Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
magna
- böjningsform av magner
magna
- positiv nominativ singularis feminin av magnus
- positiv nominativ pluralis neutrum av magnus
- positiv ackusativ pluralis neutrum av magnus
- positiv ablativ singularis feminin av magnus
- positiv vokativ singularis feminin av magnus
- positiv vokativ pluralis neutrum av magnus