Arkiv

Mer information

För mer information om vad Wikipedia bör och inte bör innehålla, vänligen läs här: Vad Wikipedia inte är. Mvh Riggwelter 23 mars 2006 kl.13.01 (CET)

Dopplereffekten?

Denna rödförskjutning skall inte förväxlas med Dopplereffekten? Inte? Vad är då skillnaden? (Och Dopplereffekt säger precis tvärtemot). \Mike 16 maj 2006 kl.21.09 (CEST)

Rödförskjutningen liknar Dopplereffekten, men det är inte samma sak. Dopplereffekten är vad som händer när ljuskällan avlägsnar sig från eller närmar sig mottagaren (eller ljudkällan i den vanliga Dopplereffekten). Den kosmologiska rödförskjutningen beror istället på att rummet expanderar så att våglängden hos fotonerna förändras när de rör sig genom det. Det borde skrivas klarare i artikeln. (Jag har en lös långtidsplan att fixa till den här artikeln rejält men jag har inte kommit mig för att göra det än...) --RE 17 maj 2006 kl.20.26 (CEST)
Ok, jag var inte medveten om att man gjorde den skillnaden ifråga om avståndsökningen kommer sig av verkliga rörelser eller av utvidgningen, och den bok jag läste om kosmologi (Cosmology, 3:e uppl., Michael Rowan-Robinson, ISBN 0198518846 ) gjorde aldrig någon sådan distinktion utan kallade rödskiftningen för en "Dopplereffekt" både när de Newtonska och speciell-relativistiska härledningarna gjordes, men en snabbkoll ger att den tydligen inte nämnde något namn överhuvudtaget i den allmän-relativistiska härledningen... \Mike 19 maj 2006 kl.09.09 (CEST)

Angående nya rön

I artikeln finns en sektion om ett nytt arbete av Turok. Det är ett intressant arbete, men problemet är att det är väldigt nytt, och det kommer massor av teorier hela tiden. Artikeln borde därför ha ett filter mot alltför nya idéer innan de blivit allmänt accepterade. Det händer otroligt mycket inom kosmologin och det vore omöjligt att skriva om alla nya idéer och teorier. Dessutom är det många av dessa nya idéer som är bortglömda efter ett par år. Jag föreslår därför att detta stycke tas bort, och att vi väntar ett tag med att föra in nya rön.

Det är dock skillnad på nya experimentella resultat - de är mer tillförlitliga från början. Det tar längre tid för en teoretisk idé att få fotfäste. Därför skulle man mycket väl kunna skriva om WMAP:s nya resultat från i år i artikeln.

(Det största problemet med denna artikel är dock att den är alldeles för kort...) --RE 12 augusti 2006 kl. 01.36 (CEST)Svara

NPOV? Knappast!

Den här artikeln är knappast ur en neutral synvinkel. Det står att Big Bang är standardteorin. Men seriöst talat? Det är knappast en standard och det får det att låta som att det med 100% säkerhet är sant osv osv. Jag tar bort den meningen. Josef5555 14 september 2007 kl. 18.23 (CEST)Svara

En vetenskaplig teori säger inte att någonting är med 100% säkerhet sant, den säger att detta är den bästa förklaringen, den stämmer med allt vi vet och alla observationer vi gjort, och den kan förutsäga nya saker. Vetenskapen säger aldrig att "så här är det", den säger att "så här verkar det vara enligt vad vi vet nu". Teorier kan alltid ändras, men det betyder inte att de är fel. Big Bang-teorin är korrekt på det sättet att den förklarar det mesta av vad vi vet om universum och den har kommit med en massa förutsägelser som sen visat sig riktiga. Jag ändrar tillbaka. --RE 14 september 2007 kl. 19.18 (CEST)Svara

Text om händelsen

Kan inte någon lägga in en text om hur det gick till, jag ser bara vem som är för och emot med inte vad som hände.

Klicka på fliken "Artikel" - där hittar du beskrivningen av Big Bang. Detta är bara en diskussionssida. mvh --Mimarob 15 maj 2007 kl. 16.22 (CEST)Svara
Jag menade på artikelsidan, det ända som står är: Big Bang (eller Stora Smällen), är standardteorin om universums uppkomst. Enligt denna teori skapades universum och rumtiden för ca 13,7 miljarder år sedan, då universum började expandera från att ha varit koncentrerat i en punkt resten är bara om forskare.


