Landkreis: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Versionen från 6 januari 2014 kl. 20.16 redigera Hovastro (Diskussion \| Bidrag) Autopatrullerade, Utvidgat bekräftade användare 50 412 redigeringar →Ortsbeteckningar ← Äldre redigering		Nuvarande version från 15 juli 2021 kl. 14.40 redigera gör ogjord Hi, future humans! (Diskussion \| Bidrag) 3 redigeringar m Updated file link to better maintain changes in the future
(28 mellanliggande sidversioner av 7 användare visas inte)
Rad 1: [[Fil:~~Administrative_Gliederung_Deutschlands~~Administrative divisions of Germany.~~png~~svg\|lang=de\|thumb\|420px\|Förvaltningsnivåer i Tyskland]] [[Fil:Landkreise, Kreise und kreisfreie Städte in Deutschland.svg\|miniatyr\|Karta över Tyskland med gränser för samtliga Landkreise inritade. Kretsfria städer markerade i gult.]] '''Landkreis''' finns i [[Tyskland]] och är en form av [[sekundärkommun]]er, de är alltså ungefärliga motsvarigheter till [[landsting]]en i Sverige eller de moderna [[landskap i Finland\|landskapen]] i Finland. Inom en ''Landkreis'' har man vanligen samma bokstav på bilarnas [[registreringsskylt]]ar. '''Landkreis''' eller '''Kreis''' är i [[Tyskland]] en form av [[sekundärkommun]]er inom [[Tysklands förbundsländer]], och motsvarar närmast [[Sveriges landsting\|landsting]]en i Sverige eller de moderna [[landskap i Finland\|landskapen]] i Finland. Många större städer tillhör ingen Landkreis utan är kretsfria (''[[Kreisfreie Stadt]]'') och utgör administrativt en primär- och sekundärkommun samtidigt. Inom en ''Landkreis'' har man vanligen samma bokstav på bilarnas [[registreringsskylt]]ar. ~~Landkreise ingår i vissa förbundsländer i ett ''[[Regierungsbezirk]]'', som i sin tur ingår i ett [[Tysklands förbundsländer\|förbundsland]].~~ Landkreise ingår i vissa [[Tysklands förbundsländer\|förbundsländer]] i ett ''[[Regierungsbezirk]]'', som utgör den högsta administrativa undernivån i förbundslandet. I många förbundsländer utgör Landkreise och kreisfria städer istället den högsta nivån av administrativ underindelning. I en Landkreis finns flera [[Tysklands kommuner\|Gemeinde]]n och [[stad\|städer]], vilka motsvarar de svenska [[kommun]]erna. I [[Schleswig-Holstein]] och [[Nordrhein-Westfalen]] kallas ''Landkreis'' för ''Kreis''.▼ ▲I [[Schleswig-Holstein]] och [[Nordrhein-Westfalen]] kallas ''Landkreis'' för ''Kreis''. Storstäderna och stadsdelstaterna [[Berlin]], [[Hamburg]] och [[Bremen]] har inte denna typ av underindelning. ~~I en Landkreis finns flera [[Gemeinde]]n och [[stad\|städer]], vilka motsvarar de svenska [[kommun]]erna.~~ == Uppgifter == En Landkreis fungerar som [[sekundärkommun]] i relation till [[primärkommun]]erna (Gemeinden) och delar de uppgifter med Gemeinden som annars i en större ''Kreisfreie Stadt'' ingår i stadens uppgifter. Större kommuner har i allmänhet en större andel av de gemensamma uppgifterna, medan en Landkreis i högre grad träder in i regioner där kommunerna är små och inte har det nödvändiga skatteunderlaget för vissa kommunala uppgifter. Detta kan också ske när ett regionalt behov av utjämning över kommungränserna finns. Inom det sociala området är en Landkreis ansvarig för kommunal familjepolitik och socialbidrag enligt ''Sozialgesetzbuch XII''. Till andra uppgifter hör avfallshantering, räddningstjänst, brandskydd, katastrofberedskap, sjukvård och livsmedelskontroll samt naturskyddsområden och djurskyddsfrågor. Inom trafikområdet är en Landkreis ansvarig för den offentliga lokaltrafiken, utfärdande av körkort, fordonskontroll samt byggnation och underhåll av vägar klassade som länsvägar ''(Kreisstraßen)''. Inom utbildningsområdet är en Landkreis huvudman för yrkesskolor och särskolor. I vissa förbundsländer är en Landkreis ansvarig för fastighetsregistret och lantmäteri. Vid behov övertar även en Landkreis barn- och ungdomsfrågor som familjeomsorg samt byggnationsfrågor från mindre kommuner. == Ortsbeteckningar == Städer som inte ingår i Landkreise kallas [[kretsfri stad\|kretsfria städer]], vilket syftar på en större stad som ~~inte tillhör en Landkreis utan~~ utgör en självständig [[sekundärkommun]]. Huvudorten i en Landkreis eller Kreis kallas ''Kreisstadt'', eller i ytterst sällsynta fall ''Kreishauptort'' om huvudorten inte formellt är en [[stad]]. Det förekommer även att Landkreise har sitt administrativa säte i en närbelägen ~~kreisfri~~kretsfri stad som inte själv är del av denna Landkreis.▼ Även begreppen ''Große Kreisstadt'', ''Große kreisangehörige Stadt'' förekommer, men syftar då inte nödvändigtvis på huvudorten utan istället på en stad ~~som~~där ~~sköter~~en Landkreis delegerat vissa av desina uppgifter till stadskommunen. Som exempel kan nämnas staden [[Torgau]] i [[Sachsen]], som ~~normalt~~dels ~~tillkommer~~är enkreisstad (huvudort) för [[Landkreis Nordsachsen]], men också är ''Große Kreisstadt''.▼ == Statistik == ▲Huvudorten i en Landkreis eller Kreis kallas ''Kreisstadt'', eller i ytterst sällsynta fall ''Kreishauptort'' om huvudorten inte formellt är en [[stad]]. Det förekommer även att Landkreise har sitt administrativa säte i en närbelägen kreisfri stad som inte själv är del av denna Landkreis. Tysklands befolkningsmässigt största sekundärkommuner är [[Region Hannover]], Niedersachsen, med 1 119 526 invånare (vilken omfattar storstaden [[Hannover]] och den tidigare Landkreis Hannover), och [[Kreis Recklinghausen]], Nordrhein-Westfalen, med 613 878 invånare, medan den minsta är [[Landkreis Lüchow-Dannenberg]], Niedersachsen, med 48 670 invånare (2013). I denna beräkning medtas inte de stora stadsstaterna Berlin och Hamburg som ej är indelade i sekundärkommuner, eller staden [[München]] som är en ''Kreisfreie Stadt'' och ej tillhör någon sekundärkommun. == Källor == ▲Även begreppen ''Große Kreisstadt'', ''Große kreisangehörige Stadt'' förekommer, men syftar då inte nödvändigtvis på huvudorten utan istället på en stad som sköter vissa av de uppgifter som normalt tillkommer en Landkreis. {{dewp\|artikel=Landkreis}} [[Kategori:Lokala politiska indelningar]]