mann

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Mann.

Bokmål

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av mann  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mann mannen menn mennene
Genitiv manns mannens menns mennenes

mann m

  1. man; person av hankön
  2. man, make
    Synonymer: ektemann
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Från fornnordiska maðr. Besläktat med svenska man, danska mand, engelska man och tyska Mann.
Sammansättningar: brannmann, engelskmann, drapsmann, nordmann, sjømann, snømann, stormann

Isländska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

mann

  1. böjningsform av maður

Nynorska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av mann  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mann mannen menn, menner mennene

mann m

  1. man; person av hankön
  2. man, make
    Synonymer: ektemann

Sammansättningar

[redigera]