tilja

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av tilja  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tilja tiljan tiljor tiljorna
Genitiv tiljas tiljans tiljors tiljornas

tilja

  1. golvplanka
    1864: Kalevala, sång 23, Karl Collan:
    Börja då att golfvet städa, Sopa stugans släta tiljor, Vatten stänk omkring på golfvet, Öfverstänk dock inte barnet!
  2. scengolv; scen
    1919: Svenska teatern: V. Under Karl Johanstiden: 1827-1832 - några anteckningar, Nils Personne:
    "Blir du aktör, gör jag dig arflös! Min son får ej beträda tiljan"[...]
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska thilia, tilgia, med motsvarigheter i forndanska tiellie (danska "tilje"), norska tilje, fornvästnordiska þilja och fornengelska þille. Jämför finska teljo, ("roddarbänk, toft", lånat från germanska språk), även finska tili ("konto"), troligen med skandinaviskt ursprung. Ordet är en avledning av det som på fornsvenska hette þiæl, i betydelsen "botten i tyg" (med motsvarigheter i isländska þel, norska tel, i betydelsen "botten, golv"). Jämför litauiska tiltas ("bro"), fornslaviska tilo ("jordgolv, golv"), tyska Diele ("tilja, golv, loge"), iriska talamh ("jord"), latin Tellus, ("Jorden").[1] Besläktade ord i svenska är tilde och tjäle.[2]
Se även tesaurus: Valplats, Teater

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk etymologisk ordbok: "tilja"
  2. 2003: Svenska Akademiens ordbok, spalt T1110.