Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/Maj

Wikimedia teknikmöte i Berlin

Jag är i Berlin på ett teknikmöte med Wikimedia-folk i två dagar. Är det några tekniska frågor som jag borde bevaka, något jag borde klaga på eller föreslå? Något som är trasigt nu, eller några nya funktioner som borde skapas under det kommande året? --LA2 14 april 2010 kl. 10.25 (CEST)

Det skulle väl vara Kildors systerlänksförslag ovan. det är ju mycket snyggt och användbart, jättebra jobbat! Detta borde alla språkversioner ha. /Johan Jönsson 14 april 2010 kl. 21.23 (CEST)

Jag skulle vilja ha en påminnelsefunktion, så att man kan titta till saker regelbundet. Typ "om en vecka, lägg ett meddelande i Bevakningslistan om att jag ska se hur få substubbar det finns i kategori:TV". //Hannibal 15 april 2010 kl. 00.43 (CEST)

En annan funktion som vore intressant vore att i SÄ kunna välja att bara se bidrag från oinloggade och från nyskapade konton (alt. från konton med färre än x antal redigeringar). /Dcastor 15 april 2010 kl. 01.48 (CEST)

Jag föreslår en utökning av funktioner och inställningar till Special:Bevakningslista. Det vore smidigt om man kunde ställa in hur många poster man kan visa (som i tex. Special:Korta sidor), och gärna lägga taket högre än det nuvarande 5000 poster (just nu endast 250 poster max i bevakningslistan). Ytterliggare användbara funktioner skulle kunna vara att varje användare kan ha en "favoritlista" bland sina bevakade sidor, dessa skulle då kunna visas i fetstil på användarens bevakningslista (som de bevakade gör på senaste ändringar). En annan funktion är att man skulle kunna ge de olika namnrymderna olika färger (efter tycke och smak) på bevakningssidan, och kanske även på senaste ändringar. Jag skulle även vilja se en funktion där man kan bocka av de ändringar man redan läst. Om något av detta var/är oklart är det bara att fråga. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 15 april 2010 kl. 02.22 (CEST)

(Avindenterar)Ser att du får ta med dig många önskelistor... Okej här kommer några av mina.

• Favoriter: Jag har behov att att kunna växla mellan flera favoritlistor. Ibland vill jag nämligen fokusera på en särskild roll eller ett särskilt intresseområde. Dessutom borde favoritlistan (och sidans historik) visa viktiga relaterade ändringar, t.ex. att någon har skapat eller tagit bort en omdirigering till sidan. Idag är det få som bevakar omdirigeringssidorna.
• Kategorihanteringen bör stärkas och förbättras. Jag vill kunna bevaka viktiga händelser i en kategori, t.ex. att en sida lagts till kategorin eller en sida fått en allvarlig kvalitetsmall. Ämnesprojekt bör kopplas till kategorier ist. f. att varenda artikel märks med projektets mall. Projektet visar automatiskt allt viktigt som gäller samtliga artiklar i de kategorier som är kopplade till projektet. Kvalitetsstatistik bör kunna visas i en kategorilista - exempelvis bör kvalitetsmallar kunna indikeras. Alla artiklar som tillhör en viss kategori bevakas också av samma projekt. Ett ändå snyggare träd bör kunna visas för kategorier och underkategorier. (Jag vet, detta är flera överlappande förslag.)
• Flagged revisions: Vore intressant om granskningen av flaggade versioner inte var tvingande, utan nybörjares ändringar bara fördröjs något dygn innan de visades för allmänheten. Har ingen erfaren användare kontrollerat ändringen innan dess eller återställt/vidareutvecklat den så visas versionen. Men det kanske går att ställa in verktyget så, även om inte tyskarna valt att göra så?
• Redigeringskonflikter: Om någon annan redigerar samtidigt borde man få en varning medan man redigerar. Två borde kunna redigera olika avsnitt samtidig utan att redigeringskonflikt uppstår. En intressant tanke vore att koppla ihop med Google Wave så att man ser varandras muspekare och operationer i realtid, men då måste man hitta en lösning så att vissa major revisions kommer in i versionshistoriken på något sätt.
• Mallar: Fler skulle använda mallarna om det fanns guider för att fylla i mallarnas parametervärden, och bättre menyer eller paletter att snabbt hitta rätt mall. Även om den semantiska wikin dröjer så borde man kunna införa en enklare variant. Det viktiga är att flera artiklar borde kunna hämta data från varandras mallanropsparametrar. På så sätt kan man t.ex. sammanställa lista över alla bleckblåsinstrument i en tabell, baserat på att alla deras artiklar använder samma mall. Detta kräver en mekanism för att adressera parametrarnas värde i respektive artikel. Att automatiskt uppdatera inbäddade värden när de förändras är inte brådskande, utan kan få dröja om systemet är hårt belastas.
• Förbättrad verifering av användares identitet eller organisationstillhörighet: Jag vet, det här är ett känsligt förslag, men jag sticker ändå ut hakan. Idag är det inte meriterande för experter och forskare att skriva för WP. Det har hänt att personer har påstått att de är en expert utan att vara det. Skulle fotografier och säker e-postadressverifiering lösa dessa två problem? Man skulle kunna låta användaren verifiera sin e-postadress, och tillåta användare att ställa in så att info visas om vilket mejldomän användaren är registrerad på, dvs vad det står efter @-tecknet i adressen. Användaren som vill kan även välja att e-postadressen visas i sin helhet. Okej, jag vet att detta motsäger WP:s filosofi att den enda auktoritetstro som får finnas är baserad på prestationer man gjort inom WP, inte utanför, men om WP skulle växa snabbare om man släppte på den principen så kan det vara värt det. Mange

I dagsläget går det bra att redigera olika sektioner utan att utlösa redigeringskonflikter. /Grillo 15 april 2010 kl. 03.38 (CEST)

Utom om ett avsnitt läggs till eller tas bort ovanför, då avsnitten känns igen på ordningsnummer (varning: {{egen forskning}}). Större problem är att man antagligen måste välja att redigera visst avsnitt; den som valt hela artikeln åstadkommer konflikt också med en miniändring i ett avsnitt.

Redigeringskrockar är ett problem antingen då ändringarna är omfattande och berör samma stycken och på livliga diskussionssidor. Det senare torde lösas genom arbetet för skilda mekanismer för diskussionssidor, à la webbforum (kanske man kunde få en Usenet-gateway, vilken lycka det vore!). Har arbetet kommit någon vart?

--LPfi 15 april 2010 kl. 09.36 (CEST)

Som jag har förstått det jobbas det hårt på mw:Extension:LiquidThreads. Den stora nöten där att knäcka har jag förstått är vad man ska göra med alla befintliga diskussionssidor. --Ainali 15 april 2010 kl. 19.09 (CEST)

Mange01, angående mallar: det kom nyheter om det i Techbloggen idag.

Om man har inställningen "Visa inte robotredigeringar i bevakningslistan", får man inte heller se senaste ändringen av en användare om en robot gjort något efteråt. Därför missar man ibland ändringar som man gärna vill se. /Rolf B 15 april 2010 kl. 13.27 (CEST)

Från Wikipediadiskussion:Källhänvisningar#Angående krångligheten med att använda mallar 31 maj 2009: Grundidén med mallar är jättebra, men användargränssnittet för ifyllande är outvecklat och kräver lite för hög nerdkompetens. Man skulle önska att ett mallanrop i redigeringsläget bara presenterades som en knapp med mallens namn. Då skulle den inte störa läsbarheten för den vanliga, kringliggande texten. Ovana skulle bli mindre förvirrade. Trycker man på knappen, kunde dess formulär öppnas så att man kan fylla i data utan att behöva komma ihåg parameternamn och syntax. Detta formulär kunde också erbjuda lämplig ifyllnadshjälp. Men kopierar man knappen, borde man få hela den bakomliggande syntaxen på klippbordet så att man lätt kan klistra in den i andra artiklar. Alltså: behåll nuvarande syntax men presentera den på ett trevligare sätt. /Rolf B 15 april 2010 kl. 13.36 (CEST)

Ifyllnad av mallar (eller döljandet av mallar i redigeringsläget) är saker som usability-projektet har jobbat med. Läs mer någonstans under http://usability.wikimedia.org/wiki/Special:Search/templates

En helt annan sida av mallar, är att Victor Vasiliev (ru:User:VasilievVV) från Moskva håller på att utveckla ett programspråk som ska kunna användas i mallar. En del komplicerade mallar skulle kunna förenklas om det gick att skriva "riktig" programkod med variabler, if-satser och loopar. Det ska fortfarande vara möjligt att skriva mallar på det gamla vanliga sättet, men för en del mallar kan det vara en fördel att skriva om dem på det nya sättet. Detta är dock fortfarande på utvecklingsstadiet och kommer inte att införas i Wikipedia än på länge. --LA2 15 april 2010 kl. 14.15 (CEST)

Två intressanta föredrag handlade om testning. Trevor Parscal talade om usability-testning och uppmanade fler att ägna sig åt det, både om man själv är utvecklare av någon extension till MediaWiki och dels som ett redskap i undervisning och felrapportering. Ryan Lane och Markus Glaser talade om Selenium IDE som är en Firefox-plugin som kan spela in webbsessioner och spela upp dem igen, för att se om en webbsajt reagerar som den ska. Jag tror att detta är två verktyg som fler borde lära sig och som kan användas av fler än utvecklare. Båda handlar om mötet mellan sajten och användarna och kan avslöja felaktiga antaganden om hur användare tänker. --LA2 15 april 2010 kl. 14.24 (CEST)

En intressant användning/utökning av MediaWiki är Key to Nature, en webbsajt för att identifera växter och djur. Se t.ex. http://www.keytonature.eu/wiki/Key_to_Garden_and_Village_Birds där man steg för steg ringar in vilken fågelart det är man ser i sin trädgård. --LA2 15 april 2010 kl. 17.21 (CEST)

De detaljerade önskemålen om bevakningslistor och kategorier, här ovan, är mycket intressanta och bör formuleras som feature requests, men de är för detaljerade för att ta upp på det här mötet. Rätt ställe är mailinglistan wikitech-l och bugzilla. --LA2 17 april 2010 kl. 06.50 (CEST)

Genvägar till namnrymder

Hej, Jag upplever ett starkt behov av fler genvägar till övriga namnrymder á la "wp:" för "Wikipedia:", och har föreslagit några nya genvägar. Efter synpunkter från flera användare (på wp-projektet), så har vi landat i följande förslag:

• WPD: = wpd: = wikipediadiskussion:
• MALLD: = malld: = malldiskussion:
• ANV: = anv: = användare:
• ANVD: = anvd: = användardiskussion:
• KAT: = kat: = kategori:
• KATD: = katd: = kategoridiskussion:
• DISK: = disk: = diskussion:

Finns konsensus för att skapa en begäran om detta på bugzilla? Allt gott, /Urbourbo 16 april 2010 kl. 10.06 (CEST)

Varför inte ännu kortare? Typ: WD, MD, A, AD, K, KD och D ?? hejkompis 16 april 2010 kl. 11.08 (CEST)

Det förslaget röstades ner av de som hittills kommenterat. Jag ser själv gärna att båda varianterna implementeras. /Urbourbo 16 april 2010 kl. 11.14 (CEST)

Man bör tänka på att de förkortningar som aktiveras sedan inte kommer att gå att använda i artikeltitlar. Detta är en anledning till att s: inte går till Wikisource från svwp, utan att vi fick den specialkonstruerade src:. Detta självklart för att kunna inleda artikeltitlar med S:t. /Grillo 16 april 2010 kl. 11.18 (CEST)

Jag tycker "User:" fungerar utmärkt som alternativ till "Användare:" - och det fungerar redan! Dito med "Talk:" -- Lavallen 16 april 2010 kl. 12.12 (CEST)

Men Lavallen, vi lever i ett samhälle där man inte har tid att skriva fyra bokstäver ;-)

Wikiversity gjorde för övrigt så att artikeln om filmen V: Den sista striden fick byta namn till V (Den sista striden). MediaWiki-syntaxen är för rörig. —CÆSAR 16 april 2010 kl. 13.40 (CEST)

Ska vi begära att få Wikiversity flyttad till ver:? Det finns ju inte ens någon svensk version av det projektet att länka till. /Grillo 16 april 2010 kl. 14.17 (CEST)

Det vore olämpligt eftersom 'ver' är en språkkod. 'anv' är också en språkkod för ett mindre språk. Om de förkortningarna ska användas till annat än språklänkar måste det kontrolleras att språken aldrig skulle kunna få egna Wikipediaversioner. Vi hade tur att 'fil' inte godkändes för en egen Wikipedia (det är för likt tagalog), då hade det blivit problem när bildnamnrymden fick sitt nya svenska alias. 'kat' skulle nog funka eftersom wikipedian redan finns som 'ka', men vill vi verkligen kategorisera med hjälp av en förkortning? /90.229.128.74 16 april 2010 kl. 14.52 (CEST)

Nej, vid närmare eftertanke bör vi inte göra det, av samma anledning som vi inte bör malla in kategorier. Det gör databassökandet svårare och gör, som tidigare nämnt, att verktyg som CatScan slutar fungera. /Grillo 16 april 2010 kl. 14.55 (CEST)

Syftet är, för att förtydliga, främst att förenkla kommunikationen mellan användare, tex kunna skriva anvd:urbourbo för att referera till min användarsida, istället för omständiga Användardiskussion:Urbourbo. Om det är ett önskemål så har jag ingaproblem att som standard skriva ut hela ordet "Kategori:" i kategorilänkar från artiklarna. Det vore ju dessutom enkelt att fixa ev snedsteg från en sådan riktlinje med bot-hjälp. /Urbourbo 16 april 2010 kl. 14.56 (CEST)

User och User talk är utmärkta kortare substitut. Jag minns inte när jag senast skrev "användardiskussion" (nu gjorde jag). /Grillo 16 april 2010 kl. 15.08 (CEST)

Testa "kategoridiskussion:" och "malldiskussion:" också; det är milt uttryckt tröttsamt i diskussioner om struktur och meatsidor. Kanske gör bugzilla-folket en koll av språktaggen "anv" innan de implementerar, eller hur kollar vi annars upp det? /Urbourbo 16 april 2010 kl. 15.11 (CEST)

Jag är inte emot det, jag bara pekar på alternativ. De engelska alternativen category talk och template talk fungerar dock även här. Just diskussion är omöjligt att stava rätt på när man ska länka det (i övrigt är det naturligtvis aldrig några problem). /Grillo 16 april 2010 kl. 15.18 (CEST)

Att införa "anvd:" och liknande är att göra Wikipedia mer kryptiskt och svårhanterligt, inte att underlätta. --LA2 16 april 2010 kl. 18.07 (CEST)

Jag tycker också fler förkortningar är att krångla till saker och ting. För min del skriver jag "Wikipediadiskussion" ungefär lika fort som "WPD" [i det senare fallet blir vänsterhanden nämligen låst vid skifttangenten (jo, jag vet att "wpd" skulle funka också, men vem skriver så)]. Däremot har jag lagt till klickbara alternativ i MediaWiki:Edittools (det är den där rutan som ligger underst när man har ett redigeringsfönster uppe). /NH 17 april 2010 kl. 10.53 (CEST)

Huruvida vi uttrycker oss kryptiskt eller inte är ett ansvar för var och en (och vad som kan anses kryptiskt förändras över tiden). Att använda de engelska uttrycken blir knappast mindre kryptiskt. Tanken med tex "anvd:" är ju att kunna skriva "svara gärna på [[anvd:urbourbo|min disksida]]", istället för som idag oftast utan länken eftersom den är alltför omständig att skriva. Och motsvarande vid diskussioner om kategorier och mallar. De flesta är lata, oavsett vilka moraliska eller andra betänkligheter vi har kring den saken. Risken för att vissa användare kan komma att använda nya förkortningar kryptiskt måste vägas emot nyttan för de som inte gör det (och deras läsare). Min bedömning i det fallet är tveklöst att nyttan överväger. Jag har själv skrivit med 10 fingrar med skrivmaskinsfingersättning och med ögonen på skärmen sedan tonåren, och med en hastighet som brukar kommenteras positivt, men är inte desto mindre intresserad av sådant som kan göra wp-arbetet enklare, snabbare och därmed roligare (läs mer motiverande). Utmärkt med länkarna i Edittools, men problemet med dem är att de kräver mus för att användas, och underlättar därför inte för den som liksom mig till allra största delen använder tangentbordet. Det är tyvärr mycket omständigare att flytta handen till musen, scrolla ner, leta rätt på rätt länk och klicka, än att bara skriva tex "wpd:". Sammanfattningsvis har jag svårt att se annat än att det vore en nyttig och användbar förbättring med vissa men försumbara nackdelar. Hälsn, /Urbourbo 17 april 2010 kl. 11.13 (CEST)

Tävla om Norge med Norrmän

Tävlingens specialpris

Ville bara uppmärksamma nästa veckas tävling om Norges kommuner, som kan bli en höjdare. Förutom att den är en vanlig, trevlig tävling som gör förbättringar på svenskspråkiga wikipedia samkörs tävlingen med en tävling på bokmålsnorska wikipedia (nowp) om Sveriges kommuner. Användare från båda språkversionerna deltar och totalsegraren kommer att få ett specialdesignat pris. Jag hoppas att vi kan ställa upp med ett stort startfält från svenskspråkiga wikipedias sida och att detta blir ett trevligt samarbete med vårt broderland. --Kr-val 17 april 2010 kl. 08.28 (CEST)

Kul initiativ. Ska försöka delta i den här. Har redan kämpat en hel del med de norska substubbarna... /Grillo 17 april 2010 kl. 08.51 (CEST)

Trevlig idé! Tanzania 17 april 2010 kl. 09.07 (CEST)

Kommer inte själv att kunna delta, men det är ett mycket spännande upplägg. Cred! hejkompis 17 april 2010 kl. 10.38 (CEST)

Schysst... det här borde (kommer?) vara ett stående inslag i wikivärlden... Herr X ^(D) 17 april 2010 kl. 10.45 (CEST)

Jätterolig idé, jag kommer nog försöka delta lite blygsamt. Mason 17 april 2010 kl. 10.47 (CEST)

...Även om jag måste säga att jag inte är nåt större fan av formuleringar som "vårt broderland" och svenska flaggan i priset... Men nåja. /Grillo 17 april 2010 kl. 12.39 (CEST)

På nowp står det konkuranse mot søta bror... :-) Utmärkt initiativ! Tomas e 17 april 2010 kl. 13.02 (CEST)

Mer datumstämpling

Jag har lite smått börjat datera våra Pågåendemallar. - Min tanke är att de ska datumkategoriseras på ungefär samma sätt som våra Åtgärdsmallar. - Min främsta tanke är att dessa inte ska råka bli bortglömda...

Sedan kanske man ska göra motsvarande med våra Framtidsmallar som vi idag gör med {{Bäst före}}. - Att vi daterar dessa efter när "framtiden" kommer... - Tanker och förslag?

Jag ser inga stora problem med dessa kategorier idag, men fler kommer sannolikt att bli medveten om dessa artiklar om vi gör så här... - -- Lavallen 17 april 2010 kl. 09.46 (CEST)

Det har funnits en hel del delade meningar om de här mallarna. Kan vi föra diskussionen på: Malldiskussion:Pågående och Malldiskussion:Framtida så att den blir lättillgänglig i framtiden? hejkompis 17 april 2010 kl. 10.43 (CEST)

Hjälp, min artikel har blivit föreslagen för radering!

Det finns en metasidediskussion på Wikipediadiskussion:Hjälp, min artikel har blivit föreslagen för radering!#Ihopslagning med SFFR som gått i snigelfart sedan sommaren 2008. Vore bra om folk kunde ta en titt på problemet så vi får en bra lösning snart. hejkompis 17 april 2010 kl. 10.36 (CEST)

Förbättrad inhämtning av statistik

Google Analytics är ett gratis verktyg för att inhämta statistik om en webbplats besökare. Det tillhandahåller mer och bättre funktionalitet än vad vi har tillgång till idag. Man kan följa besökares väg genom webbplatsen och se var de klickar, skapa egna rapporter och se trender. Det skulle vara möjligt att använda på detta för svenska Wikipedia

Detta förslag är kontroversiellt med tanke på våra högt ställda krav på anonymitet. Dock är all information i rapporterna anonymiserad, med undantag för sammanslagen information om hur många besökare kommer från en viss stad. Ingen personlig information blir alltså tillgänglig.

Infomationen i Google analytics kan delas så att alla med ett Google-konto kan få tillgång att se rapporterna. Detta skulle förbättra vår möjlighet att samla in statistik avsevärt. Vad tycker ni? Jag ställer denna fråga för att det finns så mycket intressant statistik om Wikipedia, men den är inte särskilt lättillgänglig. --Petter 17 april 2010 kl. 16.48 (CEST)

Wikimediastiftelsens integritetspolicy tillåter inte google analytics (och liknande verktyg från tredje part) på Wikimediaprojekten. /90.229.128.74 17 april 2010 kl. 17.25 (CEST)

OK, jag anade att så var fallet, men hittade ingen när jag sökte. --Petter 17 april 2010 kl. 17.38 (CEST)

Relevanskriterier för musikgrupper och artister

Det har inletts en diskussion på Wikipediadiskussion:Att skriva om musik#Relevanskriterier för mindre kända musikgrupper och album. Jag anser att det vore högst önskvärt att fler användare gör sin röst hörd där. /Annika 17 april 2010 kl. 21.35 (CEST)

Alfabetiska listor igen

I februari fördes här en diskussion som jag inte ser som avslutad, angående omdririgering från avskaffade listor till motsvarande kategorier. Många ansåg att vi inte bör tumma på principen att inte göra sådan över namnrymderna, och i den ståndpunkten instämmer jag till fullo. Det aktuella fallet gäller Lista över filmregissörer, där jag förespråkar en vidarelänkning till Filmregissör i stället, för att kunna behålla historiken. Fernbom2 6 april 2010 kl. 07.43 (CEST)

Och här är just den diskussionen så slipper ni leta i arkivet. Jag tycker att omdirigeringarna är bra, dels slipper vi problem med länkar som eventuellt går fel, sedan gör det att risken minimeras för att listorna återskapas av nya användare som inte vet om att listor inte skall användas för vissa saker. GameOn 6 april 2010 kl. 07.49 (CEST)

Jag har inget emot omdirigeringar i dessa fall, men menar alltså att de bör gå till huvudartikeln. Att listor av detta slag är en styggelse borde kunna markeras tydligare på andra sätt! Fernbom2 6 april 2010 kl. 07.56 (CEST)

Jag ser personligen inget stort problem i att omdirigera mellan olika artikel- och kategorinamnrymderna. Innehållet är ju i stort sett detsamma i detta fall, bara presentationen som skiljer sig. Som jag ser det hjälper vi folk att hitta vad de letade och detta bör vara viktigast. Varför skulle man vilja skicka dem till något de inte sökte efter? På grund av en princip? Det kanske är någon som åtminstone kan motivera varför en omdirigering från lista till kategori är en riktigt dålig idé istället för att bara hänvisa till att vi inte ska tumma på en gammal princip. Njaelkies Lea (d) 6 april 2010 kl. 08.01 (CEST)

Artiklar är artiklar, kategorier är kategorier. Det räcker för mig som motivering! Jag vill dock inte vara oresonlig. Hittills har jag endast uppfattat att det finns ett fåtal vänner av dessa omdirigering över gränserna. Går det att nå konsensus kring avsteget från principen kommer jag att ansluta mig till detta. Men samtalet måste fortsätta, innan vi kan konstatera om så är fallet! Fernbom2 6 april 2010 kl. 08.53 (CEST)

Att äpplen är äpplen och päron är päron förklarar inte varför det skulle vara dåligt att göra fruktsallad. Du får gärna ha din åsikt, absolut, men jag kommer inte ändra min förrän jag ser någon motivera de vattentäta skotten mellan artikel- och kategorinamnrymderna. Njaelkies Lea (d) 6 april 2010 kl. 11.59 (CEST)

Jag har ingenting emot omdirigeringar över artikel/kategori-gränsen (däremot artikel/wikipedia-gränsen) Plrk 6 april 2010 kl. 10.31 (CEST)

Jag håller med Plrk. Det är ju till för att underlätta för de som läser. Vill man ha en lista över svenska maträtter och omdirigeras till en kategori med många svenska maträtter har man ju bara vunnit på det, eller? Tanzania 6 april 2010 kl. 11.21 (CEST)

Om detta är en vanlig uppfattning borde ju för enkelhetens skull alla kategorier förses med en artikel som inleds med "Lista över". Jag tycker det är bättre att förklara att den typen av information inte finns i artikelform, utan bör sökas bland kategorierna. Lista över svenska maträtter bör omdirigera till Svenska köket, precis som nu är fallet. Fernbom2 6 april 2010 kl. 11.29 (CEST)

Och jag tycker att Kategori:Svenska maträtter vore bättre att omdirigera till eftersom det faktiskt är en lista. GameOn 6 april 2010 kl. 11.33 (CEST)

Där håller jag med GameOn. Tanzania 6 april 2010 kl. 11.43 (CEST)

Att skapa nya omdirigeringar med "Lista över " till kategorier verkar inte så meningsfullt. Däremot kan det finnas massvis med länkar från hela internätet till våra gamla "Lista över "-artiklar. I de fallen känns det viktigare att omdirigeringen går till ett ställe med motsvarande information, vilket i många fall är kategorier. -- BOiVİe  6 april 2010 kl. 11.51 (CEST)

Om det inte finns en artikel som naturligt ersätter listan (och hänvisar vidare till kategorin) och man inte vill ha omdirigeringar över namnrymdsgränserna kanske man kan omvandla listan till en icke-automatisk hänvisning till kategorin och relaterade artiklar), à la förgreningssida. Vad gäller namnrymdsgränsen så handlar det väl inte enbart om en princip, utan ett sätt att undvika svårförutsägbara (eller välkända?) problem? --LPfi 6 april 2010 kl. 14.24 (CEST)

Finns det något direkt skäl till att du förmodar att det finns svårförutsägbara och svårlösta problem? Omdirigeringen tycks i alla fall fungera rent tekniskt. Ett hypotetiskt problem som ingen verkar kunna peka på låter väl inte riktigt som ett särskilt starkt argument det heller. Hur ska man någonsin kunna göra saker på ett nytt sätt om man låter sig styras av okända problem? Jag tänker inte heller vara omöjlig om någon kommer med en bra förklaring, men principer som är principer för att de är principer är inga särskilt bra principer. Njaelkies Lea (d) 6 april 2010 kl. 17.56 (CEST)

Nej, jag tycker inte vi ska ha några omdirigeringar alls mellan olika namnrymder. Det finns ingen anledning att göra undantag här vad gäller lista. Jag tror inte i min enfald att folk söker efter "Lista över/för/annat ord" på Wikipedia, i så fall har de en fel syn enligt min mening på vad ett uppslagsverk är för något. Man söker självfallet på ämnet och inte på en lista som jag ser det, t.ex. South Park och inte en lista på när Kenney dör...Det finns även praktiska problem med att ha omdirigeringar och det är att det har visat sig att en del har svårt att acceptera konsensus och säkert skulle återställa omdirigeringarna. Länkröta är inte ett argument här tycker jag; man får avlänka, i värsta fall med bot. Jag förordar allstå att vi fortsätter att faktiskt radera listorna och inte omdirigerar till något, varken kategori eller någon artikel. Obelix 6 april 2010 kl. 23.01 (CEST)

Den viktiga länkrötan i dessa frågor finns utifrån, den kan inte ens den bästa bot avlänka. Raderar vi fungerar inte ens permlänkar. Men framförallt förklarar inte heller du varför principen alls finns, du säger bara att du "inte tycker" att vi ska bryta mot den och att vissa säkert skulle återställa mot konsensus(!). Men OK, "tycker" ni verkligen inte att jag får underlätta för folk att hitta den information de vill ha på grund av denna princip så är det väl så. Det är dock något märkligt att vi har heliga principer som ingen, trots flera uppmaningar, kan motivera med annat än att det är just en princip samt något enstaka hypotetiskt argument. Att vi inte ska omdirigera mellan innehållsnamnrymder och metanamnrymder kan jag själv motivera om det behövs, men mellan olika innehållsnamnrymder? Nu får nog detta vara, jag har för mycket annat att göra, men jag hoppas fortfarande att någon vet varför vi har denna princip och varför den är viktigare än möjligheten att leda folk rätt. Njaelkies Lea (d) 7 april 2010 kl. 07.47 (CEST)

Jag tror inte heller folk söker på Lista över... Men för länkrötans skull måste frågan vara vart folk ska hamna om de klickar på "Lista över xyz-saft på Wikipedia" från random sajt i cyberrymden.

1. Lista över xyz-saft

   Visa eller återställ 12 raderade versioner?

   Den här sidan har raderats. Raderings- och sidflyttningsloggen för sidan visas nedan som referens.

   Svenskspråkiga Wikipedia har inte någon artikel om "Lista över xyz-saft" ännu.

