stuva

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av stuva  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stuva stuvan stuvor stuvorna
Genitiv stuvas stuvans stuvors stuvornas

stuva

  1. (ålderdomligt, dialektalt) stuga
    Natten går tunga fjät, runt gård och stuva.
    Varianter: stova, stôva
    Etymologi: Av fornsvenska stuva, stova, stugha, se vidare stuga.

Verb

[redigera]
Böjningar av stuva  Aktiv Passiv
Infinitiv stuva stuvas
Presens stuvar stuvas
Preteritum stuvade stuvades
Supinum stuvat stuvats
Imperativ stuva
Particip
Presens stuvande, stuvandes
Perfekt stuvad

stuva

  1. (logistik) packa samman (placera) gods (ett antal föremål) så att de upptar så lite utrymme som möjligt
    Användning: Vanligen inom last. Omplacering i samma utrymme kallas omstuva (att stuva om).
    Sammansättningar: omstuva (stuva om)
    Besläktade ord: stuvad, stuvare, stuvning (placeringen)
  2. (fordonsteknik, militärvetenskap) placera eller packa utrustning i fordon eller byggnationer så de ligger praktiskt, såsom: till hands, ur vägen, i skydd eller avlägset från personal av säkerhetsskäl
    Användning: Särskilt om placering av lös utrustning såsom ammunition, men även fast utrustning såsom radio.
    Sammansättningar: omstuva (stuva om)
    Besläktade ord: stuvad, stuvare, stuvning (placeringen)
  3. (matlagning) göra stuvning (sås runt en maträtt)
    Han stuvade morötterna.
    Besläktade ord: stuvad, stuvning
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Fraser: stuva in, stuva om, stuva undan

Översättningar

[redigera]