Bindväv är en vävnad som ger stadga och sammanhållande funktion åt vävnader och organ i kroppen. Bindväv är precis som epitel en mångsidig vävnadsgrupp. Kännetecknande för bindväv är att den främst består av makromolekyler, som utgör grundsubstans och extracellulärt matrix, samt i mindre utsträckning av celler som producerar dessa makromolekyler.
Cellerna i bindväven sköter försvar (vita blodkroppar) och produktion av fibrer (plasmaceller, fettceller och fibroblaster). Två typer av fibrer produceras: Segt och hållfast vitt kollagen och gult elastiskt elastin. Beroende på i vilka proportioner dessa två fibrer produceras och hur fibrerna är strukturerade får bindväven olika egenskaper som gör den lämplig för olika uppgifter i kroppen.
Olika typer av bindväv
Bindväv kan delas upp i undergrupperna lucker, stram, retikulär samt specialiserad bindväv:
- Lucker bindväv, areolär bindväv - håller organ och epitel på plats och innehåller olika proteinrika fibrer, bland annat kollagen och elastin.
- Kring muskler, nerver och blodkärlens glatta muskler bildar denna bindväv skyddande, mjuka och smidiga skidor.
- Lucker bindväv finns exempelvis i läderhuden (dermis).
- Den har också stor betydelse vid inflammationer.
- Elastisk bindväv - innehåller mer elastiska fibrer än kollagenfibrer; förekommer hos artärer, i bronker och vissa ligament i verterbrae som kräver stor rekylkraft.
- Stram bindväv - består av betydligt större andel kollagen och har därför stor elastisk styrka. Den finns i musklernas senor och i ligamenten kring skelettets leder som både ska kunna klara av kontinuerliga, dagliga påfrestningar och betydande belastningstoppar som vid tyngdlyftning.
- Retikulär bindväv - finns i lymfoida organ som benmärg, mjälte och lymfkörtel.
- Specialiserad bindväv - bildar bland annat ben, brosk och fettvävnad. Redan i fosterstadiet börjar skelettet bildas av denna bindväv utifrån kompakt och segt brosk. Allteftersom mineralämnen lagras i bindväven hårdnar brosket till ben.
- I exempelvis ytterörat består brosket istället av en högre andel elastin varför elasticiteten bevaras.
- I mellankotsskivorna är kollagenfibrerna istället ordnade i täta buntar som gör ryggraden rörlig samtidigt som den klarar av det stora tryck den utsätts för.
- Ögats väggar består av tät, kollagenrik bindväv som både skyddar ögats inre och ser till att ögat behåller sin form.
- Mesenkymal bindväv finns i embryot och bildar senare under utvecklingen blodkärl.
Fast regelbunden bindväv är uppbyggd av en större mängd kollagena fibrer arrangerade tätt och parallellt. Cellerna är få och de som finns utgörs mest av fibroblaster med mycket lite omgivande grundsubstans. Den återfinns i senor och ligament och bidrar med draghållfasthet i en riktning.
Fast oregelbunden bindväv innehåller mer fibrer än grundsubstans och färre celler än i lucker bindväv. Fibroblasten är den dominerande celltypen och de kollagena fibrerna löper i nätverk där de löper oregelbundet i många olika riktningar. Fast oregelbunden bindväv förekommer i dermis hos läderhuden samt hos submucosan i gastrointestinalssytemet och ger hållfasthet i flera riktningar.