   * Starta artikeln om Lista över xyz-saft

2. Kategori: xyz-saft

   (Omdirigerad från Lista över xyz-saft)

3. Xyz-saft

   (Omdirigerad från Lista över xyz-saft)

Av dem tycker jag alternativ 1 är det klart sämsta. De får ingen information, och blir uppmanade att själva skapa listan. I alternativ 2 får de i princip det de förväntar sig. Jag tycker alternativ 3 kan vara okej om artikeln innehåller något typ av uppräkning/sammanställning av olika typer av xyz-saft. -- bOiVie 7 april 2010 kl. 07.16 (CEST)

Alternativ 1 hos Boivie är olyckligt, det håller jag med om. I regel uppfyller artiklarna de minimikrav som ställs för att alternativ 3 skall vara acceptabelt. Fernbom2 7 april 2010 kl. 14.41 (CEST)

I ett samtal på SFFR tolkas denna diskussion som varande på väg mot konsensus om omdirigering till kategorierna. Jag kan absolut inte se en sådan samsyn växa fram här, snarare tvärtom! Alternativ 3 hos Boivie är var jag uppfattar att vi är på väg att landa. Fler röster behövs! Fernbom2 8 april 2010 kl. 08.10 (CEST)

Om jag inte läser helt fel ovan är det du och Obelix som tycker att vi inte ska omdirigera över namnrymden, utan att ange varför mer än av någon sorts principskäl. Du föreslår ju till och med att man ska omdirigera till en mall om artikel saknas att omdirigera till, det är ju också en annan namnrymd. Jag hoppas verkligen att du inte tar detta på fel sätt, men du brukar på just SFFR hänvisa till allmänintresset, om läsaren vill läsa en lista (allmänintresset) är ju en kategori mest lämplig, inte en artikel eftersom den inte är listan. Vi tar ett annat exempel, Lista över datorspel för Linux är det bättre om den omdirigerar till Linux#Spel till Linux eller till Kategori:Linuxspel? GameOn 8 april 2010 kl. 08.23 (CEST)

Jag tycker inte man skall omdirigera över namnrymnderna det blir bara förvirrande, speciellt för nya användare eller för de som använder wp sällan. --NERIUM 8 april 2010 kl. 09.44 (CEST)

Intressant i sammanhanget kan vara statistik på en lista kontra en kategori i antalet visningar, Lista över spel till Nintendo Game Boy i mars respektive motsvarande kategori så det är fler som läser just denna information i artikellista än i kategori diton. GameOn 8 april 2010 kl. 09.17 (CEST)

Jag är normalt av princip emot att göra omdirigeringar mellan namnrymder, men vi får faktiskt vara pragmatiska. Folk är ute efter information och det är bättre att ge dem denna än att av principskäl förvägra dem den. Jag kan inte förstå varför det är så hemskt att omdirigera från en listartikel till en kategori. Det enda argument jag kan se ovan är att det skulle förvirra för nya användare. Detta argument förstår jag inte riktigt. På vilket sätt skulle det förvirra? Som nybörjare tänker man förmodligen inte ens på var man hamnat mer än att man hamnat i en "lista över artiklar". Det är ju just detta som kategorin är. Vad gäller mer problematiska omdirigeringar är förstås sådant som Grillo -> Användare:Grillo eller Bybrunnen -> Wikipedia:Bybrunnen. Detta är omdirigeringar av helt annat slag. /Grillo 8 april 2010 kl. 09.51 (CEST)

Jag har aldrig förstått principen mot omdirigeringar (eller för den delen länkar) mellan innehållsnamnrymderna. Att listor får fler träffar än kategorier återkommer för övrigt lite då och då som ett försvar för de förstnämnda, men förklaras ju enkelt av oviljan att länka till kategorier. Sålunda länkas man smidigt från artikeln Game Boy till listan, men inte till kategorin. /Dcastor 8 april 2010 kl. 10.00 (CEST)

Sedan gäller det ju att föra över informationen som finns i listorna till artiklarna, det finns ett 70-tal blålänkar i listartikeln jag gav som exempel, men 57 (nu 58 efter att jag kategoriserade en till) artiklar i kategorin. Jag kan ha slarvat själv med detta, även om jag också använt mig av dem för att snabbt hitta spel att kategorisera vid några tillfällen. Jag hoppas att min presentation av statistiken inte visar på att vi borde ha jättelånga listor där det mesta lyser rött för det ser bara ut som om vi behöver utöka antalet artiklar kraftigt (vilket jag i och för sig anser men det är en annan diskussion), problematiken är nog som Dcastor skriver att länkarna till kategorierna "bara" är med i slutet av artiklarna. Och som svar på vad som kanske gör det mer förvirrande för nybörjare så är det enda jag kan tänka mig att om de trycker på "Redigera" i kategorin för att lägga till så ser de inga av de andra artiklarna och därmed inte vet hur de ska kunna hjälpa till med att utöka "listan". GameOn 8 april 2010 kl. 11.45 (CEST)

Länkar till kategorier i artiklar ser jag ofta som lite märkliga och de "känns fel", dock kan jag inte se något direkt fel på det. Om en artikel själv inte ligger i kategorin, och motsvarande listan tagits bort, ser jag inget fel på att länka till kategorin. Det är ju smidigt i Gameboyexemplet att länka till kategorin under se även, för att få en lista över alla spel (vi har en artikel om). Artikeln om själva spelkonsolen ligger ju inte i kategorin för spel. /Grillo 8 april 2010 kl. 12.44 (CEST)

Länkar till kategorier till hjälp för ovana användare är jag definitivt inte emot! Tvärtom! Särskilt om vi, som jag föredrar, skickar dem som går till listan till huvudartikeln ser jag dem som önskvärda, i vissa fall närmast nödvändiga! Eftersom jag sällan redigerar artiklar av en typ där detta är aktuellt har jag inte reflekterat över det tidigare, men litet eftertanke får mig att ställa mig bakom en sådan praxis. Får jag komma med ett kompromissförslag: vi börjar med en sådan praxis, omdirigerar listartiklar till kategorier under något år, samtidigt som vi plockar bort alla interna länkar till dem och ersätter med dylika till kategorirymden. Därefter hänvisar vi automatiskt vidare till ordet i stället! Fernbom2 8 april 2010 kl. 17.37 (CEST)

Jag försökte för tio dagar sedan komma till en konklusion som alla kan leva med. Ingen har reagerat på förslaget och därför skriver jag igen för att be om synpunkter! Fernbom2 18 april 2010 kl. 19.13 (CEST)

Månlandningen

Frågan flyttad till WP:Faktafrågor#Månlandningen Njaelkies Lea (d) 18 april 2010 kl. 16.14 (CEST)

Fel på linjekartor

Det tycks ha smugit sig in ett litet fel på ungefär samtliga linjekartor för kollektivtrafik-artiklarna. Symbolen för start- respektive endhållplats fungerar ofta inte då man bytt från filnamnet: KHFa resp KBFe till KBHFa resp KBHFe. Någon som kan fixa en bot som fixar detta? -- Civilspanaren 18 april 2010 kl. 10.33 (CEST)

Behöver mer information - vilka artiklar - vilka filer? Några exempel? -- Lavallen 18 april 2010 kl. 15.57 (CEST)

Exempelvis Östgötapendeln, Oslos pendeltåg, Uppsalapendeln och Stockholms pendeltåg. Ikonerna är idag grå rutor med texten "ERR"-snedställd. Ändrade under dagen manuellt Västra Götalands regionaltåg vilket resulterade i en massa ändringar i bara den artikeln. -- Civilspanaren 18 april 2010 kl. 18.31 (CEST)

Här finns en lista på hur ett utbyte ska gå till - jag programmerar boten efter den... -- Lavallen 18 april 2010 kl. 19.13 (CEST)

 Fixat, så även Vasaloppet som också var påverkat...

Säg till om det råkar finnas någon annan mall som använder de här utbytta filerna. -- Lavallen 18 april 2010 kl. 19.37 (CEST)

Såg att felet fortfarande ligger kvar på några av artiklarna ovan... -- Civilspanaren 19 april 2010 kl. 00.25 (CEST)

About Wendy Sulca, a newcomer Peruvian singer

In the Spanish Wikipedia was created the Wendy Sulca’s article, now deleted; but I realized that biography still exists here but shorter. User Netito777 has deleted the article twice and protected its creation because:

1. The article had been recreated seven times and, then deleted due its irrelevance and promotional intentions.
2. The biography section was entirely a copyright violation from a blog and a news portal.
3. International success section consist mostly on peacock terms and reckless claims without references. Some Facts has been verified with YouTube videos, two of them uploaded by Sulca itself.
4. Unexistence of related and reliable sources from accredited media. See Google News search.

The worst part of it, is that singer seems to be very interested on your own article, as her own curriculum vitae and encouraging its fans to recreate it again for promoting her artistic career. I realise about this obnoxious truth checking its Twitter profile (in Spanish).

I also left a similar message on English Wikipedia, where an admin decided to delete it because of the reasons given above. Sorry if I commited orthographic errors (my English is not perfect). 190.142.112.61 18 april 2010 kl. 21.32 (CEST) I'm a Spanish Wikipedia user, called Der Kreole.

Thank you for notifying us. The short article at sv-wp does not strike me as being written with promotional intentions, and some media coverage and a label contract may be enough to make her relevant for an article, so I will let the article be for the moment. I'll put it on my watch list, though. Rotsee 18 april 2010 kl. 21.47 (CEST)

Sorry, English Wikipedia article about W. Sulca did have promotional purposes and copyright violations, but your stub does not yet. Keep an eye of it. Thanks for your support. 190.142.112.61 18 april 2010 kl. 22.05 (CEST)

Der Kreols kommentarer bör tas med en nypa salt. Han tycks driva någon form av eget korståg i alla språkversioner i detta ärende. Hans argument är ogrundade och vinklade och undanhåller referenser (tex artiklar och ett nyhetsinslag i tv), något jag också påpekat för honom. Man undrar vilka som är de bakomliggande skälen till detta "korståg" då det samtidigt på nätet frodas kommentarer av "nätmobben" med nedsättande kommentarer som främst grundas på sångerskans andinska ursprung. Håller med om att vi skall skydda wikipedia från all form av marknadsföring men för att göra detta behöver vi inte eliminera artiklar, som Der Kreol förespråkar, utan vi kan skriva om dem. --Chez alexito 19 april 2010 kl. 14.54 (CEST)

Alfabetiska listor än en gång

SAmtalet ovan har gått i stå! Ytterligare synpunkter vore av värde! Fernbom2 19 april 2010 kl. 08.42 (CEST)

Bildsidor

När man dubbelklickar på en bild på svenska Wikipedia kommer man inte direkt till bildsidan på Commons, utan till en bildsida på svenskspråkiga Wikipedia. För exempelvis kommer man till File:Las_Vegas_strip.jpg istället för Commons:File:Las_Vegas_strip.jpg. Det finns två klara nackdelar med det:

• På commons finns det möjligheter att göra noteringar på foton som i detta fall där flera byggnader är utmärkta på bilden, de noteringarna syns inte på den svenska bildsidan. Den typen av noteringar (speciellt på panoramabilder) gör bilderna betydligt mer värdefulla.
• För att hitta andra Commonsbilder i samma kategori på Commons måste man klicka ytterligare ett steg.

Det här är inget stort problem för den som känner Wikipedia och Commons väl, men det försvårar för vanliga läsare som riskera att missa den extra information som finnns om bilden liksom möjligheten med att söka sig vidare på Commons. Därav tre frågor:

• Är det möjligt att ändra så att den som klickar på en bild kommer direkt till bildsidan på Commons?
• Finns det några nackdelar med att göra så?
• Är det önskvärt?

--Ankara 18 april 2010 kl. 22.19 (CEST)

Jag har tänkt samma sak och tycker definitivt att det vore önskvärt. Jag kan inte se några nackdelar. /Dcastor 18 april 2010 kl. 22.31 (CEST)

Mina inställningar - finesser. --NERIUM 18 april 2010 kl. 22.32 (CEST)

Det är speciellt bra nu när commons ibland hamnar på vänsersidan så klickar man på en bild i artikeln istället så kommer man direkt till kategorin. --NERIUM 18 april 2010 kl. 22.34 (CEST)

Instämmer med Ankara. Allt gott, /Urbourbo 18 april 2010 kl. 22.39 (CEST)

Det var ju en bra finess (hade inte upptäckt den tidigare). Men det borde vara standard (även för icke-inloggade användare). Går detta att ordna? --Kildor 18 april 2010 kl. 22.42 (CEST)

Håller med Kildor. (Tack för tipset, Nerium.) /Dcastor 18 april 2010 kl. 22.44 (CEST)

Tycker också det skulle vara standard att komma direkt till commons. Jag har ofta känt mig lurad och känt att det var en återvändsgränd att komma till den "svenska" sidan.--LittleGun 19 april 2010 kl. 16.19 (CEST)

Ja, jag tycker också att vi kan göra den finessen att vara standard för alla. Ska den koden hamna i common.js då? --Ainali 19 april 2010 kl. 19.20 (CEST)

Jag trodde detta redan var fallet, men jag hade tydligen finessen påslagen. Det var länge sedan vi laddade upp bilder lokalt, så självklart skall alla länkar gå till commons. --Petter 18 april 2010 kl. 22.48 (CEST)

Vi kan ju lätt slå på finessen som standard, men kan vi begära en ändring av mjukvaran istället? --Petter 18 april 2010 kl. 22.50 (CEST)

En tänkbar nackdel med det är att man inte skulle kunna använda besöksräknaren för bildsidorna, men det kanske bara är jag som är överdrivet intresserad av besöksstatistik... Entheta 18 april 2010 kl. 23.31 (CEST)

Tvärt om. Om alla wikimediaprojekt implementerade det här så skulle statistiken för bilderna bli mycket intressantare då man skulle kunna se det sammanlagda intresset för en bild över alla projekt och inte per projekt. <sertion disk="♥" /> 18 april 2010 kl. 23.51 (CEST)

Ah, minsann. (OT: Är det någon som vet hur man slår på räknaren på andra projekt? Jag hittar inte den funktionen på enwp eller commons utan måste ta omvägen via länk från svwp för att kolla statistik på andra projekt) Entheta 18 april 2010 kl. 23.55 (CEST)

(OT: Ta koden här, ersätt /sv/ med det som står i URL:en som du vill komma till och klistra in det i din personliga javascriptsfil på projektet.) <sertion disk="♥" /> 19 april 2010 kl. 00.09 (CEST)

(OT: Tack. Fick det att funka på enwp, dock inte på Commons) Entheta 19 april 2010 kl. 00.24 (CEST)

Det jag skulle sakna är en lättåtkomlig Special:Whatlinkshere/Fil:Bybrønden - den gamle by.jpg. Men det är ingen stor sorg... -- Lavallen 19 april 2010 kl. 16.31 (CEST)

Fast den information finns ju på bildsidan på commons också commons:File:Bybrønden_-_den_gamle_by.jpg om du skrollar ned lite? --Ankara 19 april 2010 kl. 16.34 (CEST)

Jag sa lättåtkomlig i betydelsen: där jag normalt alltid letar efter denna info. - Jag sa inte att informationen inte fanns... -- Lavallen 19 april 2010 kl. 17.12 (CEST)

Lavallen, du får gärna förtydliga ditt resonemang. Som jag förstår det så är det enda vi ska ändra vart man hamnar om man klickar på en bild. Vi ska inte avaktivera lokala specialsidor som visar var bilder används eller ta bort möjligheten att gå till den lokala fil-namnrymden, vi ska bara se till så att man går runt den, så att man slipper det extra steget då det ändå inte används. <sertion disk="♥" /> 19 april 2010 kl. 17.38 (CEST)

Jag går via verktygslådan till vänster. Jag skriver inte ut: "Special:Whatlinkshere/". - Klickar jag i verktygslådan på Commons kommer jag ingenstans utanför själva Commons... - då måste jag scrolla ner som Ankare säger... Men det är ingen bid deal. -- Lavallen 19 april 2010 kl. 17.47 (CEST)

Finnessen i fråga fungerar på http://sv.wikipedia.org/wiki/, men inte på https://secure.wikimedia.org/wikipedia/sv/, viket är synd... Jag är ju inloggad när jag skriver/ändrar saker och jag loggar alltid in på 'secure server'. /Kemikungen 19 april 2010 kl. 19.23 (CEST)

Nu ska det fungera på säkra servern också (exempel). De vanliga commonslänkarna på bildbeskrvningssidorna här verkar inte leda till Commons på säkra servern. Så jag gjorde så att gadgetens länkar inte heller gör det. Men de kanske borde göra det? /EnDumEn ✍ 19 april 2010 kl. 20.31 (CEST)

Tackar! Nej, det är inte nödvändigt att gå till commons säkra server. Andra interwiki-länkar går ju inte heller till de säkra servrarna. /Kemikungen 20 april 2010 kl. 07.17 (CEST)

Vi kanske bör vi lägga till "uselang=sv" på länkarna. Den största skillnaden mellan bildbeskrivningen här och på Commons är att engelska är standardspråk istället för svenska om man inte är inloggad på Commons. /EnDumEn ✍ 19 april 2010 kl. 20.34 (CEST)

Det låter som en bra idé.--Ankara 20 april 2010 kl. 09.08 (CEST)

Ordboksartiklar - radera inte innan de flyttas till Wiktionary!

Jag ser att många ordboksartiklar skapas här på Wikipedia, istället för Wiktionary. Detta är inte alltför förvånansvärt med tanke på att relativt få känner till Wiktionary. Sedan raderas dessa från Wikipedia, med all rätt, eftersom Wikipedia inte är en ordbok.

Många av dessa ord som raderas finns dock inte på Wiktionary. Infoga gärna ordboksartiklarna i Projekt Wikipediaflyttar innan de raderas. Resten kan folket på Wiktionary sköta. Det är slöseri med arbete och information att inte ta vara på de bidrag som är värdefulla, men endast malplacerade. Ingen skada sker om det visar sig vara en dubblett som redan finns på Wiktionary.

Några få exempel på ordboksartiklar som nyligen blev raderade, som samtidigt saknas på Wiktionary, är ralla, indragning och konstpsykologi.

Tack för en framtida samverkan för projekten! Bounce1337 19 april 2010 kl. 19.32 (CEST)

Jag har kopierat två av dem, men ralla tycks vara något slags nyord. Ska försöka komma ihåg sidan till senare. tetraedycal, tetraedycal 19 april 2010 kl. 20.00 (CEST)

Dock så tycks ju sidan inte direkt vara i bruk. Det ord som låg där tidigare har funnits sedan juni 2009 utan att någon artikel skapats. tetraedycal, tetraedycal 19 april 2010 kl. 20.01 (CEST)

Tack! Apropå utveckling, svenska Wiktionary kommer förhoppningsvis passera den italienska upplagan denna vecka. Bounce1337 19 april 2010 kl. 20.16 (CEST)

Jag kan ibland tycka att det var synd att Wiktionary blev ett separat projekt. Det hade varit smidigare att ha allt på samma ställe, så att säga. --Petter 19 april 2010 kl. 20.03 (CEST)

Tyvärr instämmer jag fullständigt, men det skulle se ganska konstigt ut om en tjugosidig artikel inleddes med grammatiska böjningsmallar. Bounce1337 19 april 2010 kl. 20.16 (CEST)

Förr i tiden hade vi en mall för att märka upp dessa artiklar. De låg i flera år. Wiktionaryanvändarna blev tillfrågade varför de inte kollade av kategorin där artiklarna hamnade. De sa att de inte behövde den, eftersom artiklarna ändå oftast inte var formulerade på ett sätt som duger för Wiktionary. Mallen slutade användas. Artiklarna började snabbraderas. /Grillo 19 april 2010 kl. 20.41 (CEST)

Framtiden behöver inte ha samma riktning som det förflutna. Tetraedycals infogningar från Wikipedia har kommit till nytta, se wikt:indragning och wikt:konstpsykologi. Bounce1337 19 april 2010 kl. 20.46 (CEST)

mall:wiktionaryflytt och mall:kokboksflytt finns i Kategori:Flyttmallar. --NERIUM 19 april 2010 kl. 20.52 (CEST)

Det finns även lite wikisource-flytt-mallar av olika slag, men jag är där ofta skeptisk. - Tyvärr är käll-läget ofta tveksamt och då kan det, ur min synvinkel, vara bättre att bara plocka bort texterna härifrån. -- Lavallen 20 april 2010 kl. 08.52 (CEST)

NERIUM, någon Wiktionarymall verkar inte finnas i den kategorin för tillfället. Synd om den raderats, får jag tycka. Det kommer inte alltid (kanske sällan) att gå att enkelt göra en bra Wiktionaryartikel genom att bara klistra in artiklarna från Wikipedia, och utan påminnelse tänker man kanske inte alltid på att ta just den vägen i arbetet med att utvidga Wiktionary, men personligen (som stundvis rätt aktiv Wiktionarian) föredrar jag om dessa artiklar slängs upp på Wiktionary med en strukturmall, eller om man vill hålla huvudnamnrymden ren skärs ner lite och sätts in i någon önskelista, framför att de raderas. (Finns det något enkelt sätt att leta fram raderade ordboksartiklar förresten?) Ever wonder 20 april 2010 kl. 15.56 (CEST)

Artiklar som bör flyttas till Wiktionary bör märkas med {{wiktionaryflytt}} och hamna i Kategori:Sidor som bör flyttas till Wiktionary. Tyvärr är verkar inte Wiktionary-folket beta av den listan, så ofta det finns grejer som legat där sedan 2007. Kanske borde vi göra som vi gjort med många andra mallar, att vi daterar dem? Då kan de som som vill flytta artiklarna få tid på sig, men inte flera år. / Elinnea 20 april 2010 kl. 16.19 (CEST)

Datering ska inte vara något problem. - Jag skulle dock gärna vilja dra ner på floran av olika iw-flyttmallar. Jag har en vag aning om flera stycken bara till WS idag. - En för varje projekt vore det optimala, sedan kan man variera temat med paramterar om man vill, men helst en enda mall och en enda kategori per projekt! Jag har redan bantat kategorifloran till WS. -- Lavallen 20 april 2010 kl. 16.39 (CEST)

Ska vi foga in denna datumhierarki ibland vår vanliga flytthierarki, eller har ni någon annan åsikt? -- Lavallen 20 april 2010 kl. 17.21 (CEST)

Se nu också wikt:Wiktionary:Bybrunnen#Wikipedias ordboksartiklar. För närvarande verkar för övrigt avbetning pågå; jag tror jag såg på Senaste ändringar att wikt:förfallodatum nyss skapats (fast jag kanske minns fel). Ever wonder 20 april 2010 kl. 17.11 (CEST)

Heh, jag mindes visst lite in i framtiden, men nu så... :) Ever wonder 20 april 2010 kl. 17.19 (CEST)

SFFR med risk för intressekonflikt

Företag i gråzonen för vad som är relevant samt eventuell intressekonflikt. Se diskussion på Sidor föreslagna för radering/Headweb så att vi fattar ett vettigt och balanserat beslut. hejkompis 20 april 2010 kl. 07.49 (CEST)

Ska jag göra någonting mer? (WP:AAB)

Hej!

För en vecka sedan (om 3 timmar) så la jag in en nominering för en använder på WP:AAB. Som jag har förstått det så är röstningstiden en vecka, så då undrar jag, behöver jag avslutat valet på något sätt eller sköter någon annan det?

Tack på förhand!

MVH Calken 20 april 2010 kl. 16.52 (CEST)

Om du känner att du vet hur du gör för att avsluta kan du göra det, men det är inget tvång. Det finns alltid andra användare som håller koll på omröstningarna och avslutar röstningen när tiden har gått.--Ankara 20 april 2010 kl. 16.55 (CEST)

Och deadline behöver inte nödvändigtvis vara exakt en vecka... :) /^Fluff?_Fluff! 20 april 2010 kl. 16.56 (CEST)

Tack till er båda för era svar! Då avvaktar jag och gör inget speciellt, då jag inte har kunskap om det! MVH Calken 20 april 2010 kl. 16.59 (CEST)

Mall:Omdirigering kategori

Jag funderar lite om användandet av mallen Mall:Omdirigering kategori som är en mjuk omdirigering i kategoriträdet. Genom att använda den kan alternativa namn skapas för kategorier och det blir lite enklare att hitta rätt. Problemet är eventuellt att det kanske blir en del fellänkningar (till inaktuella kategorier) då Hotcat och liknande verktyg används. Trots att mallen funnits sedan 3 september 2009 används den inte och det vore bra att veta om vad gemenskapen tycker om den. Överväger fördelarna nackdelarna? Personligen tycker jag att det skulle vara positivt om vi började använda mallen då jag själv ofta skriver fel kategorinamn och då bara får en rödlänk, trots att man är inne på rätt spår (typ Kategori:Människans evolution istället för Kategori:Mänsklig evolution). Många kategorinamn är ju inte direkt självklara och man behöver ofta rota runt i kategoriträdet för att hitta det man letar efter. Vad säger ni övriga? Jopparn 18 april 2010 kl. 19.10 (CEST)

Man skulle nog önska sig ett sätt att omdirigera kategorier på liknande sätt som med artiklar, men precis vad det skulle innebära eller hur det skulle fungera vet jag inte. Jag tycker det är bra om kategorier som inte ska användas lyser röda. Då ser man att något är fel, och kan kolla vad. På engelska Wikipedia har man tydligen en robot som automatiskt kategoriserar om artiklar som hamnat i "omdirigerade kategorier". Jag tycker inte mallen ska användas om det inte finns en sådan robot. /NH 18 april 2010 kl. 21.30 (CEST)

Det vore ju ett utmärkt komplement! Skulle du eller någon annan kunna tänka sig att fixa en sådan robot? Jopparn 18 april 2010 kl. 21.40 (CEST)

Lägg en förfrågan på WP:RH. - Det låter inte som en omöjlig uppgift med så enkel programvara som AWB, men själv tror jag att jag har lite mycket just nu... Eller varför inte prova själv? Du har ett botkonto! "Lek" lite med AWB och testa lite! -- Lavallen 20 april 2010 kl. 21.16 (CEST) -- Lavallen 20 april 2010 kl. 21.16 (CEST)

Haha, tyvärr har jag rätt ont om tid för Wikipedia och att lära sig AWB känns som ett lite väl stort projekt för ögonblicket. Att lägga till Mall:Omdirigering kategori i några alternativa kategorinamn känns ungefär som ett lagom stort projekt just nu :). Kanske till sommaren... Om det blir regnigt... Jopparn 21 april 2010 kl. 00.19 (CEST)

Problematisk utveckling eller tillfälligt hack i kurvan?

