Ugljan (pronounced [ûɡʎan]; Italian: Ugliano) is a Croatian island and the first in the Zadar Archipelago. It is located northwest of the island of Pašman and southeast of the islands of Rivanj and Sestrunj. Separated from the mainland by the Zadar Channel, it is connected with the island of Pašman by a bridge spanning over the Ždrelac Strait. Area 50.21 km2 (19.39 sq mi), population 7,583, length 22 km (14 mi), width up to 3.8 km (2.4 mi).
The island was first mentioned under its present name in 1325. The continuity of population dates back to the Neolithic. Densely populated during the Roman period, in particular its north-western parts, where ample ruins of ancient buildings have been found. The present settlements date back to the Middle Ages. It is also home to Califfi Castle.
The limestone part of the island is covered predominantly with macchia, while the dolomite area is occupied by farmland. Larger coves are Muline in the northwest, Lamjana Vela and Lamjana Mala in the southeast. The eastern coast descends mildly to the sea, characterized by many indents.
Ugljan is a village in Croatia. It is connected by the D110 highway.
Som en gammal isbelupen drake ligger Jökeln tung
Och vitgrönraggig nedför branten mellan tvenne toppar
Stjärten lindad runtom högsta
Spetsen, buken spänd och stinn
I fjällets kittel, ryggen krönt av mittmoränens ås,
Svart och knöglig
Ner mot daln han sträcker långsmal nos med rynkigt
Skinn till läppar, vita tänder grina där imellan,
Genom Jökelportens svarta hål rinner ur hans
Gap en lerig ström
Taggig kam på hjässan, mörka grumligt gröngrå ögen -
Stelt han stirrar över dalen ner,
Trycker nosen vädrar mot
Marken mellan tassarna vars mörka klor
Skymta fram ur våt smutsgrå ragg
Småväxt ättling av sin jättestamfar, istidsdraken,
Fader Jökul själv - han som sträckte stjärten upp
Mot polen ramarna mot blockberg och ural,
Han som över fjäll och slätter vräkte sig,
Krälande och vältrande
Han som fyllde hav och sjöar,
Rev med klorna rispor I de hårda hällar
Gnagde klipporna och pressade
Bergen samman med sin tyngd
Ham som skövlade och lade öde sagoskogar,
Gröna paradis, blåste med iskall andedräkt bort