Hoppa till innehållet

Zerstörer 1934

Från Wikipedia
Zerstörer 1934
Z 4 Richard Beitzen
Z 4 Richard Beitzen
Allmänt
TypJagare
VarvDeutsche Werke
Operatörer Kriegsmarine
EfterZerstörer 1934A
Byggda1934–1937
I tjänst1937–1947
Fartyg tillhörande klassenZ1, Z2, Z3, Z4
Antal byggda4
Förlorade3
Skrotade1
Tekniska data
Deplacement2 259 ton (standar)
3 207 ton (full last)
Längd i vattenlinjen114,0 meter
Längd över allt119,0 meter
Bredd överallt11,3 meter
Djupgående4,23 meter
Framdrift
Kraftkälla6 x Vattenrörspannor
Huvudmaskin2 x växlade ångturbiner
Maskinstyrka51 000 kW (69 000 shp)
Propellrar2
Prestanda
Maxfart36 knop
Räckvidd1900 M vid 19 knop
Lastförmåga
Besättning325
Beväpning
Huvudartilleri12,7 cm SK C/34
Luftvärnsartilleri3,7 cm SK C/30
4-6×2 cm C/30
Torpeder8×533 mm torpedtuber
Ubåtsjaktvapen4 sjunkbombsfällare
Minor60 minor

Zerstörer 1934 var den första tyska jagarklassen som byggdes efter det första världskriget.

Dessa fartyg som var baserade på samma principer som torpedbåtarna, påvisade ett antal allvarliga brister efter färdigställandet. Detta var delvis beroende på det snabba konstruktionsprogrammet efter 1933. Deras sjögående egenskaper var väldigt dåliga, liksom de flesta tyska fartyg vid denna tid slog de hårt med stäven i sjön i hög sjö, vilket innebar att deras framåtriktade artilleri inte gick att använda. Därtill uppvisade de en strukturell svaghet när fartygsskrovet började böjas i svåra sjöar och belastades av svåra vibrationer som förorsakades av motorerna.

Deras högtrycksturbinmotorer förorsakade många problem under uppdragen. Avstånden till målen begränsades även av fartygens korta räckvidd. Idén var att man skulle utrusta fartygen med nyutvecklade högtrycksturbiner eftersom detta system tycktes ha flera fördelar mot vanliga turbinsystem - åtminstone på papperet. Resultaten från testinstallationer på land var mycket lovande, men när dessa installerades ombord jagarna blev maskinrummen mycket trånga vilket försvårade underhållet.

Liksom alla andra tyska jagare var även dessa utrustade för minläggning. I denna roll utnyttjades fartygen intensivt under krigets första månader.

De flesta fartygen av denna klass överlevde inte krigets andra år, två av dem sänktes till och med av egna bombflygplan, men under deras få operationella månader lyckades de utföra några lyckade mineringsräder längs den brittiska kusten.

Fartyg av klassen

[redigera | redigera wikitext]