Under de första tre månaderna i år tillkom netto cirka 117 nya artiklar per dag, vilket är klart högre än året innan (cirka 109). Också andra mått på aktivitet (antalet bidragsgivare antalet redigeringar etc) visade likvärdiga siffror eller obetydligt lägre än året förutom måttet nya användare (de som under månaden passerat 10 redigeringar) som sjunker kontinuerligt och nu ligger runt 160-170/månad mot 200/månad året innan. Under april har dock en radikal minskning skett, nettot av antalet nya artiklar är 84/dag (sista veckan 75/dag) (förra året 105 då påsken också inföll i april) där påskledigheten förklarar en del men inte denna sista vecka. Samtidigt är det min subjektiva uppfattning att vi översvämmas av skolklottrare hårdare än någonsin förr och massor med marionetter till kända vandaler (varje dag tycker jag mig se 2-4 nya marionettkonton som sätter igång där det tar uppemot 10 redigeringar innan den första "känslan" bekräftas av signifikanta redigeringar som då kan ge säkerhet i blockeringen. Jag har just nu en dryg handfull konton jag håller ögonen på (troligen) representerande tre-fem vandaler. Om denna utveckling fortsätter så kommer snart antalet "dåliga" redigeringar vara fler än de goda. Jag har tidigare varit motståndare till att införa flagged revisions, men känner att om nuvarande utveckling fortsätter (det kan ju vara ett tillfälligt hack i kurvan) vi borde överväga denna ändå (Det prats mycket om erfarenheter från de:wp och tankarna på en:wp, men vi har också en mycket till synes mycket framgångsrik installation på ryskspråkiga Wikipedia att lära av).Yger 19 april 2010 kl. 09.19 (CEST)

Ökningen i början på året och minskningen nu kan bero på det fina vädret efter en hård vinter samt det var extra roligt att skriva nya artiklar för att komma upp till 350 000. Ökningen har varit konstanat på en procent men vi får väl se när statistiken kommer i kapp, Wikipedia Statistics Article count (official). --NERIUM 19 april 2010 kl. 09.33 (CEST)

Källorna jag använder [1],[2] innan den officiella statistiken är framme, baseras på siffrorna på Special:Statistik som skiljer sig marginellt åt från de officiella.Yger 19 april 2010 kl. 10.56 (CEST)

108,74 artiklar per dag står sig ju bra, ser inte vad du stödjer ovanstående siffror (84 resp 75 / dag) och spekulationer (att fler redigeringar kommer vara dåliga än bra...) på riktigt. /Grillo 19 april 2010 kl. 13.33 (CEST)

108,74 artiklar per dag är ett medelvärde över nio år. Intressant ur ett historiskt perspektiv kanske, men knappast relevant för att beskriva trenden som Yger pratar om. /Kemikungen 19 april 2010 kl. 13.50 (CEST)

När jag räknar manuellt från den andra länken får jag också en tillväxt på ca 75 artiklar per dygn den senaste veckan. Njaelkies Lea (d) 19 april 2010 kl. 13.52 (CEST)

Vi har varit strängare med relevans och källor senaste året. Jag tror att vi ser resultatet nu. Kanske skulle projektet må bra av lite mindre växtvärk så att mer tid kan läggas på att konsolidera de artiklar vi har. hejkompis 19 april 2010 kl. 17.54 (CEST)

Någon som har färsk statistik på raderade sidor? -- Lavallen 19 april 2010 kl. 19.26 (CEST)

Kan inte nettoskapningstakten gå ganska mycket upp och ner? Ibland är det några som skapar ett antal dussin artiklar med ett gemensamt tema på relativt kort tid. 15-16 april verkställde jag ett infogningar av ett antal artiklar (kanske ett 50-tal) som varit uppmärkta för detta sedan i mars, vilket i sig förmodligen är tillräckligt för ett göra ett litet hack i kurvan om man följer upp dag för dag. Jag ser det däremot som mer bekymrande om klotter- och vandliseringsintensiteten går upp, eller kräver mer tid från de som åtgärdar den. Tomas e 19 april 2010 kl. 19.31 (CEST)

Du ger en förklaring till den rekordlåga nettotillskottet på 7 artiklar den 16e, som jag förgäves letade förklaring till i raderingsloggen (infogningar syns ju inte där).Yger 19 april 2010 kl. 20.02 (CEST)

Det var nog närmare 100 stycken än 50 raderingar/omdirigeringar av artiklar Tomas e gjorde så enskilda användares handligar påverkar statistiken väldigt mycket. --NERIUM 19 april 2010 kl. 22.22 (CEST)

För den nyfikne: det var alla återstående artiklarna om enskilda samlingsalbum i den närmast oändliga Absolute-serien (varav kanske 2/3 infogats redan tidigare), samt de 11 enskilda albumen i serien Definitivt 50 spänn, som jag infogade efter att de legat minst en månad med mall utan invändning. F.n. finns inte någon lika stor batch av likartade artiklar kvar i infoga-kategorin, så det lär dröja innan jag infogar lika många artiklar på en och samma dag igen, och orsakar liknande grubblerier. :-) Tomas e 20 april 2010 kl. 00.14 (CEST)

Dessa vandaler och deras marionetter är även jag ytterligt less på, särskilt då dem verkar registrera ett till synes seriöst konto samtidigt som vandalkonton. Trist och omoget. Jag är inte så insatt i flagged revisions men minskar det vandalismen låter det bra. Fast jag tycker att det vore tråkigt om det inte gick att se sina ändringar direkt, utan först efter att de kontrollerats av någon annan användare, vilket är hur jag uppfattat att det fungerar? Höstblomma 19 april 2010 kl. 17.58 (CEST)

Frågan är hur bra flagged revisions skulle fungera här, med tanke på att vi har färre aktiva per artikel än dewp. Tomas e 19 april 2010 kl. 19.31 (CEST)

Jag känner mig väldigt skeptisk till det här med flagged revisions. Om man ska apa efter enwp tycker jag isåfall det vore mer intressant om man måste vara inloggad för att skapa artiklar. Då skulle vi slippa artiklar som bara är mobbningsklotter eller "Lisa är skolans snyggaste tjej" och artiklar om framtida svenska idrottsstjärnor, en kategori artiklar som har en ovana att återskapas dussintals gånger inom loppet av lika många minuter. Entheta 19 april 2010 kl. 19.55 (CEST)

Det kan jag skriva upp på. Jag förstår inte varför vi är så intresserade av att ha många artiklar när de artiklar vi har ser ut som de gör. hejkompis 19 april 2010 kl. 22.56 (CEST)

Personligen tror jag att vi går mot ett användande av flagged revisions, och fler andra liknande kontrollfunktioner. Däremot vet jag inte om det behövs idag, jag tror nog att det kommer att ta kanske minst 5 år till eller när svenska wikipedia passerat miljonen artiklar innan det börjar bli nödvändigt (beror lite på aktiviteten här - många aktiva användare kanske vi kan klara oss fram till 1,5 miljoner artiklar). Egentligen tror jag att det tar betydligt längre tid än fem år innan vi når 1 miljon artiklar, men det tar ju disskussionen lite från ämnet. Men som sagt, jag är inte tillräckligt insatt för att avgöra hur dagsläget ser ut. Ofrånkomligt är det så, att när källkraven ökar, och fler och fler områden täcks in, så blir det färre och färre riktigt unga som klarar av att skapa godtagbara artiklar - kvar blir klottarna. Majoriteten av framtidens nya skribenter kommer troligen att komma från något annat håll. Men som sagt, vi får väl helt enkelt se.--FBQ 21 april 2010 kl. 09.43 (CEST)

Nya officiella statistiken

och vi har höjt andelen artiklar över 2 Kb med en procentenhet trots massraderingen av de tunga absoluteartiklarna. Wikipedia Statistics Swedish --NERIUM 21 april 2010 kl. 23.36 (CEST)

Finns konsensus för att avveckla färgkodade mallar?

Se Wikipediadiskussion:Mallar#Färgglada mallar

Tycker att det är helt ok att mallarna har olika färger beroende på ämne som på de övriga språkversionerna. Tråkigt att önskemål om fler förbud haglar tätt nuförtiden. --NERIUM 22 april 2010 kl. 07.04 (CEST)

Blockera klottrare direkt

Jag vill återigen, som jag gjorde här Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2009/September#Skolstart, slå ett slag för att blockering av klottrare bör ske direkt utan föregående varning om klottret är uppenbart och inget så kallat testklotter. Det behöver inte vara en så stor grej - blockera 30 minuter eller 2 timmar direkt. I princip alla klottrare varnas redan en gång av missbruksfiltret och är man osäker kan man ju alltid kolla i loggen och se om en ip-adress eller användare har varnats av missbruksfiltret eller inte. Det var en period förra sommaren och våren som klottrare så gott som alltid blockerades direkt och fick en kort blockering, men nu verkar det så gott som alltid klottermallas igen.

Alla gör ju givetvis som de vill - jag vill bara lyfta frågan och att det enligt min mening inte är så meningsfullt med klottermallningarna. Testklottrare ska givetvis få en uppmaning till sandlådan först och främst, lämpligen genom {{test}} (och där kan vi eventuellt hitta seriösa användare), men uppenbara klottrare avskräcks mer av en kort block än en mall som ofta bara matar dem att klottra ännu mer. Obelix 19 april 2010 kl. 16.44 (CEST)

Jag håller med Obelix. Vi som själva går i skolan vet vilket rykte Wikipedia har om sig bland alla ungdomar. Det är "stället vi kan klottra på och blockas inte. Vi får istället en trevlig välkomsthälsning istället för att nånting händer". De vet mycket väl om att det de gör är fel om de nu inte är testklottrare som Obelix nämner. Det är inga efterblivna ungar vi pratar om. Alla fattar att det är fel att förstöra. Vi måste bli bättre på att markera.EWR 19 april 2010 kl. 17.08 (CEST)

Det där är mest gissningar och teorier. Min erfarenhet är att de flesta klottrare tröttnar rätt snabbt, i många fall räcker några snabba återställningar och de drar vidare. Om de är ute efter att provocera blir ju en blockering också en bekräftelse på att de lyckats provocera någon, ibland är ÅBG effektivast. Det finns också en avvägning mellan tiden det tar att blockera en användare, gå till användarsidan, klistra in ett meddelande om att användaren har blivit blockerad. Att gå in och kolla missbruksfiltret tar också tid. Lång ifrån alla användare varnas av missbruksfiltret, de fula fiskar som kladdar i texten men lyckas undvika att radera för mycket fastnar inte. Dessutom fungerar klottermallar rätt ofta, och blockeringar är inga retroaktiva bestraffningar utan tillfällig skydd för Wikipedia.

Att tro att det hjälper att "markera" förefaller naivt i mitt tycke, jag tror inte någon klottrare tar intryck av en sådan markering.--Ankara 19 april 2010 kl. 17.20 (CEST)

Åtminstone jag tycker nog det borde vara mindre arbetskrävande att utföra en kort block på 30 min, än att först behöva klottermalla och därefter bevaka klottraren och därefter eventuell blockering. Vid kortare blockeringar på 30 min behövs heller inget blockeringsmeddelande på användardiskussionen. En relevant jämförelse kan vara att se hur andra siter och forum hanterar vandaler - min erfarenhet är att de stängs av direkt (allstå inga generösa 30 minuters blockeringar inte som knappast kan ses some en bestraffning; det är en skyddsåtgärd som kräver minst arbete). Jag tror inte att de matas av blockeringar men att de på ett sätt fortsätter tills de blir blockerade. Det är åtminstone min erfarenhet efter att ha klottersanerat i några år. Sedan vill jag återigen poängtera skillnaden mellan en testklottrare och en vanlig klottrare. Att någon skriver hej i en artikel eller liknande krävs knappast mer än att det återställs; det är i de fallen där man överväger klottermall som jag menar är bättre att blockera 30 min direkt. Obelix 19 april 2010 kl. 17.26 (CEST)

Jag håller med Ankara ovan. Min erfarenhet är att det för det mesta räcker med en varningsmall. Det mallen förmedlar till klottraren är ungefär: "Det du gör har uppmärksammats av någon. Det var inte bra." För de allra flesta tycks det räcka med den markeringen för att de skall sluta. Det är i alla fall min erfarenhet. /Dcastor 19 april 2010 kl. 17.43 (CEST)

För att vi inte ska prata förbi varandra: I de flesta fall krävs varken blockering eller varningsmall alls. Ett sätt att minska arbetsbördan vore nog att vänta med mallandet tills en ytterliggare klotteredigering kommer förutsatt att det inte rör sig om mobbningsklotter och riktigt grovt klotter som könsord och liknande. Därför tror jag det är fel att säga att det för det mesta räcker med en varningsmall. I de fallen där det är en återkommande klottrare (som klottrar mer än en gång eller som återkommer) tror jag som sagt att det helt klart kan vara effektivast att lägga en kort block direkt och det tar ju också minst tid än om man behöver varna och sedan bevaka om personen klottrar igen.Obelix 19 april 2010 kl. 17.49 (CEST)

Jag mallar aldrig första klottret, så jag menar just de som klottrar ett par tre gånger. /Dcastor 19 april 2010 kl. 18.22 (CEST)

Håller med. {{k1}} och {{k2}} är inte så användbara. Men det är upp till varje administratör att utforma sitt arbetssätt här. Själv tycker jag att en blockering på 30 minuter kan delas ut vid första klottret. --Petter 19 april 2010 kl. 19.16 (CEST

Med tanke på vad jag skriver ovan så skulle jag gärna se mer kvalificerade rutiner runt hantering av klottrare om vi inte kan ta tekniken till hjälp med något typ flagged revision, white list och black list etc. I dessa skarpare rutiner ser jag det är nödvändigt dela upp klottrarna i kategorier, typ skolklottrare som ha massor med varningar i närtid redan, de med lite färre varningar, de som inte har någon varning alls och gör harmlösa respektive aggressiva klotter, de som gör sin första andra tredje klotter etc. Och för tex skolklottrare med flera varningar bör vi tillämpa blockeringar per läsår/alt termin, och för andra hitta motsvarande tydliga rutiner som begränsar vår insats, där direktblockeringar eventuellt kan vara en variant. Yger 19 april 2010 kl. 19.57 (CEST)

ISBN 9113013416. /NH 19 april 2010 kl. 22.36 (CEST)

Det är skillnad på klotter och klotter. Kränkande formuleringar, liksom rasistiska och andra allmänt oetiska utfall bör kunna mötas med blockering omedelbart och utan förklaring. Klottraren begriper själv varför det skett en blockering. Allmänt trams och misslyckade försök att vara roligt bör mötas på ett mildare och mer förlåtande - om än tydligt - sätt (dvs med mall utan omedelbar blockering. Janders 20 april 2010 kl. 09.13 (CEST)

Jag håller bitvis med Janders, här alldeles ovan. Det är skillnad på klotter och klotter. Men, det finns även förseelser som tas (eller i alla fall har tagits) som klotter, men egentligen inte är det. Det kan komma/finnas fler personer som jag: Försöker lägga till, eller ändra, information som denne har fått fram. Vid försök till publicering av detta återställs det, men personen i fråga (nybörjaren) har ovett och provar en gång till - för att denne inte känner till hur Wikipedia fungerar. Att efter andra (eller första) gången ge denne en klottermall eller blockering tror jag inte är så lyckat, utan i sådana fall bör man kontakta användaren och förklara vänligt varför man återställde användarens bidrag. Då behöver det inte bli något strul, eller tidskrävande. :)

Men sådana som t.ex. skriver könsord, svordomar eller typ rasistiska ord och meningar i artiklar - eller raderar större stycken utan godtagbar motivation, tömmer artiklar eller andra liknande vandalförseelser - kan behandlas som ni föreslår i denna diskussion. Det skulle jag inte säga emot.

Jag har aldrig deltagit med klottersanering, så jag har inga erfarenheter av sådant, så jag ska väl inte säga alltför mycket. Det kan ju vara svårt att skilja på klotter och klotter, och hur man ska åtgärda situationerna. Men däremot bör man kunna se skillnad på klotter och försök till seriöst bidragsgivande. Värt att tänka på, tycker jag. :) / Mvh Vostok 22 april 2010 kl. 10.54 (CEST)

Alla tömningar av sidor och stycken behöver inte göras med ont uppsåt, det kan vara misstag som nybörjaren inte vet hur man tar sig ur. - Att man då INTE ska klicka på "spara" var ingen självklarthet för mig som grön nybörjare, och det är det nog inte för en del andra heller... -- Lavallen 22 april 2010 kl. 12.28 (CEST)

Jamen precis, Lavallen. :) När jag kom hit visste jag inte ens hur och var man kontaktar varandra. Jag skulle försöka skriva en "källa" (eller förklaring) till de siffror jag ändrade, hur jag hade kommit fram till dessa. Då tömde jag (av misstag) en diskussionssida till en artikel, för jag trodde man kunde göra så. Och så skrev jag en liten redovisning där. Det var väl inte exakt så det gick till, men efter detta fick jag en vandalvarning - utöver klottermallarna - och blev blockerad 2 timmar, och blockeringen kom medan jag t.o.m. höll på att återställa mina egna misstag! Allt blev som sagt ett enda kaos och strul, minsann. Det är inte alltid så lätt att vara nybörjare, hehe - framförallt inte när man inte vet hur saker och ting går till, och/eller vad det kan bli för följder/konsekvenser! / Mvh Vostok 22 april 2010 kl. 12.53 (CEST)

Nackdelen är att det kan vara av misstag eller att det är nybörjare. Är det dock datorer som är offentliga kan man snabbare blockera. /AleWi 23 april 2010 kl. 13.53 (CEST)

Wikipedia som guide

Funderade lite på om Wikipedia skulle kunna duga som guide. Jag tänker att man med en handhållen manick (dator/mobiltelefon) skulle kunna gå omkring i en stad och få länkar till Wikipediasidor på ett smidigt sätt. I Google Earth kan man slå på Wikipedialager och det vore ett sätt. Ser t.ex. att en vandring längs Skeppsbron, Stockholm eller på Blasieholmen skulle ge mycket (tack Wikipedia:Projekt Stockholm för det!) Finns det andra intressant områden som har bra täckning på Wikipedia? Om manicken hade GPS borde man kunna göra en applikation som direkt letar fram "närmsta" Wikipediaartikel. Finns det en sådan applikation? --Kr-val 22 april 2010 kl. 21.06 (CEST)

Layar? <sertion disk="♥" /> 22 april 2010 kl. 21.22 (CEST)

Wikitude? Cyclopedia? //Knuckles...wha? 22 april 2010 kl. 22.23 (CEST)

Fler områden: Diplomatstaden, Kungsträdgårdsgatan, Hagaparken, Skogskyrkogården och Nedre Norrmalm, och Gamla stan är på gång, och kanske så småningom även skulpturer i Stockholm... :) /Urbourbo 22 april 2010 kl. 23.33 (CEST)

"den 22 april" eller "22 april"?

Sedan jag började medverka här på WP har jag noterat att de flesta skriver datum föregått av ordet "den". Alltså "Han föddes den 22 april" och liknande.

Jag är van att läsa datum utan "den" och stör mig lite på alla "den" jag stöter på här. Jag tycker att ordet är onödigt i de flesta fall då det som i exemplet ovan är klart och tydligt att det är ett datum det handlar om. Däremot bör det skrivas om månad inte anges: "Lönen betalas ut den 25:e varje månad" eller om någon skulle få för sig att börja en mening med datumet: "Den 22 april".

Jag ser att både TT-språket och Myndigheternas skrivregler rekommenderar att "den" alltid anges. Svenska skrivregler skriver att "Ordet den brukar skrivas ut men kan också utelämnas, i synnerhet när datumet inte står i en löptext". Men jag tycker att ordet är onödigt på Wikipedia. Vad tycker ni? / Gulsparv 22 april 2010 kl. 21.59 (CEST)

Det verkar väl rimligt att åtminstone tillåta skribenter som vill att följa rekommendationerna från t.ex. TT-språket, skulle jag säga, speciellt om det ändå måste påbjudas för meningsinledning. Ever wonder 22 april 2010 kl. 22.13 (CEST)

När du själv hänvisar till tre olika skrivregelsamlingar som alla hävdar att man bör eller brukar skriva ut "den" tycker jag att det är orimligt att invända. Jag brukar ofta lägga till ett "den" om jag ändå är inne och pillar i en text; jag tycker själv att det gör texten lättare att läsa. Däremot är det ju självklart stiligare att använda "rena" datum i punktlistor. /Jssfrk 22 april 2010 kl. 22.24 (CEST)

Svenska språknämndens utmärkta handbok Svenska skrivregler menar att båda delarna går utmärkt, men noterar att det är vanligast att ”den” skrivs ut, och att det ibland kan vara nödvändigt för tydlighetens skull. Rotsee 22 april 2010 kl. 22.42 (CEST)

Det fördes en längre diskussion om detta för något år sedan. Om jag minns rätt utmynnade den ungefär i att båda formerna tilläts och att det var upp till varje enskild skribent att välja. Själv sätter jag alltid ut "den"; det framstår för mig som det mest logiska utifrån att språket på Wikipedia inte behöver satsförkortas p g a platsbrist. /FredrikT 22 april 2010 kl. 22.49 (CEST)

Precis, som sagt så nämner Svenska skrivregler inget om hur det bör eller ska skrivas. De menar att båda sätten är riktiga. Men TT-språket till exempel är ju främst till för journalister som skriver nyhetsartiklar (oftast relativt korta) och det är inte riktigt samma sak som vi gör här på Wikipedia. Vad som är intressant är att jag väldigt sällan ser "den" i facklitteratur. Jag antog, innan jag kollade skrivreglersamlingarna, att jag skulle få svaret att man skriver utan "den". Men det är såklart en ganska obetydlig fråga; att skribenten väljer själv är förstås helt okej.

Själv skriver jag alltid med "den", ivarje fall vad gäller födelsedata, och tycker det ser både snyggast och naturligast ut, men även jag kan leva med att det är fakultativt och inte obligatoriskt. Fernbom2 23 april 2010 kl. 17.09 (CEST)

Johan af Donner

Ännu en artikel om en aktuell händelse som "drabbats" av allt för ivrigt inlägg av uppgifter som ej är tillräckligt tillförlitliga. Som jag ser det är innehållet idag i direkt strid med WP:BLP. Hjälp efterfrågas för att styra upp artikeln.Yger 23 april 2010 kl. 14.52 (CEST)

Ankara och Obelix åtgärdade det värsta redan medan jag skrev detta inlägg.Yger 23 april 2010 kl. 14.57 (CEST)

Wikipedia:Massradering

Jag har fritt formulerat en metasida om denna relativt nya funktion. Det vore bra om fler kunde delta i utformningen av sidan. För eventuell diskussion på den sidans diskussionssida. /Grillo 23 april 2010 kl. 16.15 (CEST)

"Om filmen"

Väldigt många filmartiklar har en rubrik "Om filmen", som jag aldrig har förstått. Vad handlar i så fall resten av artikeln om? Jag har försökt hitta någon förklaring på Wikipedia:Projekt film, men inte lyckats. Rubriken skulle ofta kunna bytas ut mot "Produktion", "Mottagande" eller något liknande, men det skulle vara ett stort arbete, inget någon klarar ensam, och det kan inte heller göras helt med robot, eftersom det krävs viss tanke bakom valet av ny rubrik. Är det någon som har nån idé om vad man bör göra? //Essin 23 april 2010 kl. 01.26 (CEST)

Otroligt - en förbluffande mängd artiklar med en så fluffig rubrik. Ett förslag vore att först utveckla några stilråd om disposition för filmartiklar i ämnesguiden om fiktion (eller bryta ut en separat ämnesguide om film). Jag tar upp en diskussion där. En ytterligare idé vore att med bot-hjälp malla de artiklar som har rubriken "om filmen". Problemet motiverar förstås ingen stor åtgärdsmall i boxformat överst på artikelsidan, men varför inte en {{att göra}} på diskussionssidan? Allt gott, /Urbourbo 23 april 2010 kl. 10.23 (CEST)

Dra gärna igång en ämnesguide om film om ni känner er manade! Jag har saknat specifika ämnesguider om film (Wikipedia:Att skriva om film) och litteratur (Wikipedia:Att skriva om litteratur) sedan jag började skriva här men det har aldrig blivit av att jag tagit tag i saken. hejkompis 23 april 2010 kl. 10.39 (CEST)

En föreslagen disposition är nu skapad här: WP:Disposition/Film. Synpunkter på den, eller på förslaget om mallning av diskussionsidor? Svara gärna på Wikipediadiskussion:Att_skriva_om_fiktion. /Urbourbo 23 april 2010 kl. 16.05 (CEST)

Många personartiklar har en rubrik "biografi" som är ungefär lika intetsägande. Många osäkra artikelförfattare skapar mer rubriker än textinnehåll och ibland rubriker utan något innehåll alls (stubbavsnitt). Det är dåliga artiklar. Rensa gärna upp bland rubrikerna. Detta faller under riktlinjen "skriv bra artiklar" och behöver inga nya regelverk. --LA2 23 april 2010 kl. 16.57 (CEST)

Dispositionsförslag och förslag till åtgärder/förbättringar av enskilda artiklar är inte samma som "nya regelverk". /Urbourbo 23 april 2010 kl. 17.08 (CEST)

Tycker också en ämnesguide om film är ett bra förslag. Jag skriver inte själv om det, men när man patrullerar artiklar ser man ju att det skapas väldigt många nya artiklar inom detta område, det skulle säker vara bra för användare som vill ha tips om hur artiklarna kan utformas eller tips om med vilken slags information de kan utökas. Höstblomma 23 april 2010 kl. 18.16 (CEST)

Jag använder rubriken "Biografi" ibland, mest för att få en första rubrik efter inledningen, så att innehållsförteckningen hamnar där och inte i slutet av artikeln. Vad gäller "Om filmen" gissar jag att det förr i tiden har använts någon standardmall för filmartiklar för de har nästan alltid samma rubriker, och jättemånga har dessutom rubriker som det inte står något under mer än en "stubavsnitt"-mall. Städa dem gärna! Entheta 23 april 2010 kl. 18.40 (CEST)

Jag misstänker att ett vanligt sätt att skapa en ny (film-)artikel är att kopiera en annan artikel och ändra texten. Om man successivt börjar förbättra artiklarna om de mer kända filmerna så tror jag den bättre strukturen sprider sig så småningom. Som vanligt är jag skeptisk till tanken att placera ut åtgärdsmallar med bot/automatik. --Kildor 24 april 2010 kl. 00.17 (CEST)

Dagens filosofiska tanke

Detta ämne är inte tänkt att mynna ut i nåt speciellt. Det är mer en tanke. I framtiden, när svenskspråkiga wikipedia består av 20 miljoner artiklar... eller kanske ännu mer. Skulle man då inte kunna ta bort alla internlänkninga för att istället ha som inställning att ALLA ord kan klickas på och man då kommer till ordet man klickar på. Som nu, fast alla blålänkar försvinner. Det är bara svart... och länkat. Förstår ni min tanke och har ni några reflektioner? Herr X ^(D) 20 april 2010 kl. 20.59 (CEST)

Du menar alltså ord som "det", "är", "i", "har", "på" etc ska vara länkade (fast det inte syns) och man ska hamna på Wikitionary när man klickar på dem? / Elinnea 20 april 2010 kl. 21.15 (CEST)

Den visionen köper jag. --NERIUM 20 april 2010 kl. 21.18 (CEST)

Efter redigeringskonflikt(er):Det fungerar nog bättre med Wiktionary. Men det projektet kan iofs inte hantera något sådant här på egen hand, inte utan väsentligt mer omfattande inkludering av "specifika namnbärare" och helst encyklopediskt innehåll i allmänhet. Sedan skulle man behöva lösa frågan om uppslagsord som innehåller mellanslag. Automatiken bör alltså klara att länka inte bara till Räserbajs utan också till skicklig, Ruth Weijden o s v. Ever wonder 20 april 2010 kl. 21.37 (CEST)

Du kan ta bort den röda länken med Wikipedia:Redigeringskonflikt. --NERIUM 20 april 2010 kl. 21.49 (CEST)

Jo, det blir väl snyggare så. (Tanken var egentligen att länka till wikt:redigeringskonflikt vilket jag visst inte gjorde, men det här blir väl rimligare när jag ändå blandar. Tack. Gjort. Ever wonder 20 april 2010 kl. 22.27 (CEST)

Som ever wonder skriver här ovanför (fast till Wikipedia såklart) är det så jag menar. När vi har 20 miljoner ord (50 år?) på svenskspråkiga WP så tror jag säkert att det kan finnas teknik som läser av texten och kan länka till korrekt artikel Herr X ^(D) 21 april 2010 kl. 00.11 (CEST)

Förr i tiden var detta en vision hos många. De flesta har dock släppt det och på engelska wikipedia görs det t o m koordinerade insatser mot "överlänkning". Som jag ser det rör frågan vad som är tanken med länkarna: jag ser dem som dörrar. Det är önskvärt att det i ett hus finns dörrar, men det är inte önskvärt att väggar består av en lång serie dörrar. Det är inte heller alltid önskvärt att två rum har en dörr mellan sig, bara för att det finns en vägg att ha en dörr i. Som artikelförfattare försöker jag curera både interna och externa länkar och se till att de är relevanta framförallt för fördjupning och förståelse av ämnet. Plrk 21 april 2010 kl. 13.54 (CEST)

Fast det ser inte jag som samma vision som ovan. Jag skulle kunna tänka mig att allt är svartlänkat men att några nyckelord är länkade, blå och tjocka. --NERIUM 21 april 2010 kl. 14.06 (CEST)

För 50 år sedan fanns knappt färg-tv och det fanns folk som på allvar trodde vi skulle ha flygande bilar år 2000. Det är nog lite väl spekulativt att diskutera hur WP ser ut om 50 år. Men det är ju alltid kul att folk har visioner :) /Grillo 21 april 2010 kl. 16.35 (CEST)

I webbläsaren Opera finns en funktion att man dubbelklickar på ett ord och får upp en meny (alternativt markerar man valfri text och högerklickar som vanligt). Från den menyn kan man välja att slå upp ordet med till exempel Google, Wiktionary eller vad man nu är ute efter. Om 50 år så är antagligen ord som mus och dubbelklicka föråldrade, men principen att allt utan vidare kan länka läsaren vidare finns redan idag. —CÆSAR 21 april 2010 kl. 17.03 (CEST)

Plrk: Men anledning till att man skulle ha det så var ju för att man skulle slippa blålänkarna... alltså att det skulle finnas en prydligare och mer enhetlig text... Herr X ^(D) 21 april 2010 kl. 22.07 (CEST)

Denna funktion finns (ungefär) som en finess på engelskspråkiga wikinews, där den kallas Wiktionary hover. Om vi vill ha den här är det bara att kopiera över koden. --Ainali 21 april 2010 kl. 22.42 (CEST)

I wiki-systemet TWiki så blir alla ord som skrivs med CamelCase länkar. Normalinställningarna är att länk-ord som inte har något mål ännu får ett frågetecken efter sig. Vi körde det systemet på jobbet för interndokumentation (ersatte ett mediawiki-baserat system) men trots att det borde kunna passa bra för akronymtunga teknikföretag så tycker jag inte det blir riktigt lyckat. Delvis pga av att en massa andra mediawiki-finesser saknades. Att strukturera information så att det går att hitta i den och få relevant info är så mycket mer än bara inline-länkar. Antar att en och annan bibliotekarie skulle hålla med. Mvh, JT 22 april 2010 kl. 22.11 (CEST)

Länkning av CamelCaseOrd var väl det ursprungliga wikisystemet som Ward Cunningham använde tror jag. Ever wonder 22 april 2010 kl. 22.18 (CEST)

Om man vet med sig att alla ord ändå länkas och att läsaren kan läsa vidare om vad begreppet innebär, så finns risken att man skriver överkomplicerat och läsningen blir minst sagt hackig om man ska behöva klicka på varje ord man inte förstår. Det tar dessutom längre tid och är ytterst ansträngande om ett ord ska förklaras av en artikel med 20 00–30 000 byte. /Gulsparv 21 april 2010 kl. 22.49 (CEST)

När det gäller ordboksord vore det i mitt tycke intressantare om det kom upp en ruta med en förklarande Wiktionarytext (alltså på samma sätt som det dyker upp en liten ruta när du för muspekaren över en länk och i rutan ser du vart den leder) fast med en förklaring på ordet så att man slapp lämna sidan (för muspekaren över något av orden i Ever Wonders inlägg från 20 april 2010 kl. 21.37 så ser du vad jag menar). Det skulle eventuellt även kunna kombineras med möjligheten att klicka på dem för att få se de andra böjningarna av ordet samt annan info som finns på Wiktionary. Jopparn 23 april 2010 kl. 02.51 (CEST)

Jopparn: mycket bra förslag. detta skulle innebära att framförallt wiktionary och wikipedia knyts närmare Herr X ^(D) 23 april 2010 kl. 03.00 (CEST)

Har jag fattat det fel eller är det något liknande Wiktionary hover ni är ute efter? Finessen som man kan slå på på redan nu och testa på engelskspråkiga Wikinews? --Ainali 23 april 2010 kl. 17.14 (CEST)

Haha, ja aldrig får man vara först... :) Jo, det faktiskt precis så jag tänkte! Skulle detta gå att göra så att det införs en ruta att kryssa i på "mina inställningar"? Precis som funktionen med statistik etc. Om jag förstått texten som du länkade till rätt finns funktionen bara gentemot engelskspråkiga Wiktionary. Vet du varför? Jopparn 23 april 2010 kl. 22.32 (CEST)

Den råkar nog bara finnas där på grund av hur det växer organiskt. Det borde inte vara något problem att få den även på svenska Wikipedia. Jag kikar på det ikväll ifall ingen annan hinner före. --Ainali 24 april 2010 kl. 08.22 (CEST)

Nu finns den som en finess. Den går dock till engelska Wiktionary, om någon vill ge det ett försök att få till svenska finns lite hjälp här. --Ainali 25 april 2010 kl. 12.15 (CEST)

Fler åsikter önskas: Gustaf VI Adolf

Det har under en tid pågått en diskussion kring artikeln om Gustaf VI Adolf och en uppgift om ett utomäktenskapligt barn. Det diskussionen främst har rört sig om är om en angiven källa är tillräckligt tillförlitlig för att uppgiften skall kunna tas med i artikeln.

