Jump to content

Hen-Istori

Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
The printable version is no longer supported and may have rendering errors. Please update your browser bookmarks and please use the default browser print function instead.
Leveryans: Hen-istori
Skrifedh gennek y'n Gwithti Bretennek

Hen-istori yw oll an hwarvosow a aswonnyn a'n dalleth skrifa hag istori denses kovskrifys dhe istori wosa-klassek. Spys istori kovskrifys yw a-dro dhe 5,000 vledhen, ow talleth gans skrifedh gennek Sumerek, gans an kottha tekstow kesklenus a a-dro dhe 2600 KOK.

Kyns skrifa, nyns eus dhyn saw an toulys ha'n kovebow gwrys gans tus a-varra. Hemm yw studhys gans hendhyskonieth a-der istori. Kyn fe dedhyas diwettha a hen-istori dedhlys, nebes skolheygyon a'n West a dhevnydh kodh Emperoureth Romanek a'n West yn 476 OK (an moyha kemmyn) degeas an Akademi Platonek yn 529 OK, mernans Emperour Justinian I yn 565 OK, an devedhyans a Islam, po sevel Charlemagne avel diwedh a hen-istori hag istori klassek Europek.

Yma dhe istorioryon dew fordh jyf dhe gonvedhes an bys hen: hendhyskonieth ha studhya tekstow pennfenten. Kavos fethow a-dro dhe hen-istori yw kales awos tus dhe skrifa le y'n dydhyow na ha'n brassa rann a wrussons i skrifa re beu kellys. Yth esa kopiow boghes hag o gwrys drefen nag esa pryntya. Tus a wre skrifa dre dhorn. Ynwedh y hwel istorioryon orth taklow gwrys hag usys yn hen-istori dhe dhyski moy anodho.

Nebes taklow trovys dre hendhyskonieth yw an pyramidow Ejyp, sita Pompeii yn Itali ha'n Lu Pri Pebys a Jina. Nebes tus a vri a skrifa yn hen-istori yw: Herodotus, Josephus, Livy, Polybius, Suetonius, Tacitus, Thucydides ha Sima Qian.

Yma'n erthygel ma owth usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek kres.

Onan a'n kans erthygel posekka war Wikipedya yw an erthygel ma.