Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m Gjorde redigering 54397903 av 212.112.47.186 (diskussion) ogjord. Står i efterföljande stycke
Märke: Gör ogjord
Adville (Diskussion | Bidrag)
m Rullade tillbaka redigeringar av 2001:2042:7E54:9500:31DA:1801:5F85:DA6D (diskussion) till senaste version av Włodzimierz Lewoniewski (UEP)
Märke: Tillbakarullning
 
(16 mellanliggande sidversioner av 12 användare visas inte)
Rad 33:
}}
 
'''Solen''' är en [[stjärna]] av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt [[Solsystemet|solsystem]] och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av [[gas]] och [[Damm (stoft)|stoft]] i [[Vintergatan]] drogs samman.<ref>{{webbref|url=http://illvet.se/universum/solsystemet/solen/hur-bildades-var-sol|titel=Hur bildades vår sol?|utgivare=Illustrerad vetenskap|språk=svenska|datum=21 september 2010|hämtdatum=10 februari 2016}}</ref> Solsystemets åtta [[planet]]er, varav en är [[jorden]] ([[Tellus (gudinna)|Tellus]]), samt åtminstone fem [[Dvärgplanet|dvärgplaneter]], rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande [[energi]] i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt [[liv]] på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i [[väder]]system och [[havsström]]mar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland [[Astronomiska symboler|symbolen]] <big>⊙</big>.
 
Solen är det största objektet i jordens närhet och dess diameter är cirka 109 gånger större än jordens, vilket gör den drygt en miljon gånger större än jorden (detsett fårtill alltså plats en miljon jordklot innanför solens yta)volym. Den har en [[massa]] på cirka 1,99&nbsp;×&nbsp;10<sup>30</sup>&nbsp;kg, vilket motsvarar 333&nbsp;000&nbsp;jordmassor. Omkring 99 procent av hela solsystemets massa finns i solen, och den påverkar därför genom sin stora [[gravitationskraft]] alla planeters rörelser i vårt solsystem.
 
Solen befinner sig i utkanten av [[Galax|galaxen]] [[Vintergatan]];: 26&nbsp;000 [[ljusår]] från Vintergatans centrum och 2,6&nbsp;ljusår från Vintergatans mittplan. Solen rör sig med en hastighet av 792&nbsp;000 [[Kilometer per timme|km/h]] relativt runt Vintergatans centrum. Det tar drygt 240&nbsp;[[miljon]]er år för den att förflytta sig ett varv runt Vintergatans centrum.
 
Avståndet från jorden till solen är cirka 108 gånger solens [[diameter]] = 150&nbsp;miljoner km (1 [[astronomisk enhet]]). Det ljus som alstras av solen når jordytan efter drygt 8&nbsp;⅓&nbsp; minuter (mellan 490 och 507 sekunder beroende på var i sin bana runt solen jorden befinner sig).
 
Solens [[vinkelhastighet]] eller rotationshastighet varierar på olika breddgrader eftersom det inte finns en fast yta. Den är högst vid ekvatorn där solytan tar 25,05 dygn att göra ett varv och 34,4 dygn vid polerna, se tabell.
 
== LjusSolens och temperaturstruktur ==
[[Fil:02 Sun Structure (2819311727).jpg|miniatyr|Solens struktur, både de inre delarna och atmosfären.]]
Merparten av solens massa, ungefär 73,46 procent, består av [[väte]] (H). Den höga temperaturen i [[solens kärna|solens centrala delar]], som beräknas vara 15 miljoner [[Grad Celsius|°C]], gör att väte omvandlas till [[helium]] (He) genom [[kärnfusion|fusion]]. Att det verkligen är fusion som pågår i solens inre har bekräftats genom mätningar av [[neutrino|neutriner]] från solen.<ref name=solarfaq>Johansson, Sverker (2003)''The Solar FAQ. Solar Neutrinos and Other Solar Oddities.'' http://www.talkorigins.org/faqs/faq-solar.html</ref><ref>{{webbref | titel = Nobelpriset i fysik 2002 – populärvetenskaplig information på svenska | utgivare = Kungl. Vetenskapsakademin | url = https://s3.eu-de.cloud-object-storage.appdomain.cloud/kva-image-pdf/laureate/Documents-Priser-Nobel-2002-pop_fy_sv_02.pdf | hämtdatum = 12 november 2018 | språk = svenska | arkivurl = https://web.archive.org/web/20190502145701/https://s3.eu-de.cloud-object-storage.appdomain.cloud/kva-image-pdf/laureate/Documents-Priser-Nobel-2002-pop_fy_sv_02.pdf | arkivdatum = 2 maj 2019 }}</ref> Fusionsprocessen upprätthåller den höga temperaturen i solens inre.
Solens inre består av tre områden: [[Solens kärna|kärna]], [[strålningszon]] och [[konvektionszon]].<ref name="ucar">{{Webbref|titel=Inside the Sun {{!}} Center for Science Education|url=https://scied.ucar.edu/learning-zone/sun-space-weather/inside-sun|verk=scied.ucar.edu|hämtdatum=2024-02-19}}</ref> Solens atmosfär består av tre delar: [[fotosfär]], [[kromosfär]] och [[Korona|koronan]].<ref>{{Webbref|titel=Atmosphere of the Sun: Photosphere, Chromosphere & Corona|url=https://www.space.com/17160-sun-atmosphere.html|verk=Space.com|datum=2022-04-08|hämtdatum=2024-02-19|språk=en|författare=Tim Sharp, Daisy Dobrijevic}}</ref>
 