Argumentet för att behålla uppgiften är att den belagd i en verifierbar källa. Det räcker med att uppgiften finns i en bok utgiven av ett känt förlag och av en klanderfri författare. Det skulle också vara olämpligt att ta bort kontroversiella uppgifter då det skulle framstå som censur.

Argument mot att behålla uppgiften är att den är dåligt underbyggd. Det finns ingen förstahandskälla att tillgå och uppgifterna har kommit fram långt fram i tiden. En källas verifierbarhet får inte blandas samman med dess trovärdighet. En bedömning utifrån vanliga källkritiska principer bör leda till slutsatsen att uppgiften inte är tillräckligt belagd för att kunna inkluderas i artikeln.

Med dessa argument har diskussionen låst sig. Synpunkter från fler användare önskas! /B****n 21 april 2010 kl. 18.27 (CEST)

Den ende som verkar vara för att behålla uppgifterna är användaren SergeWoodzing som även tidigare har redigerat obstinat och till och med har blivit blockerad för det (se diskussionssidan). Övriga verkar vara överens om att uppgiften inte är tillräckligt trovärdig. /Kemikungen 22 april 2010 kl. 07.08 (CEST)

Det tycker jag är en felaktig sammanfattning. Bl a jag och någon till har också argumenterat för att uppgiften bör kunna vara med. /FredrikT 23 april 2010 kl. 10.16 (CEST)

Var det personagrepp vi skulle ägna oss åt här eller sakfrågan? SergeWoodzing 25 april 2010 kl. 15.23 (CEST)

Rödskjortor

Har ingen aning var jag ska skriva detta men jag försökte hitta info om dessa Rödskjortor som härjar i Thailand just nu, dock kunde jag inte hitta nån info här. Tänkte att nån kanske kan skriva det eftersom det är rätt hett nu!? /Hangsna 25 april 2010 kl. 18.39 (CEST)

Se rödskjortor och Thailands politiska protester 2010. Tanzania 25 april 2010 kl. 19.10 (CEST)

Förslag till bättre rubrik

Jag tycker "Omfattande artiklar" låter bättre som rubrik på specialsidan "Långa sidor". --Bo Nyström 23 april 2010 kl. 14.59 (CEST)

Kanske är MediaWiki:Longpages som styr namnet på den sidan... -- Lavallen 23 april 2010 kl. 15.10 (CEST)

Man kan förstås byta namn på den, men Special:Långa sidor handlar just om långa sidor, per definition. Att en sida är lång är inte synonymt med att den är omfattande, eller ens en artikel. /Grillo 23 april 2010 kl. 16.34 (CEST)

Är artikeln så lång att det tar för lång tid att tanka ned den använder vi mallen {{väldigt lång}}. Om inte det är ett problem, men artikeln ändå är för omfattande, t.ex. för spretig eller för detaljerad, är det bättre att använda mallen {{dela upp}}. Jag tycker att man ska skilja på detta. Flera av våra väldigt långa artiklar är välskrivna och utvalda, så mallen "väldigt lång" handlar för mig främst om tekniska problem. Men även utvalda artiklar kan bli mer läsvärda om författarna tvingas sammanfatta och lyfta bort detaljer till underartiklar. Wp har ju inte begränsad sidbudget på det sätt som tryckta verk har, och därför struntar många i att uttrycka sig kompakt och effektivt. Det anses ofint att radera andras text, så därför fyller man bara på med text i början av artikeln, och lägger in allt fler bisatser för att försöka förtydliga, nyansera och lägga in förbehåll. Särskilt på enwp är vissa långa artiklar fyllda av upprepningar och onödiga detaljer som ingen orkar rensa upp. Mallarna kanske kan hjälpa till att råda bot på detta. Mange 26 april 2010 kl. 00.17 (CEST)

Tukta kategoriträdet för våra åtgärdsmallar!!!

På Wikipedia:Projekt kvalitetskontroll/Standardisera åtgärdskategorier har jag nu gjort ett schema som beskriver hur vårt kategoriträd för åtgärdsmallar ser ut idag. - Jag har vissa ambitioner om att man kan tukta detta kategoriträd och standardisera namngivningen av dessa åtgärdskategorier.

Ett förslag på hur denna förändring kan se ut finns nu på Wikipediadiskussion:Projekt kvalitetskontroll/Standardisera åtgärdskategorier. -- OBSERVERA ATT DETTA BERÖR NÄSTAN VARENDA KVALITETSPROJEKT OCH KVALITETSARBETARE, varför jag vill ha med så många som möjligt i diskussionen runt denna förändring!

Välkomna dit!!! -- Lavallen 23 april 2010 kl. 21.30 (CEST)

Vart vill du att diskussionen förs?

Jag har grunnat en del på detta, och föreslår att vi försöker strukturera huvudkategorierna efter de policies/riktlinjer som de avser, på liknande vis som {{åtgärdsmallar}}. /Urbourbo 23 april 2010 kl. 22.16 (CEST)

Generell diskussion längst ner på Wikipediadiskussion:Projekt kvalitetskontroll/Standardisera åtgärdskategorier och specifik diskussion mitt i förslagen. -- Lavallen 24 april 2010 kl. 08.37 (CEST)

En eloge för arbetet med mallarna! Jag har lagt märke till att många mallar saknar interwikilänkar till motsvarande mall på andra språkversioner. Däremot har mallkategorierna ofta interwikilänkar, så den vägen kan man ibland hitta. Det är viktigt att vi så långt som möjligt harmoniserar mallarnas kategorisering, funktionalitet och syntax mellan språkversionerna. Är man van att använda en mall på en språkversion är det väldigt frustrerande att inte snabbt kunna hitta vad motsvarande mall heter på andra versioner, och ändå mer frustrerande när mallen beter sig annorlunda. Mange 24 april 2010 kl. 12.24 (CEST)

Harmonisering mellan språkversioner

Det är viktigt att vi så långt som möjligt harmoniserar mallarnas kategorisering, funktionalitet och syntax mellan språkversionerna. Så klokt. --NERIUM 24 april 2010 kl. 17.15 (CEST)

Vore bra om vi kunde. Problemet är att vi är alldeles för få för att underhålla samma gigantiska åtgärdsmall-struktur som enwp har. Alla problem ser vi inte heller på samma sätt på. - En artikel kan raderas för att den är "orphan" på enwp, det har jag aldrig sett här. -- Lavallen 26 april 2010 kl. 13.42 (CEST)

Förutom att det kanske inte är möjligt, så ifrågasätter jag om det är önskvärt - enwp:s struktur i detta fall om möjligt än mer vildvuxen än svwp:s. En (ovanlig) chans för svwp att föregå med gott exempel helt enkelt - om ingen kan peka på språkversion med mer genomarbetad struktur? /Urbourbo 26 april 2010 kl. 14.03 (CEST)

Vårt kategoriträd sammanfaller mycket ofta med enwp:s men är inte alls så djupt just på grund av att vi inte har så många artiklar. Att det raderas en artikel på enwp eller annan språkversion påverkar inte artikelträdet. --NERIUM 26 april 2010 kl. 14.08 (CEST)

Veckans tävling

För alla pigga språkvårdare är veckans tävling Språkvård!

OmJagKundeDrömma 26 april 2010 kl. 18.18 (CEST)

Ny myndighet: Trafikverket

Från och med idag så har vägverket och banverket slagits ihopa till Trafikverket (Sverige). Hur ska vi göra med exempelvis våre järnvägsartiklar där Banverket står som banoperatör i dess mall ({{Infobox järnväg}}). Ska vi bemöda oss med att ändra detta manuellt eller kan vi ta hjälp från någon robot som fixar detta åt oss?? Jag tror inte att banverket ska raderas då den kan behandla historia fram tills myndigheten löstes upp (idag). Allra bäst hade det ju varit om en robot kunde fixa detta åt oss men är det tekniskt möjligt??? --Danne-BoyBidrag 1 april 2010 kl. 08.51 (CEST)

Vi kan nog också vänta oss en rätt så omfattande länkröta... Infobox järnväg används väl även för före detta järnvägar? Så man kanske inte kan ändra det i alla artiklar om järnvägslinjer. Alla existerande borde man dock kunna ändra. /Grillo 1 april 2010 kl. 09.05 (CEST)

Men hur ska vi ändra??? Jag är inte kunnig vad det gäller robotar... --Danne-BoyBidrag 1 april 2010 kl. 09.08 (CEST)

Här finns det nu en lista över artiklar som använder mall:Infobox järnväg och som samtidigt länkar till Banverket. Sidor som inte länkar får jag inte fram riktigt lika lätt. -- Lavallen 1 april 2010 kl. 09.30 (CEST)

Glöm bara inte att låta Banverket slå kvar om järnvägen lades ner före 1 april 2010. J 1982 3 april 2010 kl. 12.30 (CEST)

Är det inte så att både Banverket och Vägverket lades ner 2010-03-31 och inte -04-01? Tänkte annars har vi ju under 24 timmar haft två myndigheter med samma uppgifter i Sverige... -- Civilspanaren 12 april 2010 kl. 09.18 (CEST)

Jo, det stämmer. Länkröta borde det inte bli ändå, för både artikeln om Vägverket och om Banverket borde finnas kvar som artiklar om historiska myndigheter. DG 25 april 2010 kl. 22.25 (CEST)

Tänkte snare rent faktamässigt, eftersom det står i båda myndighetsartiklarna att de upphörde 1 april 2010. -- Civilspanaren 27 april 2010 kl. 15.28 (CEST)

WP på mobil

Testade både den vanliga och den mobila varianten med en modern surfvänlig smartphone och saknade en möjlighet att enkelt komma upp till sidans topp igen, utan att ladda om sidan. När man scrollar ned för en längre sida i det vanliga läget, som t.ex Mary Shelley (som ligger på huvudsidan just nu), så saknar jag ett snabbt sätt att komma tillbaks upp till sidans topp. Har man använt innehållsförteckningen så är det bara att backa ett snäpp och i de fallet är ju problemet mindre. Kör man med mobilsidan blir ju sidorna bara långa när man själv väljer detta, men om den vanliga sidan har valts (permanent eller ej) så blir det alltså en lång väg upp till sidans topp igen. Om det låter sig göras, hade en lämplig länkplats till sidans topp varit i vänstermarginalen i höjd med kategorierna.
/Ronny W 26 april 2010 kl. 20.20 (CEST)

Jag har löst det här problemet genom att skapa ett extra konto som jag loggar in på från min mobil. Kontot har lite annorlunda CSS-stilar och även möjligheten för javascript som lägger till extra funktioner, men det vore ju bra om det fungerade så för fler. <sertion disk="♥" /> 26 april 2010 kl. 20.33 (CEST)

Har inte din telefon stöd för att komma tillbaka till sidans topp? Vi kan ju alltid ha en finess som ger denna funktion. --Petter 27 april 2010 kl. 22.06 (CEST)

Gammalt förslag i wikipedianamnrymden

Ett infogningsförslag har legat på Wikipediadiskussion:Tredje återställningen gillt#Infoga i Wikipedia:Redigeringskrig sedan 2008. Jag tycker att det är lämpligt att vi tar ställning till det nu. För övrigt anser jag att Artiklar med åtgärdsbehov 2008-Q2 borde åtgärdas. hejkompis 27 april 2010 kl. 14.03 (CEST)

 FixatYger 27 april 2010 kl. 16.01 (CEST)

Konstiga artiklar om orter. Ska det vara så?

Varifrån kommer de här märkliga artikelnamnen som Vettekulla och del av Matvik, Boddestorp och del av Tränsum och Tostarp (västra delen)? Jag antar att det är någon sorts statistisk avgränsning eller liknande, men det känns en aning märkligt att ha artiklar som heter så. Det vore vettigare att ha en artikel om Vettekulla och en om Matvik, och en om Trensum (Boddestorp vet jag inte om det är stort nog för att förtjäna en egen artikel). Och var är övriga delar av Tostarp, Matvik och Tränsum? Ska det vara såhär? Entheta 25 april 2010 kl. 22.45 (CEST)

Japp, det är för att vi alltid skall ha en säker källa på invånarantal och yta från SCB som definierar tätort och småort på detta sätt. --NERIUM 25 april 2010 kl. 22.53 (CEST) Alternativet är att man splittar byarna som tätorterna och småorterna består av men då skulle vi få tre gånger så många byar och de skulle inte ha källa. --NERIUM 25 april 2010 kl. 22.56 (CEST)

Kan man slå samman sådana artiklar, men ha flera mallar i dem? Exempelvis borde tätorten Klingsta och Allsta och småorten Allsta (norra delen) vara en och samma artikel e.m.m. Wp ska ju inte bara återspegla dagens matematiskt beräknade tätorts- och småortsgränser, utan även ortens historia. Artikeln om Allsta (norra delen) blir historielös eftersom indelningen inte fanns förr.Mange 25 april 2010 kl. 23.47 (CEST)

Ja jag håller med. Jag tycker det känns vettigare att Wikipedia ska spegla verkligheten än någon godtycklig statistisk indelning som SCB hittat på. Entheta 25 april 2010 kl. 23.56 (CEST)

Då stämmer inte länkarna till de andra språkversionerna. Det blir dessutom svårare att uppdatera till nästa höst för då kommer de nya siffrorna från SCB och redan nu hittar inte botarna artiklar som bytt namn eller går via en förgreningssida och måste det göras manuellt vilket endast i undantagsfall gjorts sedan senaste uppdateringen för fyra år sedan. --NERIUM 26 april 2010 kl. 00.06 (CEST)

Jag vill, som någon tidigare också gjort, invända mot att SCB:s indelning kallas godtycklig (och i en annan situation fantasifull). Den är allt annat än godtycklig. Den är uppställd efter mycket noggranna kriterier som gäller över hela landet (tätortsbegreppet är tom gemensamt för hela Norden). Det är just därför som det blir den här typen av galna indelningar ibland. Stadsplanerare planerar inte efter SCB, och orter växer ihop och har genom alla tider vuxit ihop. Det mest kända fallet i Sverige är väl Jönköping-Huskvarna. Man kan även titta på äldre kartor över exempelvis Malmö och Lund där vad som idag är stadsdelar för 100 år sedan var kyrkbyar. Därmed inte sagt att vi behöver använda SCB:s märkliga namngivning. Så länge det framgår vad statistiken gäller för kan vi ha artikeln där det passar bäst. Ett exempel på detta är Flackarp, som SCB definierar som Flackarps mölla, vilket naturligtvis är väderkvarnen som ligger intill byn. Detta för att skilja byn ifrån den västra delen av byn som ligger på andra sidan om järnvägen, och mest består av en minneslund (före detta kyrkans kyrkogård) och ett par gårdar.

När man skriver om en bys historia går det alltså lysande att ha en egen artikel för byn, men då får man vara tydlig med att ange att folkmängden som anges i artikelns faktamall gäller för både den byn, och byn den är ihopväxt med. Vi kan inte själva försöka gissa oss till hur många invånare som bor i varje by. /Grillo 26 april 2010 kl. 02.54 (CEST)

Fantasiskapelse var som sagt fel ord, skrivbordskonstruktion som FredrikT kom med är ett bättre ord. Det är inte några självklara kriterier de har satt upp som om det skulle vara skrivet i naturlagarna hur en ort ska definieras, däremot blir förstås inte den följande indelningen godtycklig. I grunden måste vi mycket tydligare skilja på SCB:s termer småort/tätort, vilket är vad de faktiskt definierar och som vi i min mening lägger för stor vikt vid, från vad som är en by, ort eller stad enligt kartor, vägskyltar, lokalbefolkning och historisk hävd. Det senare bör vara utgångspunkten när vi skriver våra artiklar, det tidigare kan användas för just statistik (med försiktighet och om det noga påpekas vad den gäller).

Även när SCB:s term är densamma som den normala råkar vi ofta ut för problem här. Vi kan beskriva exempelvis Storlien som en småort med x antal invånare. Men detta invånarantal behöver inte nödvändigtvis stämma särskilt väl alls med hur många som bor i orten Storlien vilken sedan beskrivs i artikeln. Där måste vi bli tydligare och göra klart att det är själva småorten som enligt SCB har x antal invånare, och Storlien bör först och främst beskrivas som en ort (likt ex. NE gör). Njaelkies Lea (d) 26 april 2010 kl. 08.19 (CEST)

Storlien i Ne.se saknar information om invånarantal och yta och dessutom saknar den källor. Vi kan inte börja hitta på egen information om yta och invånarantal. Skall vi ha egna definitioner på ort, by, tätort m.m.? Jag tror att SCB:s statistik är exakt och att den baserar sig på hur många det är skrivna på orten inte hur många som bor där. Här i Bohuslän har vi betydligt fler som bor än som är skrivna men hur skall man veta hur många det är? --NERIUM 26 april 2010 kl. 12.03 (CEST)

Men självklart ska vi inte hitta på egen information om hur många invånare en ort har eller hur stor den är! Just i fallet Storlien tror jag att invånarantalet stämmer hyfsat, men i orter som är mer utsträckta kan det mycket väl tänkas att bara en del av orten räknas som småort och att det därmed faktiskt är skrivna betydligt fler människor i hela orten än i SCB:s småort. Därmed bör vi göra klart att invånarantalet gäller just småorten, inte hitta på egna siffror! Att Storlien är en ort finns för övrigt många källor på, vi behöver inte och ska inte hitta på ett dyft. Njaelkies Lea (d) 4 maj 2010 kl. 11.01 (CEST)

Som Njaelkies Lea säger ganska många viktiga saker. SBC:s indelningar är inga fantasier utan ett rent statistisk instrument

för att försöka skapa tillförlitlig statistik. Sedan är ju frågan vad som är viktigast - att våra ortsatiklar innehåller uppgifter om nuvarande befolkning eller att de kan få en vettig historik. Om man som Njaelkes Lea är tydlig med vad statistiken syftar på och vad som är den historiska byn (alternativt municipalsamhället, fiskelägret etc.) går de ju att få någorlunda ordning på det hela. Om vi struntar i historiken och bara går på SCB kan vi få skriva om hela artiklarna vart 5:e år. Det handlar inte bara om att orter växer ihop, det handlar också om att byar krymper, och ibland växer isär, om områden mellan dem blir avfolkade. Det kan bli till att först skriva om först en om A-by och om B-by, sedan om B-By (Västra) A-by med del av B-by, nästa femårsperiod A-by (Östra) och B-by med del av A-by, nästa gång om A-by och B-by. Tyvärr är det ju lite svårt att hitta några kartor över småorter med gränsmarkeringer, så man måste nästan veta vilka hus det finns personer skrivna i, för att kunna veta var de valt att dra gränsen. Det finns byar som omges av någon kilometer åkermark till nästa by och då är det ju sällan några problem, tyvärr är det oftast inte så enkelt.--FBQ 26 april 2010 kl. 13.04 (CEST)

Det här är inget orimligt exempel, liknande förekommer det gott om. A-by och B-by är två radbyar. Någon bygger en villa mellan byarna som gör att de enligt SCB:s krav hamnar så pass nära varandra att de räknas ihop. Sedan dör en man i B-by, hans hustru flyttar till servicehus. Grannhuset är redan sommarhus, och plötsligt har B-by en lucka som gör att B-bys ena del räknas som en egen småort. Året därpå tar mannens barn över huset och skriver sig där, och plötsligt har luckan växt ihop. Istället dör någon eller flyttar från A-by och en lucka uppstår i stället där.--FBQ 26 april 2010 kl. 13.17 (CEST)

Det som oftast händer är att ett område flyttas från eller till tätort eller småort och då byter man bara det i intromeningen och mallen. Det kommer en liten lista var femte år som informerar om vilka det är. Det tar ca en timme att korrigera. Att vi själva skall ut i naturen och börja räkna och mäta anser jag omöjligt. --NERIUM 26 april 2010 kl. 13.18 (CEST)

(red konfl)FBQ och andra har många poänger. Ofta är de av SCB definierade småorterna svåra att skriva någon historia om, och dessutom historiskt instabila. Byarna har ofta mycket gamla anor, och kan följas i exempelvis historiskt kartmaterial. Genom skiftesreformerna har dock många byar, såsom de framträder i äldre arkivmaterial, såsom jordeböcker, skattelängder, husförhörslängder, skifteshandlingar etc, inte alltid särskilt väl synliga i landskapet längre. Detta beroende på hur drastiska skiftesreformerna varit i olika landsdelar. I jordbruksbyggder har gårdarna ofta fördelats ganska jämt över byns tidigare inägor, och i senare tid har nya samhällen vuxit upp oberoende av de gamla bygränserna, och ibland övertagit gamla by eller gårdsnamn. Jag tycker inte man ska vara alltför ängslig eller styrd av en modern indelning, om man vill skriva om en historisk by. Skriv om den under ett uppslagsord som är så POMMF som möjligt, och länka korsvis till de statistiska småorts- etc -artiklarna. De senare bör stå kvar, främst för att de ger säkra nutida befolkningsdata. Någon annan information lämpar de sig dock ofta inte för. Taxelson 26 april 2010 kl. 13.31 (CEST)

Om det ligger tre byar som nu är sammanväxta till en småort så är det helt ok för min del om man gör en artikel till om en av byarna som man har mycket material om. --NERIUM 26 april 2010 kl. 13.37 (CEST)

För att krångla till det se: diskussion:Älvsjö (postort). -- Lavallen 26 april 2010 kl. 13.39 (CEST)

Se även Wikipediadiskussion:Namngivning/Geografi#Dubbla småorter behandlas som i samma artikel?. -- [ jiˈesˌdeːo ] 26 april 2010 kl. 16.30 (CEST)

Det var inte länge sedan jag raderade Långnäs-Tjärnäs då den var en dubblett till Långnäs respektive Råbacka-Tjärnäs, men det känns ju lite lurigt att behöva göra så varje gång SCB får ett ryck (tänker främst på länkröta). Jag tycker det är lite roligt också med Mora, Säters kommun och Naglarby och Enbacka, då Enbacka och Mora (Mora by) bildar Gustafs (även om den före detta församlingen Gustafs var större och bland annat innefattade Naglarby). Västkustens öde har jag slutat bry mig om för länge sedan. Vivo 26 april 2010 kl. 20.43 (CEST)

Man kan göra som med Skanör med Falsterbo, där Skanör och Falsterbo har egna artiklar, medan det också finns en gemensam artikel (eller två om man räknar församlingen). Nu har ju dock Skanör med Falsterbo en gemensam historia som sträcker sig tillbaka till 1700-talet då de blev en gemensam stad, dock. Man kan skriva om byn By-a och byn By-b i olika artiklar, men statistik bör samlas i småorten "By-a och By-b". Man ska också vara noga med att inte använda termen "småort" om "små orter", utan om just "småorter". Det är en skillnad. För orter som inte definieras som småorter, bör man använda termen by eller i exempelvis Skanörs fall ort. /Grillo 26 april 2010 kl. 21.11 (CEST)

Plockar man bort Tjärnäs från Långnäs och Tjärnäs artikel så bara Långnäs finns kvar så får man också ta bort invånarantal, yta och länk till SCB:s definition av småort. --NERIUM 26 april 2010 kl. 21.23 (CEST)

Det är inte alls nödvändigt. Det gäller bara att tydligt ange att det inte är exakt samma sak. Fernbom2 4 maj 2010 kl. 10.42 (CEST)

Hur gör man när en källa inte innehåller vad den sägs göra?

