rättrådig

Swedish

Etymology

From Old Swedish rætradhogher, equivalent to rätt +‎ rådig.

Adjective

rättrådig (comparative rättrådigare, superlative rättrådigast)

1. just, upright, honest

   Synonyms: redbar, redlig, hederlig

Declension

Inflection of rättrådig
Indefinite	Positive	Comparative	Superlative2
Common singular	rättrådig	rättrådigare	rättrådigast
Neuter singular	rättrådigt	rättrådigare	rättrådigast
Plural	rättrådiga	rättrådigare	rättrådigast
Masculine plural3	rättrådige	rättrådigare	rättrådigast
Definite	Positive	Comparative	Superlative
Masculine singular1	rättrådige	rättrådigare	rättrådigaste
All	rättrådiga	rättrådigare	rättrådigaste
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic

Derived terms

• rättrådighet

References

• rättrådig in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• rättrådig in Svensk ordbok (SO)
• rättrådig in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)