Standardteori samt NPOV

Frågan är väl om den stora smällen anses vara standardteori. Nu kanske ni tänker "De flesta forskare ansluter sig till teorin om den Stora smällen". Jag frågar mig: vilka klassificeras som forskare?. Det finns stora brister i venskapen gällande den Stora smällen. För övrigt så kan jag utmana skeptiker och ateister med följande fråga: var kom materian i från? När en person skrev en artikel om Gud så skrev vederbörande att Gud inte finns. Nu pratas det om standardteorier och den Stora smällen ses som ett axiom. Man kan ju inte riktigt påstå att det är särkskilt lämpligt att återge en synvinkel och ingen annan? Är det inte en dubbelmoral att skriva att meningen är att alla artiklar ska skrivas ur en NPOV och sedan skriva en artikel om religiösa ting och Universums uppkomst ur en vetenskaplig synpunkt? För övrigt så kan jag utmana skeptiker och ateister med följande fråga: var kom materian i från? Josef5555 29 juni 2008 kl. 19.59 (CEST)Svara

Forskare är de som arbetar professionellt med forskning i kosmologi. Eftersom artikeln ska återspegla det vetenskapliga läget är det de enda vi är intresserade av här. Om du vill diskutera huruvida teorin är korrekt så finns det ett antal internetforum för sånt, t.ex. VoF:s forum. --RE 29 juni 2008 kl. 23.35 (CEST)Svara
Jag håller med. Religiösa spekulationer har inget med vad som är standard inom vetenskapen att göra. Forskningen bör givetvis inte utgå ifrån att Jaho skapade allt på sju dagar. En mer intressant fråga skulle vara Varifrån kom Gud? (eller gudarna om man ser till GT:s elohim), men det ska ju inte diskuteras här./(M)oskau 29 juni 2008 kl. 23.43 (CEST)Svara

Måste säga att jag tycker att det är fegt att säga att man endast ska ge den "vetenskapliga" bilden. (Det är så jag tolkar inebörden i "Eftersom artikeln ska återspegla det vetenskapliga läget är det de enda vi är intresserade av här"). Även vetenskapen är en tro. Bör man då inte visa lika mycket respekt för andra sätt att tänka kring det hela. Visst, man kanske inte ska diskutera huruvida teorin stämmer eller inte samt undvika att snöa in på andra sätt att se på universums uppkomst under rubriken "Big Bang". Men om man ska kartlägga det "vetenskapliga" läget borde man väl även presentera de forskningsrapporter, eller åtminstonne att det finns sådana, som visar på brister i teorin? AMLM (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Några svar till AMLM: Det här är en artikel om en vetenskaplig teori, varför ska man då ge något annat än den vetenskapliga bilden? Vetenskapen är ingen tro utan en metod att nå kunskap. Det finns ingen anledning att "respektera" andra sätt att se på saken. Och vilka brister i teorin tänker du på? --RE 16 maj 2009 kl. 18.55 (CEST)Svara
Ehhm, om vi lämnar utanför begreppet "tro" och "kreationism" – ateister begriper inte begreppet "tro", kreationister begriper inte vetenskap – så finns det följande att ta till vara på i AMLM:s och Josef5555:s synpunkter:
  • Big Bang har som teori haft konsekvenser för visst religiöst tänkande, man kan i artikeln länka till sådana religiösa (mest abrahamitiska religioner) som använder Big Bang i sitt skapelsetänkande,
  • Big Bang är inte vetenskapligt alenarådande, det har länge funnits varierande alternativa teorier, exvis Steady State, Plasmauniversum (numera defunkt), Ekpyretiska Cykliska Universum, Hawkings singularitetsfria Big-Bang, Brane-universum. Big Bang är den som man jobbat mest på.
  • (Kreationism och intelligent design hör inte hit utan till sina egna artiklar, man kan länka till religiösa skapelseteorier i "se även"-sektionen).
  • Vetenskap är vetenskap, religion är personfilosofi, de har väldigt få beröringspunkter från min evolutionistisk-Big-Bang-kristna ståndpunkt, vi skall akta oss noga från att ifrågasätta Big Bang på det kreationistiskt anti-vetenskapliga sättet, då blir artikeln bara en osmältbar soppa.
Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 20 juni 2012 kl. 13.17 (CEST)Svara

Ingen bakgrundstrålning utan smäll -eller??

Varför säger artikeln att det inte var någon smäll? Vad kommer bakgrundsstrålningen från då?Ellerhurvardet (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Big Bang tros ha varit en sekvens av falska vakua med högre energi än dagens vakuum. Essentiellt härrör energin från dessa högre energinivåer, rent fysikaliskt tros det ha kommit från ett vitglödgat väteplasma som bildades kort efter själva Big Bang, och som uppbar energin från de tidigare falska vakua. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 20 juni 2012 kl. 13.26 (CEST)Svara

Påståenden om vetenskaplighet skall klara av logik.