En artikeltext påstår ngt och det finns en not (till exempel till en tidning), men i denna källa beläggs inte vad som sägs i texten? Luke 26 april 2010 kl. 14.52 (CEST)

Letade du efter denna mall: {{Ej i angiven källa}}? – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 26 april 2010 kl. 14.58 (CEST)

(redkonf)Då får man hitta en arkiverad version av tidningen. I Sverige vet jag att man kan hitta större tidningar arkiverade på bibliotek och kan få kolla på dessa om man frågar personalen. Kontrollerar man källan och märker att den inte innehåller informationen den sägs göra så kan man ta bort den. <sertion disk="♥" /> 26 april 2010 kl. 14.59 (CEST)

Ta bort noten och/eller ta upp saken till diskussion. Precis som du gjort på Diskussion:Anna Sjödin. --Kildor 26 april 2010 kl. 15.02 (CEST)

Jag vill dock mana till mycket stor försiktighet med att ta bort källhänvisningar som ett första steg, särskilt om de går till "dynamiska" webbkällor. Då är just {{Ej i angiven källa}} eller i förekommande fall {{Död länk}} ett bättre första steg. Tomas e 26 april 2010 kl. 17.13 (CEST)

Om det är ett kontroversiellt påstående som saknar förankring i den angivna källan är det bara att radera påståendet utan diskussioner. Se WP:BLP. //StefanB 26 april 2010 kl. 17.27 (CEST)

Bara om det gäller påstående om nu levande person, eller om man har en trovärdig källa som säger något annat. Annars bör man lägga in en mall, exempelvis {{Begär citat}}, en tid innan man raderar påståendet.Mange 26 april 2010 kl. 22.33 (CEST)

Tack för alla kommentarer. De var mkt värdefulla. (Till KILDOR: se även sakdiskussionen på Diskussion:Anna Sjödin där jag gjort ett inlägg.) 29 april 2010 kl. 13.45 (CEST)

Jag tycker nog att kontroversiella påståenden som saknar stöd i angiven källa skall tas bort direkt oberoende av artikeltyp. Om man är någorlunda säker på sin sak alltså. Om källan kan tolkas på olika sätt, källan kan ha ändrats (webbsidor) eller källangivelsen är diffus (t.ex. utan sidnummer) så att man kan ha missat uppgiften är mallen på plats. Och i båda fallen är det bra att notera saken på diskussionssidan, åtminstone om det inte gäller levande personer. --LPfi 29 april 2010 kl. 15.59 (CEST)

Gäller det t ex födelsedata kan dessa utan vidare få stå kvar om de inte skiljer sig från dem som finns i andra språkversioner. Det samma gäller en del andra uppgifter som inte kan betraktas som föremål för diskussion (och som bekräftas vid en interwikikontroll). Men jag förmodar att frågan gällde mer specifika påståenden och de måste givetvis beläggas. Ett problem är att det ibland anses mycket viktigt att trovärdiga källor anges, men kontrollen av vad som verkligen står är det sämre med. Jag kan få intrycket att jag skulle kunna hävda nästan vad som helst, bara jag hänvisar till en tryckt bok från ett känt förlag. Förhoppningsvis har jag fel i detta! Fernbom2 29 april 2010 kl. 18.07 (CEST)

Namnsdagar för datummallarna

Enligt en diskussion på Portaldiskussion:Huvudsida listar vi numera både svensk och finlandssvensk namnsdag på huvudsidan. Detta är dock bara genomfört april ut. Det vore bra med hjälp för att komplettera resten av året. De finlandssvenska namnsdagarna finns här, under "Universitetets namnsdagsalmanacka" (pdf). Det är de som listas under "svenska namn" som vi ska ange. De bör anges även när de sammanfaller med de svenska. All hjälp uppskattas! /Grillo 29 april 2010 kl. 16.03 (CEST)

Wikiformaterad lista finns på Användare:LittleGun/finlandsvenska namnsdagar så att man kan klipp och klistra.--LittleGun 29 april 2010 kl. 17.52 (CEST)

Wadenstierna

Ville bara uppmärksamma det faktum att åtminstone två olika IP-adresser under 2007 klottrade ned en rad artiklar med falska personer med namnet Wadenstierna. En del redan försvunnit, men jag har rensat ungefär 15 nu. Det finns fler, och risken är att jag missat några, så jag skulle gärna få lite hjälp att kolla Mvh. --FBQ 1 maj 2010 kl. 00.37 (CEST)

Har hittat fyra IP-adresser som bidragit med falka Wadenstierna nu :-(

Vad är det för adresser? /^Fluff?_Fluff! 1 maj 2010 kl. 22.56 (CEST)

Blev fler senare: 213.89.57.154, 80.216.168.53, 80.216.72.195, 213.89.57.205, 213.132.100.238 och 213.132.101.237 - de är de jag hittade. Nu är vad jag kan se alla fejkredigeringar av falska Wadenstierna borta alla fall.--FBQ 2 maj 2010 kl. 01.21 (CEST)

Kategorier om källor som saknas

Två röda kategorier som jag inte kommer underfund med hur jag ska göra med. Det är Kategori:Artiklar som behöver källor 2006-10 och Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 4 som har varsin artikel. Någon som vet vad vi ska göra på bästa sätt? Få bort dessa helt kanske på något sätt?--Bruno Rosta 1 maj 2010 kl. 18.53 (CEST)

Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 4 grundade sig i en felskrivning, den är åtgärdad. tetraedycal, tetraedycal 1 maj 2010 kl. 18.59 (CEST)

Den andra har jag återställt till 2009-04. -- Lavallen 1 maj 2010 kl. 19.00 (CEST)

Enwp har en funktion i vissa av sina mallar som gör att det inte går att anropa åtgärdskategorier som inte har skapats. - Kanske något att fundera på om vi skulle.... -- Lavallen 1 maj 2010 kl. 19.20 (CEST)

Alkoholreklam

Är det tillåtet att utforma sin användarsida som en annons? Fernbom2 28 april 2010 kl. 16.50 (CEST)

Självklart inte, åtminstone inte om det rör sig om en annons för en faktisk affärsverksamhet och inte en travesti på annons à la För bästa välmående tag Tournesol-pulver morgon och afton. Wikipedia är inte ett webbhotell. - Tournesol 28 april 2010 kl. 16.51 (CEST)

Exempel? /Grillo 28 april 2010 kl. 17.11 (CEST)

Kolla min bidragshistorik, jag dirigerade nyligen om en användarpresentation som jag tror är den Fernbom2 syftar på. - Tournesol 28 april 2010 kl. 17.14 (CEST)

Mitt intryck är att det ofta, om än inte alltid, handlar om en ovan användare som använder sin användarsida som testsida innan vederbörande lägger in texten/skapar artikeln om sitt företag/arbetsgivare/uppdragsgivare.--Ankara 28 april 2010 kl. 17.18 (CEST)

Möjligt, men jag har fått intrycket att det ganska ofta registreras nya konton som skapar en reklamartikel, och när den raderas och de upplyses om att Wikipedia har relevanskriterier försöker de istället att använda den egna användarpresentationen. I det här konkreta fallet skapades kontot klockan 16:33, 16:41 skapade kontot en artikel om företaget under företagets namn (komplett med AB på slutet), sedan raderades den artikeln 16:42 och sedan skapade kontot samma artikel men nu som "egen presentationssida" klockan 16:46. - Tournesol 28 april 2010 kl. 18.25 (CEST)

Klart vi inte ska ha såna sidor. Får ta och inflika att det naturligtvis inte har något att göra med att det handlar om just alkohol... /Grillo 28 april 2010 kl. 21.08 (CEST)

Jag delar helt Tournesols intryck och även Grillos slutsats. Ghostrider ♠ 28 april 2010 kl. 21.34 (CEST)

Absolut rätt beslut att omdirigera. Reklamtexter bör hur som helst varken vara på användarsidan eller i artikelnamnrymden.--Ankara 28 april 2010 kl. 21.45 (CEST)

Tack för de klara beskeden! Givetvis är det på ett sätt inte värre med alkoholreklam, men med tanke på att den i modern tid varit totalförbjuden i Sverige kan den nog alltjämt uppfattas som extra stötande! Fernbom2 30 april 2010 kl. 10.26 (CEST)

På tal om det har väl inte alkoholreklam varit förbjudet på fem år nu? /Grillo 1 maj 2010 kl. 14.44 (CEST)

Jag har för mig - minnnesbilder är som bekant otillförlitliga - att det var 2003 som det blev tillåtet! Först helt och sedan med vissa restriktioner.Fernbom2 5 maj 2010 kl. 08.05 (CEST)

Förtal på Wikipedia. Jurisdiktion?

Vid en del artiklar om nu levande personer, som Johan af Donner och Göran Lindberg, finns det varningsmallar som varnar för förtal. Nu undrar jag vilken lagstiftning svenska Wikipedia sorterar under.

Är det svensk lag eftersom vi skriver på svenska? Hur blir det då om någon förtalar en finländare, då svenska är ett officiellt språk även i Finland. Eller är det lagstiftningen i det land servararna finns? Var finns svenska Wikipedias servrar?

En anna fråga är vem som är ansvarig för eventuellt förtal: Wikipedia som juridisk person eller den enskilde skribenten? Luke 30 april 2010 kl. 20.58 (CEST)

Det är nog i sådana här fall där det är noga att hålla koll på att det inte finns något "svenska" Wikipedia utan just ett svenskspråkigt Wikipedia, parkerat på Wikimedia Foundations servar. Grundtips därför: Wikipedia lyder under amerikansk lagstiftning, specifikt delstaten Floridas, i de fall där det gör skillnad. Det kan möjligen finnas speciella fall där den som skriver från en dator i Sverige kan ställas till svars under svensk lag (oavsett vilket språk man skriver på), men lag är i allt väsentligt territoriell och länder har ingen särskild jurisdiktion över saker som sägs på speciella språk, vilket är varför den så kallade cyberrymden ställer till legal huvudvärk i vissa sammanhang. En praktisk synpunkt dock: om man håller uttalanden om svenskar på en nivå som inte utgör förtal enligt svensk lag är sannolikheten rätt stor att man alls slipper att fundera på det juridiska. Tomas e 1 maj 2010 kl. 00.29 (CEST)

Jag är tämligen säker på att den wikipediaanvändare som bor i Sverige och som begår förtalsbrott eller bryter mot en annan svensk lagstiftning absolut kan ställas till ansvar, och då ett personligt ansvar likt det ansvar man har om man skriver på en blogg. De enskilda skribenterna och användare som skriver på diskussionssidor osv har ett personligt ansvar för det de skriver. Det borde därför vara av allas intresse att WP:BLP följs. Obelix 1 maj 2010 kl. 00.36 (CEST)

Vore intressant med rättskälla/rättsutredning för det uttalandet, eftersom du säger dig vara säker. Hur skulle detta i praktiken gå till i fallet förtal begånget i Sverige menar du? Förtal är ju ett målsägandebrott, vilket vad jag förstår innebär att den förtalades advokat (ej allmän åklagare) för talan, vilket i sin tur innebär ganska svåra problem med bevisläget eftersom IP-adresserna för inloggade användare inte är tillgängliga uppgifter och en advokat inte har någon myndighetsbefogenhet att begära ut uppgifter, än mindre i andra länder. Jag hävdar att en stämningsprocedur för förtal avseende uttalanden Wikipedia rimligtvis alltid måste börja med en stämningsansökan mot Wikimedia Foundation i domstol i Florida. Sedan kan det möjligen vara upp till Wikimedia att försöka "dumpa över" ansvaret på en annan svarande, i form av en enskild skribent genom att lämna ut uppgifter, men om målet då stannar i amerikansk domstol eller skall drivas vidare i en annan jurisdiktion är nog inte så lätt att veta i förväg. Skulle det däremot vara fråga om brott som faller under allmänt åtal i Sverige - låt oss säga mordhot eller hets mot folkgrupp - kan situationen däremot vara annorlunda. Då kan svensk åklagare begära officiell hjälp från amerikanska myndigheter (FBI?) som då rimligtvis kan kräva Wikimedia Foundation på uppgifter som möjliggör ett åtal i Sverige, ifall brottet faktiskt är begått i Sverige. Men jag har svårt att se hur man hamnar i svensk domstol i ett förtalsmål utan att ha börjat i USA. Tomas e 1 maj 2010 kl. 01.05 (CEST)

Det är ju rätt att förtal normalt inte går under allmänt åtal. Jag menar att det är fullt rimligt scenarium under förutsättning att användaren som begått förtalet på Wikipedia har gått ut med vem denne är. Då är det bara för den som har blivit förtalad att stämma wikipediaanvändaren för förtal, och förtal på internet är fullt genomförbart. Skriver användare A förtal i en artikel och den person som känner sig förtalad är det fullt rimligt att personen stämmer användare A. På samma sätt som om användare B begår förtal på diskussionssidor mot en användare. Så länge som användaren är identifierbar menar jag att det är fullt rimligt scenario. Det är allstå inte alls ett måste att alltid stämma Wikimedia Foundation först och främst, det är tvärtom en mycket mer tveksam fråga om stiftelsen kan sägas ha ett ansvar alls för förtal enligt lagen om elektroniska anslagstavlor (förtal finns ej med i den lagen). Det är samma sätt med en bloggägare, är han eller hon identifierbar kan det bli fråga om stämning mot denne.

Det finns skäl att vara väldigt försiktig att skriva uppgifter i en artikel som kan anses utpeka någon "såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning". Frågan om offentlig person eller inte är viktig i sammanhanget och vi bör tänka på att en person blir inte per automatik betraktad som en offentlig person bara för att han eller hon fått medieuppmärksamhet eller medverkat i media. Enligt min mening bör detta verkligen beaktas och vi bör vara mycket återhållsamma att publicera kontroversiell information om en person som kan uppfattas som förtal, särskilt om det är tveksamt hur offentlig personen verkligen är. Rätten prövar ju först om det var försvarligt att publicera uppgifterna och då är det om personen är offentlig person eller inte som bedöms. Det är först om personens anses vara en offentlig person och uppgiften därmed var försvarlig att publicera som nästa steg tas i bedömningen om uppgiften är sann eller om uppgiftslämnaren hade skälig grund för den. Anses en uppgift inte försvarlig att publicera prövas inte sanningshalten alls och uppgiften bedöms som förtal (såvida uppgifterna objektivt rent innehållsmässigt anses utgöra detta), se NJA 2006 s 16. Intentionerna i BLP bör följas och kanske till och med skärpas. Obelix 1 maj 2010 kl. 01.19 (CEST)

Jag förstår fortfarande inte vad som gäller. Är det svensk eller amerikansk lag? Är det svenska eller amerikanska domstolar? Finns det inga direktiv från Wikipedia Foundation för något så grundläggande som det juridiska ansvaret för vad som skrivs på Wikipedia? Luke 3 maj 2010 kl. 14.34 (CEST)

Se även denna artikel om hur svårt det är att få rätt för den som förtalats i Wikipedia även i USA: http://www.usatoday.com/news/opinion/editorials/2005-11-29-wikipedia-edit_x.htm Luke 3 maj 2010 kl. 14.38 (CEST)

WMF kan inte gå ut med allmängiltig information, då bestämmelserna varierar enligt inblandade länder och WMF inte har sådan internationell juridisk sakkunskap.

Men om en svensk hemma i Sverige förtalar en annan svensk eller en finländare, finns det någon orsak att använda annat än svensk och finsk lag? Ur finska strafflagen (de mest relevanta punkterna):

• På brott som har begåtts i Finland tillämpas finsk lag.
• På brott som har begåtts utanför Finland och som riktar sig mot en finsk medborgare [...] tillämpas finsk lag, om på gärningen enligt finsk lag kan följa fängelse i över sex månader.
• På brott som en finsk medborgare har begått utanför Finland tillämpas finsk lag.
• Med finsk medborgare jämställs
  • den som vid gärningstidpunkten [eller ...] är varaktigt bosatt i Finland, samt
  • den som påträffas i Finland och som när rättegången inleds är medborgare eller varaktigt bosatt i Danmark, Island, Norge eller Sverige.
• Ett brott anses vara begånget såväl där den brottsliga handlingen företogs som där den rekvisitsenliga följden av brottet framträdde.
• Om gärningsorten inte med säkerhet kan fastställas, men det finns grundad anledning att anta att brottet har begåtts inom finskt område, skall det anses vara begånget i Finland.

Jag antar att de svenska bestämmelserna är likartade.

Om någon förtalar en annan på svenska är chansen god att det är frågan om en finsk eller svensk medborgare eller någon här boende. På svenskspråkiga Wikipedia antar jag man kan anse att brottet "framträdde" i Sverige och Finland, också om personen vistas annanstans (men detta är en lekmannatolkning).

Om förtalet kom från ett ip-nummer är det lätt att konstatera att detta är under finsk eller svensk kontroll (det blir svårare med utländska nummer). Har en målsägande inte rätt att (via domstol?) kräva att innehavaren avslöjas? Om det är frågan om en registrerad användare kan man säkert i dessa fall begära att få tillgång till ip-numret.

Min uppfattning är alltså att man inte i vanliga fall är skyddad bara för att man skriver på Wikipedia istället för på en egen svensk webbplats. Om man vistas i Singapore, använder en mellanserver i Indien och ett konto med indisk hemwiki och skriver på dålig svenska är chansen förstås stor att ingen orkar reda ut ens identitet.

--LPfi 4 maj 2010 kl. 09.35 (CEST)

Långa inledningar

På senare tid tycks det mig att inledningarna till långa artiklar blir allt längre. Det är nu mer regel än undantag att man får scrolla sig ned till innehållsförteckningen, vilket givetvis är en nackdel för den som snabbt söker information om en del av artikelns ämne. Vad beror det här på? Jag har alltid varit av uppfattningen att inledningen bara skall presentera ämnet i en eller ett par meningar, inte vara en sammanfattning av hela artikeln. Om man vill ha en längre inledning, bör man ha rubriken "Sammanfattning" e.dyl. för den, så kommer innehållsförteckningen dessförinnan. DG 27 april 2010 kl. 08.26 (CEST)

Jag har uppfattat detsamma. Och tyckt mig se att när en person vill komplettera en existerande artikel det ibland sker genom att lägga denna info i inledningen i stället för den plats längre ner där informationen bättre passar in. För att då kanske ge extra tyngd åt denna nya info, men på bekostnad av hela artikelns läsbarhet.Yger 27 april 2010 kl. 08.38 (CEST)

Finns det något sätt att få fram de artiklar som har mest bytes innan första rubriken? hejkompis 27 april 2010 kl. 08.50 (CEST)

Jag är av rakt motsatt åsikt och tycker att det är självklart att inledningen ska vara en sammanfattning av artikeln, särskilt i de fall där artikeln är lång. Att ha en rubrik med "sammanfattning" tycker jag ser klumpigt ut. Att bara skriva ett par få meningar som inledning tycker jag inte duger. Självklart bör man inte pressa in all möjlig info i inledningen, men ett par stycken tycker jag iaf att en bra inledning bör innehålla. Man får se till att det är en balans, mellan en alltför faktaspäckad inledning och en som är alltför tunn och intetsägande. / Elinnea 27 april 2010 kl. 08.58 (CEST)

Jag tycker som Elinnea att ett par (inte för långa) stycken kan vara en lagom sammanfattning att ha innan innehållsförteckningen. Men det är inte helt ovanligt med fyra stycken, eller två jättelånga stycken, och då blir det alldeles för mastigt. -- bOiVİe 27 april 2010 kl. 09.18 (CEST)

Personligen tycker jag att inledningen ska vara proportionell mot hela artikeln. En lång artikel bör ha en lång inledning, medan en kort artikel kan ha en kort inledning. Ju mer information det finns i artikeln, desto mer måste sammanfattas. Bounce1337 1 maj 2010 kl. 18.37 (CEST)

Ett exempel på en lagom lång inledning tycker jag Leoš Janáček är. På de raderna hinner man med en presentation av vad artikeln handlar om, samt en kort sammanfattning av det viktigaste i artikeln. Jag hittar inget om inledningens längd i Wikipedia:Inledning och sammanhang, men det kanske borde finnas med där om vi kommer fram till vad vi tycker är lagomt. -- BoıviE  27 april 2010 kl. 10.02 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Vi borde kanske diskutera utifrån några konkreta exempel (och/eller t.o.m räkna bytes i inledning vs totalt)? men principiellt instämmer jag med DG och Yger; inledningen fyller sin funktion bäst genom att ge kontext och överblick; inte nödvändigtvis en komplett sammanfattning. Det är en av WP:s största styrkor; att snabbt kunna ge läsaren webbens mest koncisa beskrivning av ett ämne, utan att tvinga in honom/henne i läsning av en längre sammanfattning.

Kanske är vi dock överens om innehållet i första meningen/stycket, men frågan är mest om man därefter ska ha underrubrik & TOC innan en ev längre sammanfattning? /Urbourbo 27 april 2010 kl. 10.10 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Instämmer med Boivie, i de flesta utmärkta artiklar så är inledningen lagom lång och bra exempel på hur inledningar bör vara. Jag tycker att det beror väldigt mycket på artikelämnet hur lång inledningen blir, så vi bör nog inte precisera hur långt det bör vara i antal meningar eller antal stycken, då tror jag att det är bättre att diskutera på respektive diskussionssida, för varje artikel, om det är något som man tycker bör finnas med i inledningen eller om det är något som man tycker kan uteslutas därifrån. Det viktigaste tycker jag är att inledningen ger en tydlig bild av artikelämnet, och beskriver det viktigaste utan att sväva ut. / Elinnea 27 april 2010 kl. 10.15 (CEST)

Håller med Boivie om Janáček och Elinnea om att inte fastställa exakta längdmått. Inledningen till Medvetandefilosofi tycker jag dock är onödigt lång för att vara en inledning. Styckena 2-4 kunde smältas samman till ett kort stycke som presenterar begreppen utan en massa årtal och namn. Allt sådant bör detaljeras senare i artikeln. /Rolf B 27 april 2010 kl. 10.19 (CEST)

Håller med de flesta ovan! Inledningen skall vara en koncis "sammanfattning", naturligtvis i proportion till resten av artikeln (kort artikel - kort inledning; lång artikel - längre inledning). Däremot anser jag att inledningen skall rymmas på "en sida", alltså så att man på en någorlunda normal bildskärm ser även (överkanten av) innehållsförteckningen, så att de som bara vill veta ungefär vad en artikel handlar om inte skall behöva läsa en hel uppsats och, trolign, tröttna. ~~SUF~~ 27 april 2010 kl. 10.24 (CEST)

Bra med exempel; instämmer i att Janáčeks inledning inte är för lång. Ett annat exempel, på en lite mer utmanande artikel är Stockholms historia. Hur sammanfattar man ett så stort ämne på kort utrymme? Problemet är kanske att det inte finns några andra genvägar än att leta bra källor för att sålla fram vad som allmänt anses som det allra viktigaste och nöja sig med att beskriva det. /Urbourbo 27 april 2010 kl. 10.43 (CEST)

Jag har inget principiellt att invända mot den artikeln inledning heller. Mitt skräckexempel just nu är artikeln Antikommunism som är ytterst problematisk över huvud taget, men där inledningen är extra förskräcklig, där oenighet över innehållet längre ner förts upp till inledningen.Yger 27 april 2010 kl. 10.56 (CEST)

Utan att ha fördjupat mig i Antikommunism, skulle jag säga att inledningens första stycke är mer lagom som inledning till den artikeln, möjligen med ytterligare ett stycke ifall hela artikelns innehåll ger underlag för det. /Rolf B 27 april 2010 kl. 11.08 (CEST)

Det är inget fel på inledningen i Stockholms historia, men jag skulle tycka det vore ännu bättre om den var hälften så lång. Det är dock hejdlöst svårt att sålla uppgifter för att få en kort och koncis sammanfattning, utan att tappa flyt och sammanhang. Vore det enklare skulle jag själv göra något åt många inledningar. --BoİvİE  27 april 2010 kl. 12.23 (CEST)

Jag måste först ifrågasätta vad SUF för fram: vad är det för mening med längre inledningar, bara för att artikeln är längre?

Alla artiklar kan inledas med högst ett par meningar. Stockholms historia skulle helt enkelt kunna ha inledningen: "Sveriges huvudstad Stockholm anlades i början av 1200-talet på några öar mellan Mälaren och Östersjön. Stockholm fick stadsprivilegier 1436, vilket brukar användas som referens för starten av Stockholms roll som huvudstad." Leoš Janáček skulle kunna inledas: "Leoš Janáček ([ˈlɛoʃ ˈjanaːtʃɛk] ), född 3 juli 1854, död 10 augusti 1928, var en tjeckisk tonsättare, musikteoretiker, folklorist, publicist och lärare. Han betraktas, tillsammans med Antonín Dvořák och Bedřich Smetana, som en av de mest betydande tjeckiska tonsättarna." Inledningen till Antikommunism borde begränsas till högst det nuvarande inledande stycket. Ett gott exempel på inledning anser jag själv är den (av mig översatta) George B. McClellan. Det som står under rubriken "Inledning" där fanns före innehållsförteckningen i det engelska originalet. Den allra första meningen säger allt för att placera McClellan i geografisk, historisk och social kontext, d.v.s. allt som egentligen behövs för den som dittills inte visste vem han var. DG 27 april 2010 kl. 12.59 (CEST)

Ingresstexten till artikeln George B. McClellan, bara en mening, är alldeles för tunn. Rubriken "Inledning" kan slopas och den texten kan flyttas upp. Fullständigt onödigt med ett stycke med rubriken "Inledning" istället för att helt enkelt skriva inledningen i inledningen, jag tycker detta är ungefär som att skriva "Slut!" i slutet av en text. En bra artikel ska ha en fyllig inledning, inte bara några ynka rader, man ska ha fått en liten överblick av ämnet innan man tittar på innehållsförteckningen och läser resten av artikeln. Den som bara läser inledningen ska också ha fått ut något av texten./ Elinnea 27 april 2010 kl. 14.39 (CEST)

Håller helt med Elinnea. /Jssfrk 27 april 2010 kl. 15.34 (CEST)

Instämmer också. I min idealvärld så har en artikel en första mening som förklarar var ämnet är/handlar om. Sedan följt av ett till tre stycken på någon rad vardera som ger en grov sammanfattning av ämnets västenligaste aspekter. Sedan flöjt av ett antal avsnitt vars centrala teser redan återfunnits i inledningen. Yger 27 april 2010 kl. 15.53 (CEST)

Jag håller mer Elinnea och jag ser faktiskt inte problemet med en sammanfattande inledning på några stycken så länge de första raderna faktiskt skriver ut det viktigaste (alltså det DG vill åt). Då kan man sluta att läsa där om man är nöjd med det, eller så läser man hela inledningen och får en fin sammanfattning av artikeln och om man är riktigt intresserad kan man läsa hela artikeln och få veta alla möjliga (intressanta) detaljer om ämnet. Tre-fem stycken är inte orimligt att det behövs för en lång artikel om ett komplicerat ämne (över 40-50 000 byte) men i kortare artiklar räcker så klart en kortare inledning (det är ju mindre att sammanfatta då). Jopparn 27 april 2010 kl. 16.27 (CEST)

Jag går på Elinneas linje. Jag tycker att man genom att ha läst inledningen skall ha fått en bred bild över ämnet och att detaljerna skall återges under rubriker. Det är väldigt skönt att inför läxförhör, skrivning av artiklar, eller bara för att lära sig om något man inte kan så mycket om, läsa en inledning och därefter kunna vad som står utan massa "onödiga" detaljer. Men jag håller även med om att det finns ett gäng skräckexempel. Ofta är, vad jag har tyckts mig märka, dessa artiklar översättningar från engelska wikipedia. Deras utmärkta artiklar tenderar ha en väldigt lång inledning, vilket kanske beror på att encyklopedin är så väldigt mycket större. Kanske bör man skriva en stilguide över hur en bra "inledning" skall vara? Eller det kanske redan finns? Tanzania 27 april 2010 kl. 17.24 (CEST)

Retorikens grundregel: Berätta vad du ska berätta om, berätta det, och berätta vad du just berättat. – Gulsparv 27 april 2010 kl. 18.09 (CEST)

Om problemet är att innehållsförteckningen hamnar för långt ner; Finns det då ingen fin liten mall eller något som man kan använda för att placera innehållsförteckningen där man vill ha den? Jag hade gärna sett att texten kunde flyta runt innehållsförteckningen, eftersom en lång innehållsförteckning annars skapar en stor lucka i texten. /Kemikungen 28 april 2010 kl. 10.32 (CEST)

Ja, det finns, men det skulle bryta mot vår visuella enhetlighet. Plrk 28 april 2010 kl. 13.46 (CEST)

Ja, det skulle det. Men det skulle lösa problemet att folk använder {{TOCno}} bara för att innehållsförteckningen hamnar galet. /Kemikungen 28 april 2010 kl. 15.08 (CEST)

Retorikens grundregler är särskilt lämpat för ett tal till en grupp åhörare. 1: Fånga uppmärksamheten och väck intresse. 2: Ge dem kött på benen. 3: Sammanfatta så att de kommer ihåg det viktiga. Det nöter in budskapet tre gånger, och det behövs i ett tal eftersom åhörarna inte kan backa det och lyssna igen på valda delar.

I en artikel på Wikipedia har vi faktiskt något liknande. 1: I inledningen talar vi om vad det är för ett ämne som artikeln ska handla om och sätter in det i sitt sammanhang. 2: I innehållsförteckningen berättar vi hur vi strukturerar innehållet så att man hittar i det. 3: Slutligen kommer den detaljerade behandlingen av ämnet.

Frågan är vilka behov inledningen ska täcka. Ska den vara en kortversion av hela artikeln för den som inte orkar läsa allt eller välja bland avsnitten i innehållsförteckningen? I så fall kan den vara en dubblering av hela artikeltexten där man strukit bort underrubriker och alla mindre centrala detaljer. Varje gång man lägger till information i artikeln bör man då avgöra om den är så viktig att den även ska läggas till i inledningen. Detta är en extrem. Den andra extremen är att hela inledningen bara är en mening som särskiljer uppslagsordet från eventuella homonymer. Ingen förespråkar någon av dessa extremer, men jag tror inte att vi är eniga om vilken funktion inledningen ska fylla. Hur mycket ska den vara en kort språngbräda in i artikeln och hur mycket ska den vara en snabbkurs for dummies?

Jag tycker att det viktigaste är att inledningen definierar ämnet och sätter in det i sitt sammanhang. Inledningen till Albert Einstein är rätt kort men fyller denna funktion bra. En annan viktig uppgift för inledningen som tillkommer i komplexa ämnen är att ge de nycklar som behövs för att förstå innehållsförteckningens huvudrubriker. I Medvetandefilosofi behöver man veta vad dualism och monism är. Det förklaras i inledningen, även om jag tycker att det blir onödigt utsvävande. Jag kan tänka mig att vissa stora artiklar även kan behöva en mer ambitiös sammanfattning, men i så fall borde det vara ett eget avsnitt. Kortversion = Inledning + Sammanfattning.

Är vi klara över vilken funktion inledningen bör ha? /Rolf B 28 april 2010 kl. 15.59 (CEST)

För min del bör inledningen vara en "management summary", dvs återberätta det viktigaste, utan att gå in på alla detaljer. ~~SUF~~ 28 april 2010 kl. 16.40 (CEST)

Först tänkte jag att "återberätta det viktigaste" är väldigt personberoende och kan vara allt från en mening till 1/4 av hela artikeln. Men "management summary" kan också betyda att man har 8 olika och obekanta artiklar som man vill jämföra genom att läsa deras inledningar. Då blir det plötsligt hårda krav på att författaren var koncis. Den som har skrivit en hel artikel och förälskat sig i alla detaljer har i så fall en resa att göra innan h*n kan skriva en bra inledning. Intressant aspekt! /Rolf B 28 april 2010 kl. 16.58 (CEST)

I en riktigt lång artikel kan det vara en poäng med en mer utförlig inledning, men alltför många upprepningar är inte motiverade. Alla uppgifter som finns i början (som t ex födelse- och dödsdatum) behöver inte komma med senare. I de fall det dessutom finns en infobox kan dessa annars dyka upp tre gånger, vilket är minst en för mycket. Fernbom2 28 april 2010 kl. 16.55 (CEST)

Inledningen skall inte behöva vara en sammanfattning av artikeln. Den bör ta upp lite om vad som utmärker ämnet, ge en översikt och helst inte vara längre än ca 15 rader. Jag kan inte heller se att inledningens längd skall behöva stå i proportion till artikelns totala omfattning. Man kan mycket väl skriva en bra, kortfattad inledning oavsett hur lång artikeln är. Inledningens längd måste självfallet kunna få variera lite från fall till fall. --Bo Nyström 28 april 2010 kl. 17.41 (CEST)

Ja, men en kort artikel med en lång inledning ser mycket underligt ut! Likaså förekommer det i vissa artiklar att inledningen har kompletterats med information som borde stå längre ned, vilket gör att den blivit närmast fristående. Det är något att vara observant på och rätta till! Fernbom2 29 april 2010 kl. 09.15 (CEST)

Tycker inte heller att inledningen ska behöva stå i proportion till artikelns totala längd eller ämne, men estetiskt finns ju givetvis en koppling. Inledningen borde inte heller känna krav på sig att vara en regelrätt sammanfattning av artikeln. Jag regerar också när jag ser en mängd detaljer i inledningar och i synnerhet sådan som inte finns specade ännu utförligare i brödtexten. Den senaste inledningen/sidtoppen som jag fann ovanligt strukturerad och inbjudande var Slaget vid Ölands södra udde. Där berättar man i första stycket vad det hela handlade om och redan där förklaras egentligen uppslagsordet.

