kavaljer

Svenska

Substantiv

Böjningar av kavaljer	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kavaljer	kavaljeren, (kavaljern)	kavaljerer	kavaljererna
Genitiv	kavaljers	kavaljerens, (kavaljerns)	kavaljerers	kavaljerernas

kavaljer

1. manligt sällskap till en dam

   Sammansättningar: bordskavaljer, kavaljersflygel, kavaljersparoll

2. den som för (leder) i en pardans

   När Anders dansade med Erik var det Erik som var kavaljer.

   Synonymer: förare (könsneutralt)

   Antonymer: dam, följare

   Hyperonymer: danspartner

   Sammansättningar: kavaljersteg

3. en slags gräddost av samma typ som tilsiterost

Etymologi: Av franska cavalier, av italienska cavaliere (”riddare”).

Översättningar

manligt sällskap till en dam

• engelska: escort ^(en)
• franska: cavalier ^(fr) m

den som för (leder) i en pardans

• franska: cavalier ^(fr) m man som dansar med en kvinna, cavalière ^(fr) f kvinna med en man