Diskussion:giva

Substantivet Giva

En giva , substantiv, foderportion

Giva = ration, portion, tilldelning

Angående flytt utifrån ords grad av förekomst i modern svenska

Uppslagsordet "Giva" (verbet) har försetts med mallen/stämpeln:

{{{år}}}: {{{titel}}}:

1. Kvalitetskontroll - övrigt

Denna artikel har ansetts behöva uppmärksamhet av någon anledning. Motivering: eftersom "ge" är (betydligt) vanligare bör artikeln flyttas dit.

Här inställer sig några frågor: 1) BETYDELSE: Vissa sajter föreslår att "ge" betyder give på engelska medan "giva" ligger närmare provide. 2) FÖREKOMST: Finns statistik över ords förekomst i talspråk respektive skriftspråk? Gör i så fall statistiken det möjligt för wiktioanarister att på ett mer vetenskapligt sätt bedöma vilka ord som bör flyttas till och underordnas sina moderna motsvarigheter? 3) WIKI-TEKNOLOGI: Är de äldre orden lika sökbara om de flyttas till och underordnas sina moderna motsvarigheter? 4) ANVÄNDNINGSOMRÅDEN: De äldre orden förekommer mer frekvent i vissa sammanhang eller i vissa grammatiska former. Exempel: En form av "giva" är "give" (finns ej i tabellen). Användning är i meningar i romaner fram till ungefär Lagerlöf/Strindberg, men även i ny fantasy-litteratur ("Gud give att..."). Det finns ingen form av "ge" som kan användas på samma sätt. De äldre orden leder dessutom till förståelse av andra, sammansatta ord där de ingår. Giva förslagsvis i gästgiveri, angiveri givare, angivare, budgivare, allom givet, givmild... 5) KULTUR: Är orden bevarandevärda? Finns det särskilda skäl för att ord som "giver/give", (väl) bekomme, bevare, finge, sakare, taflett, småkusin etc finns kvar (som uppslagsord)? De används i äldre litteratur men även i nyare, i poesi, i låttexter, filmer, psalmer, versioner av bibeln och andra religioners litteratur. De används dessutom ännu i viss utsträckning i vissa svenska dialekter.--Caspiax (diskussion) 6 december 2015 kl. 15.18 (CET)

Utgångspunkten för förslaget om sammanslagning av uppslagen är att ge och giva är samma ord med olika stavning och uttal (och att de används i delvis olika sammanhang och att de har olika stilnivåer). De har möjligtvis i vissa fall delvis olika betydelser, men det kan man nog säga om bara "ge" och bara "giva" också. Det löser vi helt enkelt med olika definitioner. Förslaget att slå ihop uppslagen är strukturteknisk med syfte att 1) undvika dubblering av information som riskerar att bli motsägelsefull ex.vis om ena uppslaget förbättras medan det andra glöms bort och 2) att en besökare ska få all information om ett givet ord på ett och samma uppslag utan att behöva fundera om man måste klicka sig vidare för att få information om böjningsformer och stavningsvarianter.

Jag kan inte uttala mig om din punkt 1), men den torde inte spela någon roll ur struktursynpunkt.

Angående punkt 2) så spelar det ur struktursynpunkt ingen roll om "ge" eller "giva" fungerar som huvuduppslag. Det viktiga är att något av dem är huvuduppslag och det andra fungerar som någon form av hänvisningsuppslag/variantuppslag. Informationen om de båda stavningarna och eventuella betydelseskillnader, stilnivåer bör framgå sakligt oavsett vilket ord som fungerar som huvuduppslag. Eftersom "ge" är vanligare än "giva" i nutida svenska, anser jag att "ge" passar bättre som huvuduppslag. Men jag har inte givit det speciellt mycket fundering, så det kanske finns skäl att anse tvärt om.

Angående 3) är jag inte riktigt säker på vad du menar. Alla böjningsuppslag och variantuppslag är enkla till sin natur och länkar tydligt till huvuduppslaget. Så det bör inte vara svårt att hitta till rätt information oavsett om man söker på "ge" och får information om "giva" på köpet, eller om man söker på "giva" - och klickar sig vidare till "ge" och får information om både "giva" och "ge".

4) Du får jättegärna förbättra uppslaget med mer information! Vi länkar till "besläktade ord" dvs. härledningar åt "båda hållen". Giva kan därför länka till såväl angiva som givare, angivare och angiveri (an- är bara ett prefix). Sammansättningar finns det fler av, men där brukar vi begränsa oss till den aktuella formen. Vi kan därför ha med budgiva (om det är tillräckligt vanligt?) men inte budgivare (som isåfall kan länkas som sammansättning på uppslagen "bud" och "givare"). Således inte heller gästgiveri, som kan länkas på "gäst" och "-giveri". "Allom givet" är ett uttryck med en egen betydelse och kan länkas i "vanliga konstruktioner" och även ha ett eget uppslag.

Ur struktursynpunkt bör även give, bekomme, bevare, finge vara hänvisningsuppslag (böjningsuppslag) och beskrivas under sina grundformers respektive huvuduppslag, med {{grammatik}}-mallen eftersom de här äldre formerna saknas i de vanliga böjningsmallarna. Se exempelvis vore och beskrivningen i vara. Självklart ska taflett och småkusin finnas med som uppslagsord (sakare vet jag inte vad det är), men det finns förstås gränsdragninsproblem som till viss del klargörs eller berörs i inklusionskriterierna och diskussionerna till den sidan.

Mvh ~ Dodde (diskussion) 7 december 2015 kl. 01.16 (CET)