I de två kommande styckena sammanfattar man kort både slagets förlopp och dess efterverkningar och den totala sidtoppens layout, med infobox och synlig innehållsförteckning, skapar en situation där iaf jag känner lust att läsa vidare. Som Rolf B nämner ovan, så fordrar ett sådant upplägg en del av författarna då de helt måste växla stil gentemot den mer utförliga brödtexten, men om det lyckas kanske det slutar med att hela artikeln blir läst. Vi har ju bara en chans till ett bra "första intryck" och det borde fler inledningar ta fasta på.
/Ronny W 29 april 2010 kl. 10.23 (CEST)

Instämmer i att inledningen självfallet bör vara kortare än artikeln i övrigt. --Bo Nyström 29 april 2010 kl. 14.28 (CEST)

Jag kan bara hålla med om att jag sett en del artiklar med underligt långa inledningar. Dels för att inledningarna oftast ligger ovanför innehållsförteckningen, så utan att rulla ned rullningslisten går det inte att avgöra om det är en inledning eller bara en väldigt inkomplett artikel, innan man gått ned i artikeln. Har sett exempel där inledningen i stort sett varit samma text som själva löptexten, bara några årtal och lite andra specificeringar bortplockade. Då känns inledningen helt överflödig och bara en upprepning av artikeltexten.--FBQ 30 april 2010 kl. 16.50 (CEST)

Jag instämmer helt med FBQ i detta! Inledningar skall innehålla det som behövs för att väcka intresset. I mycket långa artiklar (med omfattande innehållsförteckning) kan en sammanfattning vara på sina plats, men den skall då inte tillföra några mer specifika faktauppgifter. Noter bör därför endast i undantagsfall finnas på denna plats i texten! Fernbom2 4 maj 2010 kl. 10.35 (CEST)

Riktlinjer för POV m.m.

Jag har noterat under min mycket korta tid här att POV används som ursäkt för att ta bort eller lägga till saker i artiklar. Samma personer som menar att något skall bort pga. att det är POV enligt dem inser inte att det är lika mycket POV att faktiskt ta bort en bit av sanningen som kan anses vara relevent. Detta gäller i synnerhet när vi kommer till kontroversiella artiklar. Som statsvetare och kriminolog är jag intresserad av politiska organisationer/partier och naturligtvis brottslighet hos dessa och i största allmänhet i samhället. Jag tycker det finns ett problem när vi låter en artikel om exempelvis AFA mer eller mindre skrivas av människors som vill brännmärka organisationen som kriminell, likaledes ser jag det som ett stort problem när vänsterfolk/antifascister klottrar sönder artiklar om extremhögerns organisationer såsom Sverigedemokraterna och liknande.

Jag känner spontant att vi omöjligt kan belysa varje aspekt av en organisation, ej heller deras bevekelsegrunder för olika ställningstaganden. Det blir märkligt när vi i någon "neutralitetssträvan" skall behöva skriva skit om dessa organisationer. Personligen är jag av uppfattningen att enskilda aktioner från AFA och Sverigedemokraterna talar sina egna tydliga språk, men frågan är om vi skall ha artiklar där 30 procent utgörs av kritik mot dessa organisationer? Ifall vi skall beskriva exempelvis AFA. Hur intressant är det då att ta upp 15 dumma grejer organisationen gjort? Då får vi inte någon information om organisationen som sådan, men vi får en rad skäl till varför vi skall ogilla AFA. Är det målet med artikeln?

Personligen tycker jag att artikeln om AFA skall beskriva AFA på ett sansat sätt, och givetvis kan man ta upp exempel på där organisationen på något sätt uppfört sig klandervärt, men att ha fokus på SÄPOs åsikter, DNs ledarsidors politiska åsikter osv är mycket märkligt. Tycka vad man tycka vill, men inte ens SÄPO är en rimlig källa när det kommer till ytterkantsgrupper eller i princip något för den delen. Deras beskrivningar av organisationer baserar sig på en helt annan föreställning, attityd och mentalitet än vad som kan anses rimlig för neutralitet och saklighet. När det kommer till DNs liberala ledarsidor är det väl absolut uppenbart att dessa är i faktisk mening totalt olämpliga. Det gäller i synnerhet när det kommer till att beskriva organisationer som på något sätt står politiskt sett långt ifrån rent ideologiskt och till råga på allt med utmanar det samhället DN faktiskt ideologiskt försvarar. Jag tycker man till och med kan lyfta ett varningens finger åt vissa tidningars nyhetssidor också. Hit hör faktiskt DN men även exempelvis Gävleborgs länstidning Arbetarbladet som båda är goda exempel på vad tendentiös innebär (speciellt i valtider).

Min fråga är väl om det finns någon riktlinje för proportionerlig redovisning på olika organisationers sidor? Jag skulle personligen vilja rensa flera av sidorna från vad jag anser är "skit" och "blaha". Sakernas enda natur är att misskreditera och smutskasta berörd organisation och jag finner det oerhört motbjudande, i synnerhet när folk skriker om POV stup i kvarten. Jag började försiktigt att blygsamt rensa i AFA-artikeln och känslorna upprördes om POV och osaklighet. Det är inte hållbart.

Jag vet inte om jag gjort mig förstådd... det är sent och jag är trött, men men. :) dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 2 maj 2010 kl. 03.02 (CEST)

En kort kommentar: skriv inte "Förening x är y(källa)", utan skriv "Förening x har i tidning z setts vara y(källa)". Det löser de flesta problem. /Grillo 2 maj 2010 kl. 03.28 (CEST)

Vilken mall ska användas för bristande aktualitet?

Vilken rubrik sätter man när ett datum redan är passerat, men ingen uppgift om hur det gick finns? Jag har satt "Mall När?" för nedanstående påstående, men det kanske finns en bättre mall? "Enligt planerna kommer byggstarten av Focus Värnamo inte att sättas igång inom kort det kommer inte vara färdiga med etapp1/av 3 våren 2009." Sjunnesson 2 maj 2010 kl. 07.54 (CEST)

{{uppdateras}} använde jag för en stund sen för en liknande formulering. man kan även skriva en motivering i mallen. Entheta 2 maj 2010 kl. 07.56 (CEST)

{{Uppdateras-mening}} finns också. Lavallen 2 maj 2010 kl. 10.14 (CEST)

Naviboxen {{Åtgärdsmallar}} är ett försök att bland annat underlätta att hitta rätt mall. Leta på "tidlöshet" där, så hittar du alla relevanta mallar. Allt gott, /Urbourbo 2 maj 2010 kl. 12.52 (CEST)

Tävling v. 18

Nästa veckas tävling, Biologirelaterat, handlar om att förlänga och förbättra artiklar om djur, växter, bakterier, biokemi, genetik, evolution m m, m m. Alla ni som hyser intressen inom dessa områden inbjudes och uppmanas att hjälpa till – det finns ett par tusen stubbar att ge sig på…

Tävlingen pågår v.18, alltså 3/5 ^00:00 – 9/5 ^24:00, 2010.

Välkomna!

~~SUF~~ 2 maj 2010 kl. 10.34 (CEST)

Kvalitetsmätningen - Maj

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Det märks att det har varit språkvårdstävling, där har antalet minskat från 391 till 313. Att Fluff har varit månadens kvalitetsprojekt har lett till en minskning från 90 till 24. Bra jobb har även gjorts när det gäller kvalitetskontroll och infogningar. Jag tror att detta med datummärkningen har gjort stor nytta, de som har jobbat med detta och tagit sig an de äldsta märkta har gjort ett mycket bra jobb. Jag tycker att det kan vara svårt att se eventuella framsteg eftersom Källor är så stor och dominerande. Vad sägs om att räkna ut en total, utan den, som man kan sätta i parentes eller nåt? / Elinnea 2 maj 2010 kl. 10.47 (CEST)

Verkar vettigt! Den kategorin är ju lite annorlunda än de övriga. ~~SUF~~ 2 maj 2010 kl. 10.53 (CEST)

Absolut. Jag har tänkt precis detsamma.Yger 2 maj 2010 kl. 11.03 (CEST)

Tja, det är ju ett kreativt sätt att hantera statistiken. Wikigemenskapen har delat ut så många mallar att man inte längre vill kännas vid dem. Användningen av {{källor}} och liknande mallar börjar spåra ur fullständigt, och snart är vi i samma läge som med stubbmallarna som fullständigt översvämmar Wikipedia (stubbmallar finns i drygt 125 000 artiklar vilket är mer än en tredjedel av alla artiklar - till viken nytta kan man fråga sig...). Dessutom tillkommer ständigt nya mallar som inte verkar finnas med i statistiken (t.ex. {{vem}} och {{när}}). Jag vet att det är hopplöst, men jag skulle ändå önska att folk kunde sansa sig en aning när det gäller att placera ut åtgärdsmallar. --Kildor 3 maj 2010 kl. 16.13 (CEST)

Håller med Kildor där. Åtgärda ett problem för varje problem du ber någon annan att åtgärda borde vara en gyllene regel.... hejkompis 3 maj 2010 kl. 17.38 (CEST)

Ja, om man kan... Sedan kan det också vara en acceptabel (därför inte nödvändigtvis sagt bra) indikation till läsaren att här finns kanske ett problem med informationen. ~~SUF~~ 3 maj 2010 kl. 19.04 (CEST)

Just "När" och "Vem" finns med i statistiken ovan, de ligger under "Källor". -- Lavallen 3 maj 2010 kl. 19.13 (CEST)

Om jag får fästa uppmärksamhet på Wikipedia:Projekt kvalitetskontroll/Standardisera åtgärdskategorier igen.

Den sidan visar just att "Vem" och "När" är kopplad till statistiken för "Källor".

Bäst före-mallarna finns idag inte representerade i mallen ovan. (53 sidor)

Föräldrarlösa (29 sidor)

Kategorier som bland annat är flytt-mallade (8 stycken)

Värdeomdöme-mallen (64 stycken)

Stubavsnitt (2198 stycken), som vi ganska nyligen börjat datumstämpla - hjälp gärna till med det.

Pågående (66 stycken) men den statistiken är inte komplett då alla mallar inte är i statistiken än.

-- Lavallen 3 maj 2010 kl. 19.39 (CEST)

Bra att du nämnde det! Stubavsnittsmallarna finns i Kategori:Artiklar med stubavsnitt utan datum alla får gärna ta en liten titt, fixa det de kan och datera det de inte kan fixa. hejkompis 4 maj 2010 kl. 10.36 (CEST)

För att återgå till Elinneas kommentar om statistik rensad från källor-mallar så har andelen artiklar uppmärkta med de övriga åtgärdskategorierna i mallen minskat som andel av totala artiklar från 1,54 % i augusti 2008 till 0,82 % vid den senaste mätningen. Så visst ger det idoga arbetet effekt. Luttrad 4 maj 2010 kl. 11.37 (CEST)

Med tanke på att vi infört flera kategorier sedan dess och börjat märka upp artiklar på ett mer effektivt sätt, känns detta som ett mycket bra betyg. Hur ser det ut i absoluta tal? /Grillo 5 maj 2010 kl. 08.00 (CEST)

Är längre alltid bättre?

Artikeln Elektromagnetism är viktig för vår huvudmålgrupp (elever i gymnasium och högstadier). Tidigare har den varit mycket bra i sin klarhet och korrekthet om än något kort. Denna kortare version har nu bytts ut mot en betydligt längre, troligen översatt, som är i grunden korrekt men oj så mycket mer ogenomtränglig och också rymmer formuleringar som är tveksamma och också direkt fel (Elektromekanik som står som första ord är inte en synonym). Jag är undrande dels om det faktiskt är bra med längre och mer ogenomträngliga än kortare och klarare (jfr med diskussionen om inledning ovan) och dels är jag lie skrämd av denna typ av översatta texter av en icke expert som alltid måste innebära oönskade risker att introducera fel (och inte är det rimligt begära att vi andra kan fixa till tveksamheter i så långa och kvalificerade texter). Jag lutar åt att återställa fullt ut med kommentar på bidragsgivarens diskussionssida, finns det andra synpunkter på detta fall som jag tycker också kan få konsekkvnser i praxis i likande fall framöver.Yger 2 maj 2010 kl. 11.02 (CEST)

Jag håller med om att bytet var olyckligt. Ett balanserat mellanting (fluffigt, jag vet…) hade varit bättre. Men varför inte behålla båda? Den ursprungliga, korta kan vara huvudartikel, mendan den nya, längre, kan vara en "underartikel" eller "fördjupningsartikel". ~~SUF~~ 2 maj 2010 kl. 11.10 (CEST)

Hur vet du att den kortare versionen är korrekt när den inte har en enda källhänvisning? Den nyare versionen är inte heller optimal då den inte berättar vad som bevisas av vilken källa, men ändå. Mer omfattande är oftast bättre, så länge det finns en bra inledande sammanfattning av hela artikeln, som det räcker att läsa om man bara vill lära sig grunderna. Det finns ingen anledning att göra artiklar överdrivet banala bara för att vissa kanske inte förstår hela artikeln. /Grillo 2 maj 2010 kl. 15.38 (CEST)

För övrigt är jag rätt så övertygad om att den nya versionen inte är en översättning, då den källhänvisar bland annat till NE (vilket inte är optimalt). Gissningsvis är det en skoluppgift på relativt hög nivå. /Grillo 2 maj 2010 kl. 15.42 (CEST)

För övrigt 2 vill jag hänvisa till Wikipedias "do no harm"-princip: Radera inte information. /Grillo 2 maj 2010 kl. 15.52 (CEST)

Ja skoluppsats kanske är det som gäller. Det kunde också förklara de många sakfelen (jag hittar flera) och att texten här upprepar (på ett sämre sätt) information som redan finns i andra Wikipedia artiklar. Och självklart är det bästa att ta de bitar ur denna version som är korrekta och inte dubblerar redan existerande (bättre skriven) text med den klarhet den tidigare versionen har, det vill säga inte ta bort någon relevant info. Men att bara låta denna version ligga oförändrad kan jag inte se som alternativ, med de många sakfelen och den överdrivet svårgenomträngliga skrivningarna. Och kanske det är onödigt av mig ta upp denna typ av frågeställning då ju det alltid finns svaret som du ger - gör det hela bättre och offra inget som kan vara av värde.Yger 2 maj 2010 kl. 16.37 (CEST)

Om du vet vad som är fel, varför rättar du inte de felen? Det måste vara ett bättre alternativ än att återställa till en äldre sidversion. Dels av respekt för artikelskribenten och dels för trovärdighetens skull. /Grillo 3 maj 2010 kl. 00.13 (CEST)

Håller med Grillo. Kan inte se varför så mycket text raderas i artiklar bara för att de går på djupet i ämnet. Wikipedia är inte en kvällstidning. --NERIUM 3 maj 2010 kl. 00.16 (CEST)

När jag hittar tre fel så lär det finna en dryg handfull totalt, och innan jag vidtog någon åtgärd (rätta de fel jag ser) så villa jag ta upp frågan hur att se på en överskrivning av en kort men korrekt artikel med en lång med flera fel och även andra brister. Och du Grillo har redan gjort klart din ståndpunkt, nämligen fixa till bristerna i den längre.Yger 3 maj 2010 kl. 13.34 (CEST)

Jag tycker precis som Yger att det är väldigt viktigt att ta hänsyn till läsare på högstadie- och gymnasienivå. Vi har artiklar i matematiska och tekniska ämnen som nästan direkt stöter bort sådana läsare och försvinner in i en värld som bara invigda förstår. Ofta kan man förklara rätt mycket på en mer tillgänglig nivå för att sedan gå på djupet med de läsare som kan eller orkar hänga med hela vägen. En sådan uppdelning skulle även gynna många vanliga vuxna läsare. Utan att ha läst de två versionerna av Elektromagnetism, skulle jag ändå föreslå att den lättillgängliga versionen fick kvarstå, kanske under rubriken "I korthet" och att den nya texten och dess mastodontiska inledning följde därefter. Så småningom kunde vi hjälpas åt med att putsa detta upplägg, ta bort onödiga upprepningar och se över inledningen. /Rolf B 3 maj 2010 kl. 15.24 (CEST)

Jag tycker inte att den gamla artikeln var speciellt mycket bättre. Den förklarar fenomenet korthugget och definitionsmässigt på ett sätt som inte passar den som aldrig förr har hört om fenomenet. I princip motsvarar den nya artikelns inledning den gamla artikeln. Den innehåller dock även ytterligare information. För övrigt tycker jag att den nya artikeln verkar skriven just för gymnasieelever, inte för personer med avancerade kunskaper. Ett exempel är att högerhandsregeln nämns i inledningen. --Ion-5 3 maj 2010 kl. 16.38 (CEST)

Konstaterar i vilket fall som helst att artikeln är ganska summarisk, både den här och Elektricitetens historia saknar helt uppgifter om Leidenflaskan, och alla dess utvecklare saknar helt artiklar här på svenska wikipedia.--FBQ 3 maj 2010 kl. 20.21 (CEST)

Användning av &nbsp;

Denna förkortning används brett, inte minst för att markera blanktecknet mellan siffror i tal större än tusen, som i 23 000. Enligt min uppfattning är dock detta tecken okänt för de flesta icke tekniker och blir då en sak som kan skrämma iväg icke tekniker från att redigera i artiklar. Borde vi inte begränsa eller helt ta bort användningen/förekomsterna?Yger 5 maj 2010 kl. 07.30 (CEST)

I så fall måste det ersättas av något annat. Det måste finnas ett fast mellanslag/blanksteg så att det inte kan bli radbrytning mitt i tal större än 999 eller mellan tal och sortenhet. Rex Sueciæ 5 maj 2010 kl. 07.55 (CEST)

Absolut inte. & nbsp; markerar hårt blanksteg, och är till för att undvika radbrytningar vid tusentalsavgränsningarna. Bara för att det blir rätt på en skärm blir det inte det på en annan, något jag börjat erfara nu när jag surfar på min TV, och därför måste zooma in och ut på webbplatser relativt ofta.

Det enda alternativet är att ersätta blanksteg som tusentalsavgränsare med punkt, men det bruket är för tillfället ålderdomligt. /Grillo 5 maj 2010 kl. 07.57 (CEST)

Man skulle kunna ersätta det med ett hårt blanksteg direkt, men då är det direkt omöjligt att se vilken sorts som använts, så den lösningen är nog tyvärr ännu sämre. Att ersätta med punkt är ännu sämre med tanke på hur många siffror som kopieras direkt från engelska sidor och därför har punkt som decimalmarkör.

andejons 5 maj 2010 kl. 08.16 (CEST)

"Hårt blanksteg direkt" är vad jag hört viskas, inte kompatibelt med alla typer av webläsare. -- Lavallen 5 maj 2010 kl. 08.24 (CEST)

Vi behöver, precis som flera skrivit, ha hårda blanksteg. Tyvärr är vägen dit denna kryptiska förkortning. En lösning kunde vara att stoppa in förkortningen i en mall, typ {{hårt blanksteg}}. Det skulle bli lite längre att skriva, men å andra sidan kanske lite tydligare för den ovane. /Dcastor 5 maj 2010 kl. 08.30 (CEST)

Mallen {{nowrap}} gör ungefär det. Vad kan tänkas vara ett bra svenskt namn för det? --Kildor 5 maj 2010 kl. 08.57 (CEST)

Den där mallen verkar vara synnerligen användbar. Det finns många ställen där man av läsbarhetsskäl inte vill att raden ska brytas. Till exempel mellan värde och enhet, mellan för- och efternamn eller mitt i andra namn som t.ex M/S Estonia eller Haubits 77. /Kemikungen 5 maj 2010 kl. 09.40 (CEST)

Att använda en mall för något som enkelt kan åstadkommas med ett standardkommando tycker jag är en väldigt dålig lösning: det gör bara nykomlingar än mer förvirrade. Hur ska de veta att det inte är någon skillnad på dessa två kommandon, när de används parallellt? Dessutom gör det wikikoden än mer inkonsekvent än vad den redan är. Vi behöver förenkla koden, inte förvirra den genom att använda mallar där de inte behövs. /Grillo 5 maj 2010 kl. 09.45 (CEST)

{{_}} kanske vore det enklaste mallnamnet. hejkompis 5 maj 2010 kl. 09.46 (CEST)

Och glöm vad jag sa. Crosspostade med Grillo och Grillo har rätt. hejkompis 5 maj 2010 kl. 09.47 (CEST)

Det hade kunnat ingå i wikikoden att _ byts mot hårt blanksteg så att Vikt:_4_500_kg hade blivit Vikt: 4 500 kg. Det är betydligt lättare att läsa i redigeringsläget än Vikt:&nbsp;4&nbsp;500&nbsp;kg och troligen ganska lätt för nybörjare att ta till sig. I så fall skulle det förstås behövas en specialare för de ganska få fall där man verkligen vill skriva ut ett understrykningstecken. /Rolf B 5 maj 2010 kl. 10.23 (CEST)

Jag som är ny användare här kan intyga att kodningen på Wikipedia är allt annat än enkel att sätta sig in i. Det finns ett hårt motstånd mot grundläggande HTML (vilken jag inte själv är kunnig inom), men har jag något problem med kodning av diverse slag är det extremt mycket lättare att bara googla snabbt och hitta lösningar på kod medan att hitta här på Wikipedia är ett omständigt projekt. I övrigt tycker jag att kodningen på Wikipedia blir svår när den blir omfattande i synnerhet om man skall göra tabeller i tabeller m.m. Överskådligheten försvinner och förvirringen tilltar. Det behövs nivålösningar som gör det tydligt vart i "trädet" man är om man bygger exempelvis tabeller, men framförallt behövs det fler färdiga grundmallar som enkelt kan hittas och som man kan kopiera och byta färg, innehåll och bygga ut på enkla sätt. Vad gäller mellanslaget så tycker jag man kan använda punkt mycket väl. Det blir snyggare och minskar risken för fel men om det skall vara mellanslag tycker jag det borde finnas någon enklare kod än den där då den inte är logisk eller lätt att minnas. Kanske rent av att den finns förprogrammerad som editeringsval precis som man kan välja fet och kursiverad stil. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 5 maj 2010 kl. 10.31 (CEST)

Något förvånad konstaterar jag att flertalet verkar tycka detta, som jag ser som ett missfoster, ändå behövs. Jag undrar då över en annan kod &dash som används betydligt mer sällan men ändå konsekvent sätts in av några. Är även det OK, eller bör det undvikas/tas bort.Yger 5 maj 2010 kl. 10.48 (CEST)

Till dnm: All html-kod fungerar även på Wikipedia. Det är bättre att använda det än att låta bli att göra något. Någon annan kommer förmodligen att byta mot wikiml till dig senare. För övrigt är &nbsp; html-identiteten för hårt blanksteg. (jämför &auml; för å, och av någon anledning funkar inte nowiki-taggar runt html-tecken, så jag får använda &amp; ovan istället)

Till Yger: Vilka andra "missfoster" ska vi undvika? Källhänvisningar via ref-taggar exempelvis? Att något är svårt för nybörjare att lära sig är inte ett argument för att inte använda det, om det är nödvändigt för att skriva bra artiklar. /Grillo 5 maj 2010 kl. 11.06 (CEST)

Här finns förresten en snabbframgooglad lista över koder. /Grillo 5 maj 2010 kl. 11.10 (CEST)

Jag håller med Yger. &nbsp är ett missfoster och ser illa ut i text. Det skall vara lätt att redigera på Wikipedia - ju fler sådana här missfoster vi accepterar, desto större blir tveksamheten hos nybörjare. HTML är inte heller någon lösning eftersom det bara komplicerar. Den som förhandsgranskar sin text och upptäcker att radbrytningen blir fel kan ändra det genom att göra en egen radbrytning, förslagsvis genom att trycke "enter" - och handen på hjärtat, hur hög är just risken att det blir en felaktig radbrytning i ett stort tal? Jag påstår att den är liten. Reftaggning är också komplicerat och en mall som t. ex. {{bokref}} är nog bra ur standardiseringssynpunkt men tar en mycket stor del av artikelfältet i redigeringsläge i anspråk. Riggwelter 5 maj 2010 kl. 11.15 (CEST)

Förstår jag dig rätt när du säger att du förespråkar att man ska byta stycke (!!!) mitt i meningar eller till och med ord bara för att en sifferangivelse hamnar fel på just en persons skärm eller upplösning?! Och jo, det här kan orsaka problem precis var som helst man exempelvis anger ett invånarantal. Ovanstående var bland det märkligaste jag har läst. /Grillo 5 maj 2010 kl. 11.17 (CEST)

För de som inte förstår att det kan se olika ut i olika upplösningar kan själva prova att ändra upplösning på skärmen, alternativt helt enkelt förstora eller förminska webbläsarfönstret, oftast mha ctrl-+/ctrl--. /Grillo 5 maj 2010 kl. 11.19 (CEST)

Du förstår mig rätt så till vida att det är upp till skribenten att se till att den text man lägger in är både rätt och rättvisande samt ser hyfsat prydlig ut grafiskt sett. Om påståendet ovan var bland det märkligaste du läst har du inte läst mycket. Den typen av kommentarer klarar vi alltså nog oss utan, eller hur? Riggwelter 5 maj 2010 kl. 11.21 (CEST)

Text ska inte bara se bra ut på skribentens skärm, utan på alla potentiella skärmar som texten kan komma att visas på. Detta uppnås inte genom att byta stycke mitt i meningar. /Grillo 5 maj 2010 kl. 11.22 (CEST)

Man kan inte ta hänsyn till alla. &nbsp är och förblir ett irriterande inslag i text. Riggwelter 5 maj 2010 kl. 11.24 (CEST)

Så vi ska skita i korrekt svenska för att det som krävs för att uppnå det är en html-kod som är svårbegriplig för vissa? Vi ska också ignorera alla som av någon anledning inte använder just den skärmupplösning som du använder? /Grillo 5 maj 2010 kl. 11.26 (CEST)

Nu var det ju inte frågan om korrekt svenska eller skärmupplösning frågan gällde, utan om vi verkligen måste använda oss av sådan formatering som faktiskt kan avskräcka folk från att redigera på Wikipedia. Ygers exempel är ett, mitt exempel är ett annat. Ju knepigare det blir att redigera, desto färre bidragsgivare får vi. Riggwelter 5 maj 2010 kl. 11.29 (CEST)

Men om vi bestämmer oss för att sluta använda något, måste vi komma på något annat som ger samma effekt. Så länge vi inte har något annat, kan vi inte sluta använda något. Att flytta sifferangivelserna till en plats där de inte orsakar en radbrytning på ens egen skärm är inte en tillräckligt bra lösning. /Grillo 5 maj 2010 kl. 11.34 (CEST)

Mnja, visst kan vi sluta använda något om det inte upplevs som en bra lösning? Så funkar det ju i den stora hemska världen utanför Wikipedia... :-) Däremot kan du ha rätt i att en lösning för att undvika effekten av dålig (eller mindre bra) kod måste till. Det bästa vore om det fanns ett sätt som gjorde att man kunde fixa det hela osynligt - det vill säga utan att behöva använda mallar eller särskild kod. Men där erkänner jag min begränsning, jag vet inte vad det skulle kunna vara. Riggwelter 5 maj 2010 kl. 11.37 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Det är frågan om korrekt svenska: att inte bryta raden på fel ställen. Och skärmupplösning: om du lägger in en kod (&nbsp, <br> e.d.) då det blir fel på din skärm så hjälper den ingen med annan fönsterbredd/upplösning/font. Frågan är alltså om &nbsp; kan bytas mot något som är redigerarvänligare. nowiki använder visst {{nowrap}} mer eller mindre konsekvent. Jag tror det är mer lättläst och begripligt i de flesta fall, och om man redigerar artiklar med siffror (t.ex. geografi) tror jag man lär sig snabbt. Jag vet inte om det är ekvivalent med &nbsp; vad gäller webbläsarstöd. (och problemet är att det inte får vara osynligt – då kan man inte rätta) --LPfi 5 maj 2010 kl. 11.44 (CEST)

&nbsp; behövs. Punkt slut. <sertion disk="♥" /> 5 maj 2010 kl. 11.30 (CEST)

Förstås är det önskvärt att göra koden så enkel som möjligt och inte ha krångligheter i onödan, men just & nbsp; har jag svårt att se något bra alternativ till. Den behövs och borde snarast användas mer. Att alla skribenter ska anpassa text så det inte blir olämpliga radbrytningar med just deras upplösning är i alla fall inte en bra lösning. Njaelkies Lea (d) 5 maj 2010 kl. 11.39 (CEST)

Det finns ett alternativt tecken till &nbsp; ( ) men det är identiskt med ett vanligt mellanslag ( ). <sertion disk="♥" /> 5 maj 2010 kl. 11.41 (CEST)

Tja, fast det torde jag inte ens säga av rädsla för att Grillo skulle få en hjärtinfarkt... *flin*. Riggwelter 5 maj 2010 kl. 11.44 (CEST)

Jag känner till den lösningen och den nämns ovan, men den är av skäl som presenterats i den här diskussionen inte något bra alternativ. Sedan kan man ju undvika spydigheter av olika slag. Förslagen ovan känns minst sagt absurda. /Grillo 5 maj 2010 kl. 11.53 (CEST)

Spydigheter? Absurda? Det kan slå åt båda håll, Grillo, eftersom jag uppfattade dig som ganska spydig från början. Jag tror att min inställning till dina insatser speglas ganska bra här. Riggwelter 5 maj 2010 kl. 11.57 (CEST)

Ja, det är ett alternativ, men inget bra alternativ eftersom det då inte går att se om det används hårt mellanslag eller inte. Njaelkies Lea (d) 5 maj 2010 kl. 12.12 (CEST)

Nåväl. I alla fall består mallen {{nowrap}} av css, för något som kan åstadkommas med ganska simpel html. Det känns som lite overkill... /Grillo 5 maj 2010 kl. 12.14 (CEST)

Försök till instruktion nu inlagd på wp:redigering. /Urbourbo 5 maj 2010 kl. 11.44 (CEST)

Bra! Duger det för reftaggar duger det för hårda blanksteg. /Grillo 5 maj 2010 kl. 12.14 (CEST)

Jag har kommit in sent i denna diskussion men vill bara säga att jag helt är på Ygers och Riggwelters linje angående "missfostret": all kod som gör löptexten svårläst i redigeringsläge bör hållas till ett minimum. Som jag dessutom tyckte mig första av diskussionen ovan att man helt skulle kunna slippa problemen med radbrytningar i tal över 999 genom att byta mellanslaget mot en lika språkligt korrekt punkt är detta i mitt tycke den bästa lösningen på problemet. /FredrikT 5 maj 2010 kl. 13.02 (CEST)

Ur ett globalt perspektiv är "i genomsnitt 123.456 bakterier per prov" inte så lyckat. Inte heller "Vikt:.4.500.kg". /Rolf B 5 maj 2010 kl. 13.14 (CEST)

123.456 betyder etthundratjugotretusen fyrahundrafemtiosex (tror det är så man skriver siffror som text). Kommatecken används i svenskan för decimalavgränsning. Detta bör inte orsaka problem. Ditt andra exempel är förstås omöjligt. Detta orsakar fortfarande problem när man ska undvika att få enheten att hamna på fel rad. Fyra och ett halvt kilogram skrivs förstås 4,5 kg, alt 4½, men det tror jag inte rekommenderas. Enda nackdelen jag kan se med punkt som tusentalsavgränsare är att det är ålderdomligt. Dock fick jag lära mig det när jag gick i skolan på 90-talet... Så sådant kan ändras fort. Kan också påpeka att jag på den tiden fick lära mig att förkortningar ska skrivas både med och utan punkt, och att det andra alternativet var ålderdomligt, samtidigt... /Grillo 5 maj 2010 kl. 13.22 (CEST)

Grillo: Jag vet att   är html-identiteten för hårt mellanslag/blanksteg. Det är inte många som känner till ens fenomenet i word. Jag undrar därför om det inte finns möjlighet att göra en enkel funktion, precis som man kan göra fet stil på text kan göra hårt blanksteg.

