavs kammarherre (1655), och 1657 utnämndes Gyllenstierna till landshövding i Kronobergs län och i Uppland 1664, och han upphöjdes 1666 till riksråd. Samma år utnämndes han till hovrättsråd i Svea hovrätt samt kommissarie i reduktionskollegium och blev 1668 president i samma ämbetsverk. Han blev guvernör över drottning Kristinas underhållsländer 1674.
Brodern Johan Göransson Gyllenstierna af Lundholm, född 18 februari 1635 på Älvsjö gård i Brännkyrka socken vid Stockholm, död 10 juni 1680, var riksråd och Karl XI:s gunstling vilket gjorde honom till en av Sveriges mäktigaste män vid sin död.
Båda bröderna upphöjdes till grevlig värdighet på Stockholms slott av kung Karl XI år 1674. De introducerades först 1719 under nr 45, med namnet Gyllenstierna af Björksund och Helgö.
Johan slöt själv sin ättegren redan 10 juni 1680, Jörans ättegren utgick på svärdssidan 17 maj 1799.
| Göran Gyllenstierna d.ä. | |||||||||||||||||||
| Johan Gyllenstierna Greve av Björksund och Helgö Död ogift 1680 | Göran Gyllenstierna d.y. Greve av Björksund och Helgö Död 1686 | ||||||||||||||||||
| Nils Gyllenstierna Greve av Björksund och Helgö | |||||||||||||||||||
| Göran greve till Björksund friherre till Lundholm herre till Almarestäk, Torönsborg och Örby (1721-1799) Riksråd, Riksmarskalk Död barnlös 1799 han slöt ätten och den sista greven med namnet Gyllenstierna | |||||||||||||||||||
Gyllenstierna af Björksund och Helgö
- Göran Göransson Gyllenstierna (1632-1686), riksråd 1666, greve af Björksund och Helgö (tillsammans med brodern) 1674, överståthållare i huvudstaten 1678, pådrivande bakom reduktionen vilken slutligen kom att drabba honom själv hårt.
- Nils Göransson Gyllenstierna af Björksund och Helgö (1670-1731), militär i Karl XII:s krig, generallöjtnant 1722, riksråd 1727.
- Göran Gyllenstierna (1724-1799), jurist, riksråd, riksmarskalk 1781.
- Nils Göransson Gyllenstierna af Björksund och Helgö (1670-1731), militär i Karl XII:s krig, generallöjtnant 1722, riksråd 1727.
- Johan Göransson Gyllenstierna (1635-1680), hovkansler 1666, riksmarskalk 1668, s.å. riksråd, greve af Björksund och Helgö (tillsammans med brodern) 1674, Karl XI:s gunstling, framgångsrik i Skånska kriget, generalguvernör över de tidigare danska provinserna 1679.
Gyllenstierna af Fogelvik
| Gyllenstierna af Fogelvik | |
 | |
| | |
| Förgrenad ur | Gyllenstierna af Lundholm |
|---|---|
| Upphöjd | 1706 grevlig |
| Stamfar | Nils Gyllenstierna af Lundholm |
| Sätesgård | Fågelvik |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1719 (1713) |
| Grad | grevlig ätt nr 47 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1720 |
.jpg)
Grevlig ätt nr: 47. Utslocknad år 1720.[8]
Riksrådet och generalen av kavalleriet sedermera fältmarskalken och presidenten i Krigskollegium friherre Nils Karlsson Gyllenstierna af Lundholm (1648–1720), Han var son till Carl Gyllenstierna af Lundholm.
Han blev kungligt råd 1705, och upphöjdes i grevlig värdighet 20 juni 1706, i Huvudkvarteret Jaroslavice i Wolhynien av kung Karl XII.
Han introducerades 17 december 1713 (vilket senare skulle räknas som 1719 p.g.a bytet till Gregoriansk kalender 1753) under nr 47 med namnet greve Gyllenstierna af Fogelvik.
Han slöt själv ätten Gyllenstierna af Fogelvik på svärdssidan 30 mars 1720, och hans dotter ärvde Fågelvik.
Karl Knutsson (Bonde) tycks ha gett bort Fågelvik till sin dotter Kristina omedelbart efter hennes bröllop (1446) med riddaren Erik Eriksson till Fågelvik, stamfader för svenska ätten Gyllenstierna, i vars ägo Fågelvik var till början av 1700-talet, då det genom greve Nils dotters giftermål (1711) med greve Arvid Horn senare kom till ätten Horn af Kanckas.
Kända Gyllenstierna
- Knud Henriksen Gyldenstierne d.ä. (död 1469), danskt riksråd
- Knud Pedersen Gyldenstierne (död 1552), danskt riksråd
- Knud Henriksen Gyldenstierne d.y. (död 1568), danskt riksråd och biskop
- Mogens Gyldenstierne (1481-1569), dansk riksråd, befälhavare över danska flottan
- Axel Knudsen Gyldenstierne (ca 1542-1603), riksråd, ståthållare i Norge
- Erik Eriksson (Gyllenstierna) d.ä. (död 1477 eller 1478), stamfader för den svenska grenen av ätten Gyllenstierna
- Erik Eriksson (Gyllenstierna) d.y. (-1502)
- Karl Eriksson (Gyllenstierna) (- 1541), stamfader för Vinstorpsgrenen av ätten, riksråd.
- Göran Eriksson (Gyllenstierna) (-1576). stamfader för Fågelviksgrenen av ätten, riksråd.
- Nils Eriksson (Gyllenstierna) (död 1495), riksråd.
- Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) (-1559), maka till Sten Sture den yngre
- Erik Eriksson (Gyllenstierna) d.y. (-1502)
- Mary-Anne Gyllenstierna (1926-2012), donator, maka till fabrikören Bertil Weitz
Vapen, grevliga grenar
-
af Björkesund och Helgo, 1674, Johan och Nils Göransson Gyllenstierna -
af Steninge, 1687, Karl Gyllenstierna. -
af Ericsberg, 1682, Kristofer Gyllenstierna. -
af Fogelvik, 1706, Nils Karlsson Gyllenstierna.
Referenser
- Noter
- ^ Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. Danmarks Adels Aarbog. Dansk Adelsforening, DAA 1926:II:6, 1
- ^ Anders Bøgh, Helle Henningsen og Kristian Dalsgaard. Nørre Vosborg i tid og rum, bind 1. Borg og herresæde. Aarhus Universitetsforlag 2014, Vosborgs adelige ejere i middelalderen, Niels Bugge og arvinger ca. 1330-88, side 187-202
- ^ Lise Selvig Olsen. Jakob Nielsen Gyldenstiernes efterslægt, fra højadel til lavadel ca. 1320-1550. Personalhistorisk Tidsskrift, side 67-85
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ Jon Gunnar Arntzen. ”Gyldenstierne”. Store norske leksikon. https://snl.no/Gyldenstierne. Läst 1 juli 2017.
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
- ^ Svenska adelns ättar-taflor
- ^ [a b c d] Riddarhusets info
- Källförteckning
- Gyllenstierna i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Gyllenstierna i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- http://runeberg.org/anrep/2/0141.html
- http://www.gyllenstierna.org/pdf/attatavla.pdf
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gyllenstierna.