Lassie
by:
Ainbusk
Det var en dag och jag var fyra år,
jag trodde mer på det onda än det som var gott.
Jag var fyra år och det fanns hemska typer i mitt rum,
svarta tapeter, kalla trumpeter, blodpankakor och planeter
och luftens surrande slag, mörkret var mycket mörkt
och ensam och rädd var jag, tycker ingen om mig,
ingen tycker om mig...
då..kom hon som ljus ur mörkret, hon slickade min kind och sa;
"hos mig är du trygg & varm, jag ska värma ditt hjärta,
jag tycker om dig "
och i hennes ögon tindrade kärleken
Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie och jag såg att godhet fanns.
Hoppets stjärna lyste klart runt hennes ludna svans.
Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie och viskade till mig sitt wöw.
Vi är tass i hand och i mitt hjärta känner slå
Om man är liten och svag (änglarna gråter)
Och blir slagen med slag (när själar dör)
Ingenting man begriper men hjärtat det skriker; varför
Om man är liten och svag (om dörpen snyftar)
Varje natt varje dag (bland tysta moln)
Av allt ont blir man blå inuti utanpå varför finns jag
.. Men hemskhet kan vända och maskrosor tända sina knoppar
att växa upp i gryningen.
När spökerna glufsar mot jaget då luffsar hon till oss mig & dig
med all sin kärlek
Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie, älskling du är som en ros.
Du pussar mina ledsna tårar men din mjuka nos.
Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie, hon gör mig så varm och glad.
Tillsammans går vi tass i hand på livets promenad
Hemskehet kan vända och maskrosor tända sina knoppar till
att växa upp till tusenden, när spökerna glufsar mot jaget då
luffsar hon till oss mig och dig med all sin kärlek
Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie och jag såg att godhet fanns.
Hoppets stjärna lyste klart runt hennes ludna svans.
Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie och viskade till mig sitt wöw.
Vi är tass i hand och i mitt hjärta känndes lugn