Allmänt: Att göra tabeller på wikipedia-vis är något som är fruktansvärt jobbigt och svårt. Överblickbarheten blir nästintill omöjlig. Det tar tid och är svårt att hitta hjälp på wikipedia. Jag har många gånger sökt men ändå inte hittat något fullgott och något enkelt sätt att fråga någon finns heller inte. HTML-hjälp går snabbt och enkelt att hitta. Färdiga koder lika så för att uppnå bra resultat som inte sticker ut från wikipedias design varför man hellre tyr sig till det. Dock har jag upptäckt att jag blandar rätt friskt när jag skriver koder. I vissa fall är Wiki-koden klart mycket mer svårtillgänlig.

/DNM

Tja, det beror helt på vad man lärt sig först. Jag lärde mig html efter att jag lärt mig wikikod. Jag har svårt för att förstå html-tabeller, medan wikitabeller är som handen i handsken (även om dessa också tog tid att lära sig). Så att säga rakt ut att html är lättare än wikiml går inte. För den som inte kan något av dem är wikiml menat att vara lättare att lära sig. Men den här diskussionen handlar inte om det, utan om htmlkoden för hårt blanksteg... /Grillo 5 maj 2010 kl. 13.25 (CEST)

En viktig poäng här var bara att det är lättare att hitta hjälp för lösningar genom att googla än att söka här på Wikipedia, samt att HTML-koderna är lättare så till vida att de heter logiska saker som < tr > och < td > osv. istället för | och |- och alla andra möjliga konstiga kombinationer. Jag vet att detta inte handlar om tabeller, men det handlar lite om att använda HTML-kod eller inte och här blev bara tabellerna en inflik. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 5 maj 2010 kl. 17.23 (CEST)

Jag tycker att vi i första hand bör tänka på vad läsarna ser. Det finns inget självändamål i att använda krångliga lösningar, men jag tycker inte vi skall använda ovanliga skrivsätt bara för att en del personer tycker teckenkoderna är fula. (För korrekta tankstreck är för övrigt problemet lätthanterligt: där kan man lika gärna använda – som &ndash; Man kan kanske inte se skillnaden i redigeringsläge, men man kan det när man förhandsgranskar). Punkt som tusentalsavskiljare har dessutom som olf B påpekar nackdelen att lätt blandas ihop med engelskans decimalpunkt, medan mellanslag är helt entydigt.

andejons 5 maj 2010 kl. 13.30 (CEST)

För övrigt var våra skrivregler upplysande: "På svenska kan även punkt används som avgränsare, men bara i vissa specifika sammanhang, till exempel på utbetalningsavier och i kontoutdrag där punkten används som ett sätt att försvåra korrigeringar i efterhand." (med hänvisning till Svenska skrivregler).

andejons 5 maj 2010 kl. 13.37 (CEST)

Det är viktigt hur texten ser ut i redigeringsläge, men det är ännu viktigare hur den ser ut i läsläge. Den snyggaste lösningen som dykt upp här tycker jag är Rolf B:s ovan, att låta _ fungera som hårt blanksteg. Går det att implementera? /Dcastor 5 maj 2010 kl. 13.33 (CEST)

Jag skulle nog tycka att en mall är bättre. Det blir mer enhetligt. Kanske något i stil med {{#|344259}} där den automatiskt sätter in nbsp på rätt ställen. Det är inte alla redigerare som sätter ut mellanslag annars, så därför vore det bra om det sker automatiskt (om man inte själv anger det då). – Gulsparv 5 maj 2010 kl. 13.46 (CEST)

Jag håller med om att &nbsp; ser fult ut, men jag vet också att funktionaliteten bryt-inte-rad-just-här behövs. Därför tycker jag att {{nowrap}} är en bra lösning i många fall, i synnerhet i länkar. {{nowrap|[[M/S Estonia]]}} är ju mycker mer begripligt än [[M/S Estonia|M/S&nbsp;Estonia]]. Att använda _ som hårt mellanslag tycker jag är en synnerligen dålig lösning eftersom man då inte kan skriva tecknet _ utan att skriva obegripligheter som &#137; eller vad det nu blir... /Kemikungen 5 maj 2010 kl. 13.50 (CEST)

Dessutom förekommer "_" ofta i t.ex. internetadresser (till exempel till wikipediasidor med mellanslag i namnet), så den lösningen blir nog svår att få till.

andejons 5 maj 2010 kl. 14.08 (CEST)

Är det inte bättre med det entydiga &nbsp; som alla som hållit på med html förstår, än någon mallösning som alla måste lära sig här? &nbsp; måste också folk som inte kan html lära sig här, men har fördelen att en hel del personer känner till koden sedan tidigare. En mall som nowrap eller Gulsparvs exempel ovan gör inte koden lättare att förstå. /Grillo 5 maj 2010 kl. 14.18 (CEST)

En av de saker som triggat min fråga är Björn Bergman som massändrar artiklar med gott uppsåt, men där han också konsekvent lägger in dash och nbsp, se tex den sista av hans redigeringar [3]. Jag har varit osäker om och hur jag bör ge honom återkoppling, men att åtminstone råda honom att undvika systematiskt utbyte av - mot dash borde väl vara rimligt.Yger 5 maj 2010 kl. 14.31 (CEST)

Dash är i exemplet bättre än minustecknet som tidigare stod där. Ännu bättre vore att lägga in tecknet "–" direkt. Jag brukar byta både (felanvända) minustecken och dash-kod till tankstreck när jag stöter på dem i artiklar. /Dcastor 5 maj 2010 kl. 14.40 (CEST)

Nja, han borde byta - mot – istället. &ndash; kan man dock använda bottar för att arbeta bort, och det är mer korrekt än bindestreck.

andejons 5 maj 2010 kl. 14.41 (CEST)

Tecknet – finns ju i teckenpanelen längst ner på editeringssidan, så att skriva &ndash; är egentligen onödigt, men på ställen där det hör hemma är det i vilket fall som bättre än ett minustecken. /Kemikungen 5 maj 2010 kl. 16.19 (CEST)

Håller med om att "&nbsp;" verkligen behövs och även med argumentet att det för ögonblicket inte kan bli lättare än så här, med bibehållen funktion. Diskussionen hade i varje fall det goda med sig, att det nu är klarare för flera att behovet finns – även om inte problemet syns på den egna skärmen/fönsterstorleken/upplösningen/fonten. Att lösa det hela med mallar eller nya tecken låter som ett klart overkill och försvårar dessutom för alla som har lärt sig det nuvarande tecknet. Kanonbra dock med en beskrivning i wp:redigering.
/Ronny W 5 maj 2010 kl. 16.34 (CEST)

Jag håller å andra sidan med om att "&nbsp;" är förskräcklig. Det tog väldigt lång tid för mig att inse dess nytta, och det var väldigt förvirrande den första tiden. Skulle inte {{[[Mall:_|_]]}} kunna fungera eller något? Det ser i alla fall renare ut och är förmodligen lättare att förstå. Att det behövs är ju solklart. Tanzania 5 maj 2010 kl. 16.44 (CEST)

Ska man spåna om hur man förenklar själva handhavandet skulle en funktion kunna finnas i "hjälpfältet" längst ned i redigeringsläget, som i klartext säger "fast mellanslag", vilket skapar ett tecken som gör detta (kanske ett _ i avvikande färg) och sedan ha en mouseover-text som åter säger "fast mellanslag".
Nu är jag ute på tunn is, men jag kan tänka mig att detta kräver en hel del kodningsjobb och någon annan vet säkert om det kan tänkas vara värt jobbet. Idén som sådan kan eventuellt kanske användas för likartade kryptiska tecken, för i förlängningen behöver nog redigeringsarbetet göra lättare.
/Ronny W 5 maj 2010 kl. 17.05 (CEST)

Tusentalsavgränsare är vanligen onödiga. Det är inte mycket svårare att läsa 17345 jämfört med 17 345. Palmerston 5 maj 2010 kl. 17.15 (CEST)

Det är ganska mycket svårare att läsa 300000000000000 än 300 000 000 000 000. tetraedycal, tetraedycal 5 maj 2010 kl. 17.31 (CEST)

Använd tiopotens! Palmerston 5 maj 2010 kl. 17.35 (CEST)

Det blir faktiskt bra mycket jobbigare att läsa, för att inte säga att det ser fel ut. Avskilja gör man antingen med blanksteg (då ett hårt) eller en punkt. Frågan är väl ifall man använder punkt om hela talet sitter ihop då eller kommer en delas då punkten kanske ses som ett slut? (Vet inte hur jag skall uttrycka mig...)

Använd tiopotens? Använd det på 3289482018372837. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 5 maj 2010 kl. 17.41 (CEST)

Antag att jag har tusen spänn, dvs 1,00*10⁴ på banken. Så har jag en automatisk överföring av 3 kr varje timme till andra konton. 1,00*10⁴ - 3 = 1,00*10⁴. Efter ett år har jag mjölkat 3*24*365=26 280 kr men har fortfarande 1,00*10⁴ kr på kontot om banken nöjer sig med tiopotenser och 3 signifikanta siffror. Med tiopotenser fast full signifikans får vi så många decimaler att behovet av tusenseparering blir lika stort där som det var på heltalsform. Själv brukar jag bli tvungen att rita streck i OCR-nummer därför att de inte är tusenseparerade. /Rolf B 5 maj 2010 kl. 18.55 (CEST)

Kanske inte så mycket svårare för dem med fullgod syn, har man dock viss synnedsättning gör det väsentlig skillnad med ett mellanslag. Läsbarheten tycker jag går först. Höstblomma 5 maj 2010 kl. 17.51 (CEST)

$3,29*10^{15}$ (resten av decimalerna är i de allra flesta fall ointressanta). Angående att använda punkt som tusentalsavskiljare så har jag fått för mig att man inom svensk matematik på senare år har börjat gå över till decimalpunkt i stället för decimalkomma. Anledningen tror jag är att kommatecknet används som en annan slags avskiljare på många områden inom matematik, vilket gör det olämpligt att använda komma även som decimalavskiljare. Om det är så som jag fått för mig, så är det ju än mer angeläget att inte använda punkt som tusentalsavgränsare. --BOIViE  5 maj 2010 kl. 17.57 (CEST)

Jag ser plötsligt att tidsstämpeln i våra diskussionsinlägg använder punkt mellan timmar och minuter. Det är ingen tusenavskiljare. Det är inte heller någon engelsk decimalavskiljare, eftersom minuter inte är decimaldelar av timmar (det går inte 100 minuter på en timme). Borde det inte vara kolon här, dvs hh:mm oavsett språk? /Rolf B 5 maj 2010 kl. 18.45 (CEST)

Boivie: Jag tycker inte tiopotens är lyckat att använda i alla lägen. Den formeln är långt ifrån självklar för flertalet läsare är jag fullt övertygad om (vilket förvisso är småskrämmande). Det är bättre att man skriver ut hela tal och de siffror som försvann är inte ointressanta (inte ens i de flesta fall) utan är beroende av vad det är man vill påvisa med det skrivna talet. Sedan kan det vara smartare att skriva 3 miljoner istället för 3 000 000 eller 3 miljarder istället för 3 000 000 000. Men skall man nu skriva siffror tycker jag faktiskt man kan skriva 3.000.000.000. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 5 maj 2010 kl. 19.06 (CEST)

Är det idag verkligen ett stort problem att siffergrupper i löpande text radbryts? Egentligen borde mjukvaran/webbläsarna nämligen klara av siffergrupper utan vår hjälp. Om problemet inte är stort kan man gott vänta.

Ett alternativ till ful-lösningen att stoppa in hårda mellanslag för hand är annars att använda funktionen formatnum. Skriver man exv {{formatnum:299792458000}} blir resultatet automatiskt 299 792 458 000 (och åtminstone i min webbläsare radbryts det inte). Man kunde göra en mall vars namn var lite enklare än "formatnum" (kanske "tal", vilket iofs är upptaget). /NH 5 maj 2010 kl. 19.12 (CEST)

Jag har ingen aning om det är ett problem idag, men att inte ha med hårda blanksteg skulle vara förödande på många håll. Exempelvis när man uppger medlemssiffror till 10 000 stycken och det blir en radbrytning. Det ser inte bara fult ut, det kan även skapa missförstånd helt i onödan.

Kanske "siffror" kan vara något det kan heta eller något sådant? Men då finns ändå problemet kvar när det kommer till problemet med hårda blanksteg i namn... dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 5 maj 2010 kl. 22.01 (CEST)

Punkt som avskiljare mellan timmar/minuter/sekunder (aktualiserat av Rolf B ovan) är standard på svenska, liksom kommatecken är standard för decimalavskiljning och mellanrum för tusenavskiljning. Jag tillhör dem som ofta använder alla dessa avskiljare (och understundom standardiserar där det skrivits på annat sätt) genom att jag pysslar en del med friidrottsartiklar där det är många tidsuppgifter.

Angående om det är ett stort problem i dag att siffergrupper radbryts: Nej, det tror jag inte, men det skulle bli det om vi slutade att använda hårda blanksteg. För övrigt är det inte bara mellan siffergrupperna i stora tal som det är snyggast att slippa radbrytningar, utan också till exempel mellan värde och enhet (vilket nämnts ovan) och i namn som innehåller förkortningar eller initialer (LM Eriksson, RMS Titanic, Helsingborgs IF etc.). /Dcastor 5 maj 2010 kl. 20.08 (CEST)

Om tider med punkt: Jag kollade i TT-språket och Myndigheternas skrivregler, och bägge rekommenderar precis som Dcastor punkt i klockslag. Jag hittar dock ingen auktoritet som förklarar hur man skriver korta tidsrymder, så jag antar att det följer samma principer. Något som tar tre och en kvarts minut, dvs 3,25 minuter tar alltså 3.15 minuter, och 1,55=1.33. Undrar om en engelsman förstår hur detta kan hänga ihop. Windows är ingen standard, men svenska nationella inställningar medför inte punkt utan kolon i tider. Min skärmklocka visar följdaktligen 21:04.

Om siffergruppering med punkt: Myndigheternas skrivregler rekommenderar fasta mellanslag i telefonnummer, alltså inte punkter typ 031-123.45.67 (och inte heller 031-123,4567*10⁴) /Rolf B 5 maj 2010 kl. 21.09 (CEST)

Som tid för t.ex. en idrottsprestation torde 3.15 vara ok, men om du skall skriva ut "minuter" måste du rimligtvis skriva "sekunder" också. Och att skriva minuter som decimaltal ...

Windows använder icke-svenskt tidsformat för att Excel vill se vad slags värde det handlar om och inte klarar samma tecken för olika betydelser.^{[källa behövs]}

--LPfi 5 maj 2010 kl. 22.27 (CEST)

Jag tror väl förvisso inte att jag får sista ordet här, men väljer ändå att slutligen slänga in ett "if it ain't broken don't fix it". &nbsp; är i dagsläget inget problem, och de flesta "lösningar" ovan verkar bara krångla till det än mer. /Grillo 5 maj 2010 kl. 22.45 (CEST)

Angående decimalpunkt i svensk matematik som BOIViE  var lite inne på tidigare, kan jag säga att åtminstone två lektorer jag stött på konsekvent har använt detta. Den ena undervisade i tekniska beräkningar (där punkten antagligen kommer från datorn) och den andra i sannolikhetslära. Vet dock inte om det är något som är på frammarsch eller så, men det används åtminstone ibland. –dMoberg 5 maj 2010 kl. 23.50 (CEST)

Kan man inte koda in samma finess som MS Word använder: att man i redigeringsläge kan välja mellan att visa hårda och mjuka mellanslag lika, eller att visa specialtecken med symboler, så att hårda mellanslag visas som exv ¤? –dMoberg 5 maj 2010 kl. 23.50 (CEST)

Systerprojektlänkar i vänsterpanelen

Försök med systerprojektlänkar i Vector

Jag har gjort ett försök med att införa systerprojektlänkar i vänsterpanelen som är baserat på en lösning på nederländska Wikipedia, men med tillägget att länkarna visas med motsvarande projektlogotyp. Bilden intill visar hur det kan se ut i "Vector". Länkarna läggs in genom en mall i artikeln, t.ex. {{iwcommons|Sverige}} där man anger vad som ska länkas och vilken text som ska visas. Mallarna samt css och javascript som behövs finns här för den som vill se koden och/eller testa:

• Användare:Kildor/iwcommons
• Användare:Kildor/iwwikibooks
• Användare:Kildor/iwwikiquote
• Användare:Kildor/iwwikinews
• Användare:Kildor/iwwikisource
• Användare:Kildor/iwwiktionary
• Användare:Kildor/vector.css (ska även fungera i mononbook)
• Användare:Kildor/vector.js (ska även fungera i mononbook)

Är detta något som vi borde införa? Och i så fall, ska de ersätta eller komplettera systerprojektlänkarna i artikeln? Är placeringen i vänsterkolumnen rätt? Ska den förvalda texten vara "Böcker", "Citat" osv. eller ska det vara motsvarande projektnamn "Wikibooks", "Wikiquote"? Kommentarer emottages gärna! --Kildor 13 april 2010 kl. 23.44 (CEST)

Två funderingar:

1. Går det att justera texterna i höjdled så att texterna är centrerade i höjdled i förhållande till loggorna, i stället för att som nu vara justerade i överkant (antar jag)?
2. Skulle rubriken kunna vara "{{PAGENAME}} på andra projekt" eller "Detta ämne på andra projekt" så att det blir tydligare att materialet på de andra projekten har med just den aktuella artikeln att göra, eller tar det upp för mycket plats? (Fast å andra sidan står det inte uttryckligen att "Skapa en bok", "Hämta som PDF", "Utskriftsvänlig version", "Relaterade ändringar", "Permanent länk" och "på andra språk" syftar på den aktuella artikeln heller. Undrar hur förvirrande det är för nya läsare egentligen.)

//Essin 14 april 2010 kl. 00.27 (CEST)

Snyggt och funktionellt! Essins andra fundering hade jag också (och gjorde för mig själv samma jämförelser). Jag tycker att det är bra med mer förklarande rubriker än de egentliga namnen på systerprojekten. Sammantaget tycker jag att den här modellen, eventuellt efter lite puts, är bättre än de olika mallar vi använder nu. /Dcastor 14 april 2010 kl. 00.38 (CEST)

Noterade nu att wikiquote-länken pekar på engelska wikiquotes. Har inte kollat alla de andra, men det rimliga måste ju vara att peka på svenska. /Dcastor 14 april 2010 kl. 00.40 (CEST)

Hmm... Länken wikiquote:Sverige pekar på engelska wikiquote, men q:Sverige pekar på den svenska wikiquote. Är detta verkligen rätt? I vilket fall ska naturligtvis länkarna vara till motsvarande svenska versioner. Bildernas position i höjdläge borde gå att finjustera. Är dock lite för trött för att få det att fungera just nu (nytt försök i morgon). Vad gäller rubriken så kan man naturligtvis göra den tydligare, men det innebär sannolikt att den måste delas upp på två rader. --Kildor 14 april 2010 kl. 01.29 (CEST)

Ge bilderna CSS-attributet vertical-align: middle så borde det fungera som det ska. ⁁Ser^♥tion‽ 14 april 2010 kl. 09.12 (CEST)

Bilderna ligger som background-image och är positionerade med "left center". Det borde med andra ord vara rätt. Det verkar snarare som att texten är toppjusterad snarare än vertikalcentrerad. Jag har inte hittat något bra sätt att lösa det ännu - det får kanske bli ett "fulhack". --Kildor 14 april 2010 kl. 21.43 (CEST)

Förutsatt att inga länkar får några radbrytningar i sig så kan du använda line-height och sätta det till samma höjd som bilderna har. ⁁Ser^♥tion‽ 14 april 2010 kl. 21.51 (CEST)

Ja, det kan kanske vara en bra lösning, men samtidigt är det bra om höjden är samma som för övriga länkar i vänsterkolumnen. Just nu har jag mixtrat med margin-top och padding-top. --Kildor 14 april 2010 kl. 23.32 (CEST)

Jag tycker om idén, definitivt. :) Njaelkies Lea (d) 14 april 2010 kl. 06.30 (CEST)

Jag gillar också idén på att ha systerlänkarna i vänstermenyn. I Wikipedia:Projekt Wikipedia har vi diskuterat vilka saker som ska vara i vänstermenyn, men inte kommit så långt att vi tagit upp i vilken ordning saker och ting ska vara. I bilden ovan ligger förslaget ovanför verktygslådan, med sidor som länkar hit osv. Jag hade närmast väntat mig de här sakerna precis ovanför interwikilänkarna. Vad tycker ni andra?//Hannibal 14 april 2010 kl. 10.01 (CEST)

Jag tycker definitivt inte att dessa länkar skall ligga ovanför interwikilänkarna. Jag tror att det är betydligt fler läsare som är intresserade av att hitta iw-länkar. /-nothingman- 14 april 2010 kl. 10.07 (CEST)

Jag tycker som Hannibal, att de nya länkarna ska ligga precis över interwikilänkarna. Dock håller jag med nothingman om att iw är mer intressant. Men systerprojektlänkarna kan komma i skymundan om de ligger under långa listor interwikilänkar, som de skulle göra i artikeln vetenskap. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 14 april 2010 kl. 10.14 (CEST)

Jag är medveten om att de skulle hamna långt ner på vissa sidor och det är givetvis synd. Men jag tycker ändå att det är viktigare att länka till Wikipedia-sidor än till våra systerprojekt. Speciellt med tanke på att en hel del av våra artiklar är ganska korta och då tycker jag vi skall prioritera att länka till platser där det finns mer information (och då menar jag mer information i form av text och inte bilder, citat och nyheter på våra systerprojekt). /-nothingman- 14 april 2010 kl. 10.30 (CEST)

Å andra sidan är nog de flesta inte så behjälpta av extremt långa listor med länkar till språk som volapük, bahasa indonesia och tswana, som man får på de viktigaste artiklarna. Då är det bättre att lägga länkar till systerprojekten över iw-länkarna; på dessa projekt kan man i alla fall ta sig till informationen. /Jssfrk 14 april 2010 kl. 10.44 (CEST)

Jag håller med om att en placering ovanför iw-länkarna (som också går till systerprojekt) vore bäst. Det varierar förstås mellan olika artiklar vilka länkar som är mest relevanta för användaren – själv ser jag ofta commons-kategorin som en form av appendix till artikeln, inte minst när det handlar om konstnärer, arkitektur, etc. /Dcastor 14 april 2010 kl. 11.33 (CEST)

Denna lösningen ser jättebra ut. Angående placeringen så tror jag att precis ovanför iw-länkarna är bäst även om jag tror iw-länkarna är viktigare. Anledningen till detta är att att det sällan finns mer än 2-4 systerlänkar vilket knappt påverkar iw-länkarnas position. Motsatsen är definitivt inte sant. Dessutom så är den som letar efter en speciell iw-länk van vid att behöva scrolla ner för att hitta den specifika länken medan någon som letar efter wikiquote länken troligen inte tänker på att kolla under (den ofta långa) listan av iw-länkar. Det senare kanske förändras med tiden men nya användare som bara sett t.ex. en.wiki hittills kommer fortsätta att anta att inget finns under iw-länkarna. /Lokal_Profil 14 april 2010 kl. 16.23 (CEST)

Även jag föredrar placering över iw-länkarna. ~~SUF~~ 14 april 2010 kl. 17.50 (CEST)

Jag instämmer med Lokal Profil. Jag tycker att det blev snyggt, tack till alla som har hjälpt till. --Ainali 14 april 2010 kl. 19.53 (CEST)

Instämmer i kören. Jag var nog ganska tveksam till att ändra systerprojektslänkarna till att börja med, men det här är nog t.o.m. bättre än hur det var tidigare! /Diupwijk 15 april 2010 kl. 08.48 (CEST)

Anser fortfarande att wikipedia (m.fl.) är ett internationellt projekt och att wikilänkar skall vara lätthittade och ligga i artiklarna som på de andra språken. --NERIUM 14 april 2010 kl. 22.29 (CEST)

Tror du inte de blir mer lätthittade om de alltid ligger på samma plats oavsett artikel? Jag tycker också det blir naturligt att man samlar länkar till olika språkversioner och systerprojekt på samma ställe. --Kildor 14 april 2010 kl. 23.24 (CEST)

Iwlänkarna ligger alltid längst ner, d.v.s alltid på samma ställe på alla språkversioner. Införandet av detta liknar psalmprojektets alla egna specialare. Så som svwp såg på psalmproektet ser övriga språkversioner nu svwp. --NERIUM 15 april 2010 kl. 08.45 (CEST)

De nya mallarna syns inte utan javascript så de är ingen ersättning av de gamla mallarna. De gamla mallarna måste därför finnas kvar i botten av artiklarna. Dessutom länkar de nya mallarna till söksidan på de andra projekten så de är inte heller en ersättning för de nuvarande mallarna som länkar direkt till artiklar/sidor/gallerier/... /EnDumEn ✍ 15 april 2010 kl. 12.21 (CEST)

Testa igen. Även de nya mallarna pekar direkt till rätt artikel/kategori. För övrigt är jag som vanligt tveksam till hur stor hänsyn vi behöver visa den lilla minoritet som valt bort en funktion som varit standard i över tio år. Möjligen kan man behålla rena textlänkar under "externa länkar" i de artiklar där de är särskilt påkallade, men en av vitserna med de nya länkarna är att kunna plocka bort de logotypförsedda mallarna inne i artiklarna. /Dcastor 15 april 2010 kl. 12.51 (CEST)

Länkarna leder till Special:Search/Sidnamn på andra projekt. Om det råkar finnas en sida med det namnet omdirigeras man till uppslagsordet, men syftet med mallen verkar vara att länka till söksidan. /EnDumEn ✍ 15 april 2010 kl. 22.06 (CEST)