Kärnan utgör ungefär hälften av solens massa och är mycket tät (ca 10 gånger högre densitet än bly). På grund av den höga temperaturen och det höga trycket i kärnan kan [[kärnfusion]] uppstå. Kärnreaktionerna binder samman väte till helium, en process som samtidigt avger enorma mängder energi.<ref name="ucar"/>
Fusionen producerar dessutom en stor mängd energirika [[foton]]er ([[Gammastrålning|gamma]]- och [[röntgenstrålning]]), som så småningom ger vårt solsken. På väg ut ur solen påverkas fotonerna av [[jon]]er i solens materia genom absorption och spridning. Under denna långa process (17&nbsp;000–50 miljoner år) förlorar varje foton energi, och de flesta fotonerna lämnar slutligen solytan med en energi motsvarande synligt [[ljus]]. Att det tar en sådan lång tid för energin att lämna solens centrum är en viktig anledning till att det är så varmt där. Solens [[spektrum]] [[Approximation|approximeras]] väl av en [[Svartkroppsstrålning|svartkroppsstrålare]] med en temperatur på cirka 6&nbsp;000&nbsp;°C.
 
Utanför kärnan återfinns strålningszonen. Här rör sig energirika fotoner (i form av [[Gammastrålning|gamma]]- och [[röntgenstrålning]]) gradvis ut mot solens yttre delar. På vägen kolliderar fotonerna med [[jon|joniserad]] gas<ref>{{Webbref|titel=solen - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/solen|verk=www.ne.se|hämtdatum=2024-02-19}}</ref> och interagerar även med partiklar genom [[absorption]] och att partiklar avger fotoner genom [[emission]].<ref name=":0">{{Webbref|url=http://earthguide.ucsd.edu/virtualmuseum/content/sunstructnucfusion.html|verk=earthguide.ucsd.edu|hämtdatum=2024-02-19|titel=The Sun's Structure and Nuclear Fusion}}</ref>
 
FusionenProcessen producerartar dessutomlång en stor mängd energirika [[foton]]er ([[Gammastrålning|gamma]]- och [[röntgenstrålning]]), som så småningom ger vårt solsken. På väg ut ur solen påverkas fotonerna av [[jon]]er i solens materia genom absorption och spridning. Under denna långa processtid (17&nbsp;000–50 miljoner år){{förtydliga|datum=2024-02}} och på vägen förlorar varje foton energi, och de flesta fotonerna lämnar slutligen solytan med en energi motsvarande synligt [[ljus]]. Att det tar en sådan lång tid för energin att lämna solens centrum är en viktig anledning till att det är så varmt där. Solens [[spektrum]] kan [[Approximation|approximeras]] väl avmed en [[Svartkroppsstrålning|svartkroppsstrålare]] med en temperatur på cirka 6&nbsp;000&nbsp;°C.
 
== Ljus och temperatur ==
Merparten av solens massa, ungefär 73,46 procent, består av [[väte]] (H). Den höga temperaturen i [[solens kärna|solens centrala delar]], som beräknas vara 15 miljoner [[Grad Celsius|°C]], gör att väte omvandlas till [[helium]] (He) genom [[kärnfusion|fusion]] enligt [[proton-protonkedjan]]. Att det verkligen är fusion som pågår i solens inre har bekräftats genom mätningar av [[neutrino|neutriner]] från solen.<ref name=solarfaq>{{webbref |efternamn=Johansson, |förnamn=Sverker (|år=2003)'' |titel=The Solar FAQ. Solar Neutrinos and Other Solar Oddities |url=http://www.''talkorigins.org/faqs/faq-solar.html |arkivurl=https://web.archive.org/web/20040603213024/http://www.talkorigins.org/faqs/faq-solar.html |arkivdatum=2004-06-03}}</ref><ref>{{webbref | titel = Nobelpriset i fysik 2002 – populärvetenskaplig information på svenska | utgivare = Kungl. Vetenskapsakademin | url = https://s3www.eu-de.cloud-object-storage.appdomainkva.cloudse/kva-image-pdfapp/uploads/2022/laureate06/Documents-Priser-Nobel-2002-pop_fy_sv_02popfysv02.pdf | hämtdatum = 12 november 2018 | språk = svenska | arkivurl = https://web.archive.org/web/2019050214570120230406023303/https://s3www.eu-dekva.cloud-object-storage.appdomain.cloudse/kva-image-pdfapp/laureateuploads/2022/06/Documents-Priser-Nobel-2002-pop_fy_sv_02popfysv02.pdf | arkivdatum = 2 maj 20192023-04-06 }}</ref> Fusionsprocessen upprätthåller den höga temperaturen i solens inre.
 
Effekten som alstras av solen motsvarar 385 [[kvadriljon]]er [[watt]], eller 385 [[biljon]]er [[Tera]]watt, eller 385 [[Yotta]]watt, eller 3,85×10<sup>26</sup> [[watt]] (385&nbsp;000&nbsp;000&nbsp;000&nbsp;000&nbsp;000&nbsp;000&nbsp;000&nbsp;000&nbsp;W).
Rad 53 ⟶ 61:
{| class="wikitable"
|-
! Grundämne !! ViktsprocentViktprocent
|-
| Väte || style="text-align:right;" |73,46
Rad 171 ⟶ 179:
|doi=https://doi.org/10.1051/swsc/2016025
|språk=engelska
|hämtdatum=12 jul 2019 |issn = 2115-7251}}</ref>
 
== Se även ==