Big Bang sker utan föregående orsak. Big bang bygger då på iden att om logiska bedömningar leder till ett skenbart orimligt resultat måste det ändå accepteras i kraft av logiken i resonemanget hit. I Big Bangs fall söks dock bevisas logiskt att verkligheten ej är logisk. En typisk alldaglig upptäckt av ett logiskt ogiltigt resonemang. Användningen av iden om det logiska tvånget har då visavi resultatet visat sig varit orimligt. Om resonemanget gick att genomföra skulle det utplåna basen för sin egen sakföring. I detta fall skulle resultatet blivit att logik ej råder vilket skulle ha bevisat att logik ej kan leda till något. Big Bang kan då inte vara ett vetenskapligt resultat. Big bang bygger på att vissa informationer processats logiskt till en slutsats om något som ej observeras. Experimentellt kan vi ibland visa att logik ej råder men ej genom att formulera logiska paradoxer. Logiska paradoxer är enbart bevis på att vi resonerat fel. Vetenskap är en metod och logik dess tankemässiga mekanik. Påståenden om vetenskaplighet skall klara av logik.

Big Bang bekräftas inte genom logiska resonemang eller härledningar, utan genom observationer. Big Bang beskriver en utveckling, vad som orsakat Big Bang (om något) är okänt. Dock vet vi från kvantmekaniken att det inte är så att allt som händer har någon orsak. Mick3 (disk) 21 juni 2012 kl. 01.48 (CEST)Svara

Tidens början.

Det står att enligt teorin ska rumtiden ha skapats vid big bang. Så som jag har uppfattat det är detta fel, och om man läser på den engelska artikeln pågår det diskussion om hur nära själva smällen man kan extrapolera våra fysiska lagar.Patwotrik (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

"En punkt"

Andra meningen lyder: "Enligt denna teori skapades universum och rumtiden för ca 13,7 miljarder år sedan, då universum började expandera från att ha varit koncentrerat i en punkt.". Det fetade är fel, eller åtminstone missvisande. De flesta kosmologer tror att universum är oändligt stort, och om det är det, så måste det alltid ha varit det. Det kan inte ha varit koncentrerat i en punkt i början, eftersom det då omöjligt kan ha hunnit bli oändligt stort.

Om universum är oändligt stort, så var det så från början. Det som är riktigt är att det observerbara universum var koncentrerat i en punkt, inte hela universum.

En riktigare mening hade varit: "Enligt denna teori skapades universum och rumtiden för ca 13,7 miljarder år sedan, då universum började expandera från ett oerhört tätt och varmt tillstånd." Noteras kan, att engelskspråkiga Wikipedia inte säger något om någon punkt, vilket förstås beror på att det inte är riktigt att säga så, om universum är obegränsat stort.

Jag ändrar detta. Mick3 15 september 2011 kl. 13.06 (CEST)Svara

"Skapades"

Big Bang handlar om hur universum utvecklats från sitt initiala täta och varma tillstånd, inte hur detta initialtillstånd blev till. Teorin förklarar inte hur det initiala varma och täta tillståndet uppstod. Jag skulle vilja ändra så att detta blir tydligare. Mick3 15 september 2011 kl. 13.06 (CEST)Svara

Big Bang-teorin

I min klass så jobbar vi just nu om hur livet skapades,alltså då pratar vi om den vetenskapliga teorin (Big Bang). Jag tycker att ni borde skriva typ en ruta med lätt fakta text om Big Bang.Mina lärare tar läxor och jobb på väldigt höga krav,så jag och min grupp i min klass måste få med över 8 sidor fakta. Men hur ska vi lyckas? Wikipedia är typ den mest fakta hemsida i hela internet (enligt mig),men mer fakta finns det inte. Hoppas på mer text,och lite lättare att förstå. Hejdå/Alva Sjöblom

Alva: Big Bang handlar inte om livets uppkomst, utan om universums uppkomst. Du kanske borde titta på artikeln om Livets uppkomst? Mick3 (disk) 21 juni 2012 kl. 01.50 (CEST)Svara

Gamow

Jag tycker George Gamow är lika viktig för Big Bang som Lemaître och Fridman, eftersom han utvecklade och spred teorin. Han borde stå i introt också. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 20 juni 2012 kl. 13.37 (CEST)Svara