Virginia: Iäruttâs siijđo versioi kooskâst
Poistettu sisältö Lisätty sisältö
Ei muokkausyhteenvetoa Kilgoleh: Macâttum Visuaallâš hammim |
s Kevttee 108.14.44.46 (savâstâllâm) nubástus lii sikkum já sijđo lii macâttum majemuš version, mon kevttee Yupik lii ráhtám Kilgool: Takaisinpalautus |
||
| Raddalâs 32 | Raddalâs 32 | ||
| sijđo_URI = www.virginia.gov |
| sijđo_URI = www.virginia.gov |
||
}} |
}} |
||
'''Virginia''' lii [[Ovtâstum staatah|Ovtâstum |
'''Virginia''' lii [[Ovtâstum staatah|Ovtâstum staatâi]] [[Ovtâstum staatâi uásistaatah|uásistaatâ]]. Ton [[uáivikaavpug]] lii [[Richmond]] já stuárráámus kaavpug [[Virginia Beach]]. Virginia uásistaatâst ääsih ohtsis suulân 8,6 miljovn olmožid (2020).<ref>[https://worldpopulationreview.com/states/virginia-population/ Virginia Population] World Population Review</ref> |
||
==Viehâdâh== |
==Viehâdâh== |
||
===Ässeeloho=== |
===Ässeeloho=== |
||
{{Graph:Population history|Q1370}} |
|||
{{Graph:Population history|Q1370}}Blue Ridge Mountains korsar de västra och sydvästra delarna av staten. Statens centrala region ligger till övervägande del i Piemonte. Östra Virginia är en del av Atlantslätten, och den mellersta halvön utgör mynningen av Chesapeake Bay. Den bördiga Shenandoah Valley främjar statens mest produktiva jordbrukslän, medan ekonomin i norra Virginia drivs av teknikföretag och amerikanska federala myndigheter, inklusive det amerikanska försvarsdepartementet och Central Intelligence Agency. Hampton Roads är också platsen för regionens största hamn och Naval Station Norfolk, världens största flottbas. Virginias historia börjar med flera inhemska grupper, inklusive Powhatan. År 1607 etablerade London Company Colony of Virginia som den första permanenta engelska kolonin i den nya världen. Virginias statliga smeknamn, Old Dominion, är en referens till denna status. Slavar från Afrika och mark från fördrivna infödda stammar drev på den växande plantageekonomin, men gav också næring till konflikter både inom och utanför kolonin. Virginia var en av de ursprungliga tretton kolonierna i den amerikanska revolutionen och flera viktiga strider utkämpades där under det kriget. Fler stora strider utkämpades i Virginia under det amerikanska inbördeskriget, vilket splittrade staten när regeringen i Richmond gick med i konfederationen, men många nordvästra län förblev lojala mot unionen, vilket ledde till separationen av West Virginia 1863. Även om staten var under enpartistyre i nästan ett sekel efter återuppbyggnadseran, båda stora politiska partierna har varit konkurrenskraftiga i Virginia sedan upphävandet av Jim Crow-lagarna på 1970-talet. Virginias delstatslagstiftande församling är Virginia General Assembly, som inrättades i juli 1619, vilket gör det till det äldsta nuvarande lagstiftande organet i Nordamerika. Den består av en senat med 40 ledamöter och ett delegathus med 100 ledamöter. Till skillnad från andra stater fungerar städer och grevskap i Virginia som jämlikar, men delstatsregeringen hanterar de flesta lokala vägarna inuti var och en. Det är den enda staten där guvernörer är förbjudna att tjäna på varandra följande mandatperioder. Nomadjägare beräknas ha anlänt till Virginia för cirka 170 000 år sedan. Bevis från Daugherty's Cave i Russell County visar att den regelbundet användes som bergskydd för 90 800 år sedan. Under den sena Woodland-perioden (5000–10000 e.Kr.) slogs stammar samman, och jordbruket, först av majs och squash, började, med bönor och tobak som anlände från sydväst och Mexiko i slutet av perioden. Palisadstäder började byggas runt 1200, och den infödda befolkningen i Virginias nuvarande gränser nådde omkring 50 000 på 1500-talet. Stora grupper i området vid den tiden inkluderade Algonquian i Tidewater-regionen, som de kallade Tsenacommacah, den Iroquoian-talande Nottoway och Meherrin i norr och söder, och Tutelo, som talade Siouan, i väster. Som svar på hot från dessa andra grupper mot deras handelsnätverk konsoliderades ett trettiotal Virginia Algonquian-talande stammar under 1570-talet under Wahunsenacawh, känd på engelska som Chief Powhatan. Powhatan kontrollerade mer än 150 bosättningar som hade en total befolkning på cirka 15 000 år 1607. Tre fjärdedelar av den infödda befolkningen i Virginia dog av smittkoppor och andra sjukdomar i den gamla världen under det århundradet, vilket störde deras muntliga traditioner och komplicerade forskningen i tidigare perioder . Dessutom skapades många primära källor, inklusive de som nämner Powhatans dotter, Pocahontas, av européer, som kan ha haft fördomar eller missförstått inhemska sociala strukturer och seder. |
|||
<small>Käldee: [https://www.wikidata.org/wiki/Q1370 Wikidata]</small> |
<small>Käldee: [https://www.wikidata.org/wiki/Q1370 Wikidata]</small> |
||
Tááláš versio 13. cuáŋuimáánu 2024 tme 10.54
| Virginia | |
|---|---|
Commonwealth of Virginia |
|
 lippu |
 seilâ |
 Ovtâstum staatâi kárttá, mast Virginia uásistaatâ merkkejum |
|
| Staatâ |
 Ovtâstum staatah |
| Uáivikaavpug | Richmond |
| Stuárráámus kaavpug | Virginia Beach |
| Kuvernöör | Glenn Youngkin |
| Virgáliih kielah | eŋgâlâskielâ |
| Vijđodâh | |
| – ohtsis | 110 785 km² |
| – mast eennâm | 102 548 km² |
| – mast čääsi | 8 236 km² |
| 7,4 % | |
| Ässeeloho (2019) | |
| – ässeeh | 8 535 519 |
| – ässeesaahâdvuotâ | 79,8 äs/km² |
| Littostaatâ uásistaattân | |
| – peivimeeri | 25. kesimáánu 1788 |
| – oornigist | 10. |
| Äigistielâs | UTC–5 |
| – kesiäigi | UTC–4 |
| Ase | |
| – alemus saje | 1 746 m |
| – koskâmiärálâš alodâh | 290 m |
| – vyeligumos saje | 0 m |
| Uánádâsah | |
| – postâuánádâs | VA |
| – ISO 3166-2 | US-VA |
| Jiellâhnommâ |
Old Dominion, Mother of Presidents, Mother of States |
| Motto | Sic semper tyrannis |
| Laavlâ | "Our Great Virginia" |
| www.virginia.gov | |
Virginia lii Ovtâstum staatâi uásistaatâ. Ton uáivikaavpug lii Richmond já stuárráámus kaavpug Virginia Beach. Virginia uásistaatâst ääsih ohtsis suulân 8,6 miljovn olmožid (2020).[1]
Viehâdâh[mute | mute käldee]
Ässeeloho[mute | mute käldee]
Käldee: Wikidata
Fáádást eres soojijn[mute | mute käldee]
Wikimedia Commonsist láá koveh teikkâ eres tiätuvuárháh fáádást Virginia.
Käldeeh[mute | mute käldee]
- ↑ Virginia Population World Population Review
| |||||