gang
Se även Gang, gang’, gàng, gäng, gǎng, găng, Gāng, gāng och gång.
Danska
[redigera]Substantiv
[redigera]Böjningar av gang | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | gang | gangen | ganger | gangerne |
Genitiv | gangs | gangens | gangers | gangernes |
gang u
- uttal: ˈgɑŋˀ; i sammansättningar ˈgɑŋ-
- gång, det att gå
- sätt att gå
- någon saks rörelse eller funktion; persons företag eller verksamhet
- en av de få (i följd) fall där något sker
- sträcka eller (avskilt) utrymme som kan passeras, oftast till fots
- (bestämd) mängd av något
Nederländska
[redigera]Substantiv
[redigera]Böjningar av gang | Singular | Plural |
---|---|---|
maskulinum | ||
Nominativ | gang | gangen |
gang
Tyska
[redigera]Verb
[redigera]gang
- böjningsform av gehen