Sidan "råkar" ju inte finnas. Man får ange som länk en sida eller kategori som de facto existerar precis som man gör med de gamla mallarna och med iw-länkar. /Dcastor 15 april 2010 kl. 22.10 (CEST)

Om det är ett problem med "Special:Search" så kan vi naturligtvis ersätta med vanliga länkar. Men jag tyckte det var en bra idé att komma till sökresultatet om inte själva sidan redan finns. --Kildor 15 april 2010 kl. 23.32 (CEST)

Angående att de pekar på Special:Search. Finns det ett behov av dessa mallar när sökordet inte finns? Borde det inte vara som med de gamla mallarna att man bara lägger in dem om det finns en motsvarande sida/kategori på ett systerprojekt. Precis som med iw-länkar? Nu vet jag inte hur alla projekt kategoriserar sitt innehåll så för nått enstaka av dem kanske Search är bättre./Lokal_Profil 15 april 2010 kl. 23.55 (CEST)

Du har nog en poäng där. I princip bör det finnas en särskild sida för uppslagsordet på det aktuella projektet innan man länkar till det. Om inget annat skäl framkommer tar jag bort Special:Search från mallarna inom kort. --Kildor 17 april 2010 kl. 01.07 (CEST)

Det verkar som om de flesta anser att systerprojektlänkarna bör ligga precis ovanför språklänkarna. Jag har även fixat till bildjusteringen och lagt in css och js-kod i MediaWiki:Common.css och MediaWiki:Common.js. Resultatet borde nu vara synligt för de flesta i artikeln om August Strindberg där jag lagt in länkar till commons, wikiquote och wikisource i vänsterkolumnen. Eventuellt kan man behöva göra en refresh (ctrl+f5 och motsvarande). --Kildor 14 april 2010 kl. 23.18 (CEST)

Ser jättebra ut på August Strindberg! Går det att köra en bot som gör om mallar som commonscat och liknande till iw-varianterna? --Ainali 15 april 2010 kl. 19.04 (CEST)

Jag skapade nyss {{iwcommonscat}} eftersom att det ganska ofta ger ett bättre resultat på commons. Se exempel i Eyjafjallajökull. --Ainali 15 april 2010 kl. 22.05 (CEST)

Det är inte jättemånga mallar som behöver göras om. Kategori:Interwikimallar innehåller 60 mallar, och jag tror inte alla behöver ändras (t.ex. har väl boxmallarna till stor del ersatts av mallarna som läggs som listpunkter under "externa länkar"). Och det är inte så svårt att ändra dem (det som behöver göras är så här), så det kan nog göras utan bot. /EnDumEn ✍ 15 april 2010 kl. 22.06 (CEST)

Ja, det är ju såklart mycket smartare, att jag inte tänkte på det. --Ainali 15 april 2010 kl. 23.14 (CEST)

Nja, riktigt så enkelt är det ju inte. Nu står det artikelnamnet istället för "Nyheter" som länktext i vänsterpanelen för de artiklar som använder {{wikinews}} (har dock fixat det nu!). Sen tycker jag att det faktiskt skulle vara bättre att ersätta de gamla mallarna så att vi inte har systerlänkar på flera olika ställen. --Kildor 15 april 2010 kl. 23.32 (CEST)

Jag uppdaterade precis {{commonscat}} till att bli som {{iwcommonscat}} men inser precis att det finns en massa ställen där avsnittet Externa länkar kommer att bli tom. Ska min redigering göras ogjord tills vi har en lösning på det, eller ska vi ta det efter hand? --Ainali 16 april 2010 kl. 23.41 (CEST)

Finns det något tvång att använda iw iwlänkarna? Skall de användas till vilket pris som helst? --NERIUM 16 april 2010 kl. 23.57 (CEST)

Nej, men en stor poäng med att införa dessa länkar var att vi skulle kunna slippa använda ofria bilder i artiklarna. Och det är som sagt var en stor fördel om länkarna är placerade på samma sätt i alla artiklar. --Kildor 17 april 2010 kl. 01.35 (CEST)

Det är nog bra om vi kan enas om vad som bör göras och i så fall göra ändringar på alla interwikimallar (och inte bara någon enstaka). Som jag ser det finns det fyra alternativ:

1. Gör ingenting och se vad som händer. Behåll de gamla mallarnas ursprungliga funktion och låt användare lägga till och ta bort interwikimallar i artiklar efter eget tycke.
2. Uppdatera de äldre interwikimallarna så att de också lägger till motsvarande länk i vänsterpanelen.
3. Ändra de äldre interwikimallarna så att de enbart lägger in länk i vänsterpanelen.
4. Låt en bot ersätta samtliga förekomster av gamla interwikimallar med de nya.

Åsikter? --Kildor 17 april 2010 kl. 01.31 (CEST)

Jag röstar för nummer tre och hade egentligen tänkt att sätta igång med det igår, men avvaktade då det kommer att behöva bot-städas lite sedan, och själv kör jag ingen bot. Tvåan har ju fördelen av att slippa detta, men det känns som en halvdan lösning. --Ainali 17 april 2010 kl. 10.47 (CEST)

Jag tycker att systerlänkarna absolut måste fungera utan Javascript. Javascript-stöd finns i de flesta webbläsare sedan mycket länge och kan betraktas som en standardextension — men dock extension. Standardrådet är att Javascript kan användas för att förbättra användbarhet, men att webbplatsen bör fungera utan. Detta i synnerhet eftersom många väljer att inte aktivera Javaskript-stödet (p.g.a. säkerhetsproblem) eller inte kan använda det (p.g.a. arbetsgivares säkerhetspolicy eller för att Javascript inte fungerar vettigt i textbaserade läsare).

Är det ett problem att lämna kvar systerprojektlänkarna (utan bild) bland normala externa länkar? De som inte följt denna diskussion, men vant sig vid hur det fungerade förr, och fungerar på de flesta språkversioner, hittar inte nödvändigtvis särskilt snabbt länkarna på det nya stället.

--LPfi 17 april 2010 kl. 11.57 (CEST)

Det skulle vara ganska lätt att göra så att det fungerar utan javascript. Allt man behöver göra är att slå ihop iwlänk-mallarna med de som användes tidigare och låta ett javascript dölja den som användes tidigare om javascriptet flyttar den nya länken till sidan. ⁁Ser^♥tion‽ 17 april 2010 kl. 12.29 (CEST)

En anpassning av mallarna för icke-javascript-stöd samt alternativ 4 är vad jag tycker vore optimalt. Eftersom vi ändå kommer behöva bot-hjälp för att sortera bort eventuellt tomma externa länkar-rubriker så kan vi lika gärna passa på och ersätta de gamla mallarna med de nya. Alternativ 2 är förmodligen enklast, men jag ser ingen större poäng med att ha projektlänkar på flera ställen (vi klarar ju oss t.ex. alldeles utmärkt med att ha språklänkar enbart i vänstermenyn). --Kildor 18 april 2010 kl. 02.22 (CEST)

Håler med LPfi. Förstår inte varför wikipedia skall låsas med javaskript. --NERIUM 18 april 2010 kl. 08.45 (CEST)

Som Sertion påpekar ovan - det går att ordna så att länkarna syns även utan javascript. Fler synpunkter behövs! I nuläget har vi en ganska olycklig situation där systerprojektlänkar kan finnas på tre olika ställen (vänsterpanelen, längst ner i artikeln, och till höger i artikeln i en ruta). Dessutom har förändringar påbörjats i två av de gamla mallarna medan övriga är oförändrade. --Kildor 21 april 2010 kl. 23.22 (CEST)

Usch, jag får felmeddelanden redan för skript som inte fungerar här på wp. Nu följer inte bilderna med i utskrift så allt skall väl vara frid och fröjd om det var där skon klämde. --NERIUM 21 april 2010 kl. 23.30 (CEST)

Enhetlighet (alla länkarna i vänsterpanelen) och en anpassning för icke-javascript-stöd vore väl perfekt? (om det innebär alternativ 3 eller 4 spelar mindre roll).--Ankara 21 april 2010 kl. 23.33 (CEST)

Jag tycker det hela är betydligt sämre! Det är möjligt att man kan vänja sig, men jag ser det som en stor fördel om dessa länkar är iögonenfallande, som de var tidigare. Nu har jag undrar vart de tagit vägen när jag själv lagt in dem. Informationen om den drastiska förändringen har i varje fall jag uppfattat som bristfällig. Men finns det stort stöd för åtgärden böjer jag mig givetvis för konsensus! Fernbom2 23 april 2010 kl. 17.24 (CEST)

Som du ser av mitt inlägg ovan så är avsikten just precis att komma fram till någon form av konsensus. Men eftersom diskussionen dött ut är det svårt att veta vad folk tycker. Initialt verkade i alla fall de flesta tycka att det var en bra idé. Frågan är som sagt hur vi ska gå vidare. Jag förstår dock inte varför just systerprojektlänkar ska framhävas mer eller annorlunda än andra länkar. Är det viktigare med en länk till ett bildgalleri än den engelskspråkiga artikeln eller en annan artikel här på svenska Wikipedia? --Kildor 24 april 2010 kl. 00.10 (CEST)

Jag lade nyss commonscat i kategori:Kreta och blev ytterst konfunderad när länken inte stod att finna någonstans. Efter hjälp från Ankara på Wikipedia:Anmäl ett fel återfann jag länken i vänsterspalten. Rätt svår att upptäcka. Med andra ord tycker jag inte att det är någon bra förändring och kommer att använda Mall:Commonsbox istället. Under förutsättning att ledningen för svenskspråkiga Wikipedia tillåter det. Palmerston 27 april 2010 kl. 13.57 (CEST)

Ja, tyvärr har tre olika lösningar påbörjats på olika mallar vilket naturligtvis är olyckligt. Jag presenterade fyra alternativ ovan och det vore trevligt att diskutera fram en enad linje om hur vi går vidare (eller skrota hela idén?). Men apropå kommentaren att den är svår att hitta: Tror du inte det skulle bli bättre om systerprojektlänkarna alltid fanns där, dvs om vi implementerar en enhetlig linje? Då vet man var man ska titta, så att säga. Och jag upprepar gärna min fråga ovan: Finns det någon anledning att framhäva systerprojektlänkar mer än interna länkar eller länkar till andra språkversioner? --Kildor 27 april 2010 kl. 14.29 (CEST)

Svar: Nu när jag vet var commonslänken finns är den lättare att finna, men ni får säga vad ni vill. Vänsterkanten är en mindre synlig plats än inne i kategorins skrivyta. Anledningen att framhäva en commonslänk före interna länkar och länkar till andra språkversioner är att Commons inehåller bilder som kompletterar artikelen eller kategorien. Alternativet är att lägga ett större bildgalleri direkt i artikeln eller kategorin. På samma sätt fungerar det för Wikisource. Alternativet är att lägga texten till en dikt i artikeln istället för att ha en tydlig länk till wikisouce. Palmerston 27 april 2010 kl. 15.31 (CEST)

De som skriver en artikel gör någon form av redaktionellt urval och avgör vilka bilder och texter som är relevanta nog för att infogas i själva artikeln. Övrigt material ska man naturligtvis länka till, men jag ser t.ex. artikeln om Mäster Olof som ett minst lika viktigt komplement till artikeln om August Strindberg som motsvarande wikisource-sida. Fördelen med att ha systerprojektlänkarna i vänsterkolumnen är att de är placerade på samma ställe oavsett artikel, och inte som nu där de kan ligga på olika ställen. Dessutom syns de på en gång utan att man behöver skrolla ner i artikeln. De hamnar också där man logiskt sett kan förvänta sig dem, dvs bland övriga wikimedialänkar. --Kildor 27 april 2010 kl. 19.30 (CEST)

Jag tycker också det är sämre. Länkarna ligger utanför själva artikeln. Jag tror att de alldra flesta läsare förväntar sig att hitta länkar som rör artikeln i artikeln och inte i vänstermenyn. Till detta kommer då problemet med alla artiklar som får tomma "Externa länkar"-rubriker som måste tas bort manuellt. Man kan ju undra hur många år det kommer att ta innan alla sådana har raderats. Entheta 27 april 2010 kl. 14.35 (CEST)

Jag delar Ankaras syn ovan. Angående att länkarna blir svårare att hitta: alldeles säkert är det initialt så för den som är van vid att hitta dem på en annan plats. Jag är inte så säker på att de är svårare att hitta för den sporadiske besökaren. När det gäller att använda ännu ej omgjorda mallar så kan jag inte se att det skulle vara någon idé. Vilken modell vi än använder måste vi eftersträva någon form av konsekvens – annars blir det på allvar svårt att hitta länkarna. Jag tycker att det är logiskt att länkarna ligger i anslutning till iw-länkarna eftersom det är en motsvarande typ av "halvinterna" länkar. /Dcastor 27 april 2010 kl. 14.35 (CEST)

Kommentar till Entheta: Du får gärna svara på min fråga: Finns det någon anledning att framhäva systerprojektlänkar mer än andra (Wikimedia-interna) länkar? Om länkarna/mallarna ska ersättas ser vi naturligtvis till att städa upp tomma "externa länkar" med bot. --Kildor 27 april 2010 kl. 14.45 (CEST)

Jag ser ingen anledning att inte framhäva länkar till systerprojekten, som också tillhandahåller fritt material, till skillnad från de flesta andra webbplatser. Entheta 27 april 2010 kl. 15.21 (CEST)

Frågan gällde jämförelse med andra "interna" länkar, dvs till andra artiklar på Wikipedia, samt andra språkversioner. --Kildor 27 april 2010 kl. 19.30 (CEST)

För att svara på Kildors fråga om vikten av tydliga länkar till systerprojekten: jag håller på med ett eget projekt Kongostaten, som jag arbetar samtidigt med på Wikipedia, Wikisource och Commons, kanske blir det även något på Wikibooks. Jag uppfattar det som ett sammanhållet arbete där de olika delarna stödjer varandra och vill gärna att just detta framgår tydligt.--Edaen 27 april 2010 kl. 19.39 (CEST)

Naturligtvis hänger projekten ihop. Men det gör ju även övriga språkversioner, liksom andra relaterade artiklar på här på svwp. Möjligheten för läsaren att hitta länkarna bygger inte enbart på hur stor eller blaffig länken är, utan även på konsekvens, enhetlighet och att länken finns där man förväntar sig den. Personligen tycker jag att det är sämre om dessa länkar förpassas till avsnittet "externa länkar". --Kildor 27 april 2010 kl. 19.55 (CEST)

Tycker också att det är en klar försämring att ha systerlänkarna i vänstermenyn. Att påstå att de var på olika ställen förut är inte sannt eftersom de alltid låg under kategorin externa länkar. --NERIUM 27 april 2010 kl. 20.57 (CEST)

Jag har alltid varit något förundrad över att systerprojektlänkarna ligger under Externa länkar, då de som Entheta betonar ovan inte är externa i samma mening som de andra. På så sätt är den nya platsen naturlig. Dock tar det tid att lära sig hitta dem, på samma sätt som nya användare inte nödvändigtvis genast hittar till artiklarna på andra språk. I det här fallet har vi tilläggsproblemet att vana läsare och redaktörer från andra projekt inte heller hittar dem. Jag tycker att man kunde lämna bildlösa länkar överst bland externa länkar tills (?) de andra språkversionerna också flyttar länkarna. --LPfi 29 april 2010 kl. 06.49 (CEST)

Aven om jag starkt foredrar att enbart ha systerlankarna i vanstermenyn (dar jag finner dem mest naturliga) haller jag med LPfi om att man skulle kunna lamna (bildlosa) lankar bland de externa lankarna under en overgansperiod. Det hela borde kunna goras genom en enda mall. T.ex. {{Commonsbilder}} lagger till samma text som nu och samtidigt {{iwcommons}}. Fordelen med en mall som gor bada saker ar att vana anvandare som missat denna diskussion kan fortsatta skapa artiklar som tidigare utan att bli forvirrade over att texten inte syns dar de forvantar sig den. Samtidigt lagger de forhoppningsvis market till att natt ar annorlunda da bilden ar borta och forhoppningsvis ser de aven dessa bilder i vanstermenyn.

Det har aven fordelen att vanstermeny mallarna latt kan implementeras i alla artikalr samtidigt, darignom minskar forvirringen over varfor det ser ut pa ett satt i en artikel och pa ett annat i andra. Det gor dessutom forhoppningsvis att fler anvandare lagger market till att vanstermenyn nu blivit upgraderad (kanske aven vart ett "site notice"?). Nar textlankarna sedan avskaffas (vilket de definitivt borde goras) kan man latt astakomma detta genom en enda forandring i mallen och sedan kora en robot som letar efter tomma externa lankar.

Aven anvandare fran andra wikis borde fa nytta av overgangsperioden. De hittar fortfarande lanken men lagger forhoppningsvis aven market till vanstermenyn. Jag tror aven att andra sprakversioner projket mycket val kan komma att anvanda sig av samma losning om den fungerar bra har. Nar implementeringn val gjorts kan det vara vart att be om feedback fran andra sprakversioner/projekt dar vi ar aktiva. /Lokal_Profil 29 april 2010 kl. 16.05 (CEST)

Jag köper Lokal Profils resonemang. /Dcastor 29 april 2010 kl. 17.59 (CEST)

Ja, det kan vara förnuftigt att dubblera länkarna under en övergångsperiod. --Kildor 29 april 2010 kl. 18.12 (CEST)

Om andra språkversioner utfasar dem kan jag tänka mig att göra likadant, men till dess vill jag se en dubblering! Jag ser ingen anledning till att länken i artikeln skall vara bildlös - tvärtom! Bland kategorierna anser jag det vara än viktigare att de lätt synliga länkarna får finnas kvar - eller snarare återkomma! Fernbom2 29 april 2010 kl. 18.17 (CEST)

Jag förstår inte heller det här med att den tvunget ska vara bildlös. Allt för att försvåra att den lätt hittas, eller vad? Entheta 29 april 2010 kl. 18.19 (CEST)

Om man ska summera den här diskussionen så uppfattar jag det som att de flesta tycker att det är bra med systerprojektlänkar i vänsterkolumnen, men att det finns viss tveksamhet (och motstånd) över att ta bort de befintliga länkarna, åtminstone i ett första skede. För att komma till rätta med de olika lösningar som påbörjats så är min tanke att man återställer de länkar som har funnits under externa länkar (dvs Mall:Commonscat), och samtidigt lägger in ett anrop till de nya mallarna i de befintliga (som i Mall:Wikinews) så att det konsekvent dyker upp länkar i vänsterkolumnen för alla artiklar med länkar till systerprojekt. Och så får vi utvärdera detta om ett par månader och se om vi ska ta bort någon typ av länkar eller om vi ska låta alla vara kvar. --Kildor 4 maj 2010 kl. 12.14 (CEST)

De länkar utan bild som nu finns i artiklarna är inte snygga. De direkt misspryder sin plats! Om de inte står under "Externa länkar" ser det hela mycket underligt ut - men skall de istället stå i vänsterpanelsen bör de å andra sidan inte stå under den rubriken! Fernbom2 4 maj 2010 kl. 12.31 (CEST)

Nu förstår jag inte. Finns det länkar utan bild som inte finns under externa länkar? I så fall föreslår jag att de ersätts med motsvarande box-mallar istället. --Kildor 4 maj 2010 kl. 12.44 (CEST)

Box-mallarna borde åtminstone få finnas kvar. Prematureburial 4 maj 2010 kl. 13.02 (CEST)

Jag vet inte om jag var otydlig i mitt inlägg ovan. Det enda jag tänker göra är att lägga till länkar i vänsterkolumnen för alla mallar som i dag lägger till någon form av länk till ett systerprojekt. Dvs en dubblering av länkarna, och så får vi utvärdera saken om ett par månader. --Kildor 4 maj 2010 kl. 13.09 (CEST)

Tycker ocså att Box-mallarna borde få finnas kvar. --NERIUM 4 maj 2010 kl. 13.30 (CEST)

I förmiddags såg jag ett flertal bildlösa länkar i artikeln utan något i vänsterpanelen. Nu har jag inte gjort det på ett tag - och börjar edan vänja mig vid den nya designen! Bland kategorierna skulle jag dock önska att bilden och länken skulle finnas tydligare angiven än i artikelrymden. Fernbom2 4 maj 2010 kl. 17.00 (CEST)

Jag har nu lagt till länkar i vänsterpanelen till nästan alla systerprojektmallar (men inte tagit bort något). Säg gärna till om det ser konstigt ut i någon artikel. --Kildor 8 maj 2010 kl. 13.33 (CEST)

Mall:Ortsfakta Sverige

Det finns en funktion i {{Ortsfakta Sverige}} som gör att mallen själv räknar ut befolkningstätheten för en ort om man skriver in täthet = auto. Vore det inte en bra idé att låta en bot lägga till detta i alla artiklar där mallen används? »Wolfgangus Mozart 24 april 2010 kl. 10.46 (CEST)

Jo. Ett problem är väl dock att ytan för svenska tätorter ofta är angiven i hektar. Eller förstår mallen det numera? /Grillo 24 april 2010 kl. 11.12 (CEST)

Har lagt till detta i flera och det fungerar men man får se till att det inte finns rester (invånare och hektar) från gamla mallen Ortsfakta för då fungerar det inte. --NERIUM 24 april 2010 kl. 11.54 (CEST)

Det är alltså enheter som inte får finnas för att förtydliga. -- Lavallen 24 april 2010 kl. 12.15 (CEST)

Det borde väl boten kunna plocka bort när den lägger till täthet = auto? »Wolfgangus Mozart 24 april 2010 kl. 12.36 (CEST)

Dessutom måste tusenavgränsare oavsett om det är med "nbsp" eller med vanligt mellanslag tas bort. -- Lavallen 24 april 2010 kl. 13.11 (CEST)

Kanske kunde en bot göra om mall:ortsfakta till mall:ortsfakta sverige så förförra mallförändringen blir klar. Det är flera av orterna som har mall:ortsfakta och där fungerar inte täthet = auto. --NERIUM 24 april 2010 kl. 17.04 (CEST)

Det låter som en bra idé, sedan bör {{ortsfakta}} raderas, eftersom den bara leder till en av de landsspecifika ortsfaktamallarna (nämligen Sverige). Vivo 24 april 2010 kl. 17.10 (CEST)

Eller omdirigeras. Historia är bra. --NERIUM 24 april 2010 kl. 17.13 (CEST)

Nja, man kan väl inte skapa förgreningssidor i mallnamnrymden? "Mall: Ortsfakta kan avse *Mall: Ortsfakta Sverige *Mall:Ortsfakta Finland *Mall:Ortsfakta Tyskland..." Vivo 24 april 2010 kl. 17.19 (CEST)

Mall:ortsfakta är omdirigerad sedan 17 augusti 2007 kl. 20.21 men parametrarna har inte blivit ändrade i artiklarna än. --NERIUM 24 april 2010 kl. 17.57 (CEST)

Mall:Ortsfakta Sverige är egentligen identisk med fd Mall:Ortsfakta då omdirigeringen skapats genom en flytt. Därför kan det knappast vara några skillnader i "parametrar". - Det är bara mallen som har utvecklats och själva artiklarna inte har korrigerats efter detta. Jag kan hjälpa till med delar av den uppgraderingen, men min bot är fullt upptagen efter ett litet haveri på src, en uppdatering av programvaran som inte funkade som den skulle. Varför jag gjort 3500 redigeringar hittills, bara idag, och fler blir det. -- Lavallen 24 april 2010 kl. 19.17 (CEST)

Det var det jag försökte förmedla. Man har gjort om mallen men inte korrigerat artiklarna. Har det varit så här i tre år så kan det vara så några dagar till, så det är lugnt. Det viktigaste är att ta bort enhet i |areaort = och att ändra |invtotalt= till |invort = och ta bort enhet där med. Sedan kan det underlätta om de övriga parametrarna redan finns där när man är inne och redigerar. --NERIUM 24 april 2010 kl. 19.40 (CEST)

Har nu tagit mig igenom alla som tidigare använde {{Ortsfakta}}, det ska inte längre finnas någon sådan. - Vad gäller {{Ortsfakta Sverige}} så har jag nu tagit mig igenom alla artiklar som börjar med A. Alla stoppar jag inte in "auto" i dock, då det inte överallt finns någon siffra för yta och folkmängd, varvid ett auto bara ger ett felmeddelande. Det är inte alltid jag kan identifiera en enhet eller en felaktigt skriven siffra varför jag då måste justera artikeln i ytterligare ett steg. Förhoppningsvis ska koden vara mer luftig nu och därmed lättare att uppdatera när det blir dags för det. -- Lavallen 26 april 2010 kl. 12.34 (CEST)

Framme vid Försäter när jag tar mig en paus - fortfarande över 2500 artiklar kvar. -- Lavallen 26 april 2010 kl. 16.56 (CEST)

Vore det inte bättre att ha lodstrecken före namnet på parametern, så som på mallsidan för Ortsfakta Sverige, istället för efter som boten lagt in det i artiklarna? Det stör lite när det ligger som det gör nu. »Wolfgangus Mozart 26 april 2010 kl. 17.25 (CEST)

Ska se vad jag kan göra. - Det är inte säkert det är så lättlöst. Idag är det denna sida som styr slutresultatet. -- Lavallen 26 april 2010 kl. 17.28 (CEST)

Jag var mer pessimist än vad jag ville påskina ovan, men här ser det ut som jag löst det hela... Fortsätter köra imorrn. -- Lavallen 26 april 2010 kl. 21.03 (CEST)

Skrek hej för tidigt. Men nu ser det bättre ut. -- Lavallen 27 april 2010 kl. 14.17 (CEST)

Färdigt tom H när jag tar en paus igen. -- Lavallen 27 april 2010 kl. 17.04 (CEST)

Färdig tom S. ~Det är lite pill i många artiklar så det tar lite tid. -- Lavallen 30 april 2010 kl. 11.42 (CEST)

Och nu helt färdig med just den mallen. -- Lavallen 1 maj 2010 kl. 07.51 (CEST)

Varför ändrar roboten "kvkm" och "km2" till "km²" eller "km²"? Geoboxen lägger ju automatiskt in en rätt formaterad enhet, som dessutom är länkad till en artikel om enheten? "kvkm" och "km2" är ju bara anrop för respektive enhet, det är inte det som skrivs ut. -- [ jiˈesˌdeːo ] 1 maj 2010 kl. 10.18 (CEST)

Mitt misstag. Jag trodde kvkm och km2 var ett fel i mallanropet varför jag ändrade, men det borde vara fixat nu. km² ska nu vara borttaget om det funkar som det ska. - Mallen borde nu även klara km² som areaenhet. -- Lavallen 1 maj 2010 kl. 10.24 (CEST)

Karta i mallen

Lägger in karta i ortartiklarna nu när den har den uppdaterade mallen men den röda punkten hamnar flera mil norr om det ställe den borde vara på. Vad kan vara fel, ortsfakta, geobox, positionskartan, coordmallen? Koordinaterna stämmer, se Klädesholmen och nl:Klädesholmen. --NERIUM 1 maj 2010 kl. 18.18 (CEST)

Underhållakategori

Jag har börjat sätta tänderna i ovanstående mallar nu, och jag har en fråga? - Är det någon som har något emot om jag skapar en Tillfällig underhållskategori för Ortsfakta Sverige för att bättre hålla reda på vilka mallar som behöver efterkonstolleras när boten har lagt in detta "auto". Det skulle förenkla arbetet något. -- Lavallen 25 april 2010 kl. 17.10 (CEST)

Det finns en hel kategori full av sidor och kategorier just precis för det syftet, så kör på. <sertion disk="♥" /> 25 april 2010 kl. 17.43 (CEST)

Den nya Geoboxmallen har gjort att en hel del artiklar nog behover petas till (t.ex. tusentalsavgransare som namndes ovan). Jag listade vissa va dessa pa Malldiskussion:Geobox men ar inte helt saker pa att det ar det mest uppenbara stallet. /Lokal_Profil 29 april 2010 kl. 16.14 (CEST)

Hektar vs kvadratkilometer

Borde det inte kunna gå att ordna så att mallen automatiskt räknar om inv/hektar till inv/km²? Då det blir lika förirrande när det är olika mellan orterna. Eller blir det så att vi då får ett täthet som är högre än den totala folkmängden på vissa mindre orter? -- Civilspanaren 2 maj 2010 kl. 09.26 (CEST)

Församlingar

Har hittat flera exempel på där man angivit även frireligiösa församlingar, skall dessa vara med eller inte? Kan bli ganska många sådana i på vissa orter. -- Civilspanaren 2 maj 2010 kl. 23.12 (CEST)

I mitt tycke borde vi inte ha med några församlingar överhuvudtaget. Alternativt ha med samtliga andra religösa samfund, men det blir aningen opraktiskt. --Kildor 3 maj 2010 kl. 17.03 (CEST)

Den före detta statskyrkans församlingsindelning är ju även en sekulär geografisk indelning som finns med på lantmäteriets kartor och i SCBs statistik, så den tycker jag helt klart är relevant att ha med på många ställen. Någon sådan motsvarighet finns inte för andra typer av religiösa församlingar. --boİvİe  3 maj 2010 kl. 17.32 (CEST)

Något otidsenligt och mindre relevant, i mitt tycke. Men om det nu är dess geografiska omfattning som gör de intressanta så borde de väl ändå inte höra hemma i tätortsartiklar vars gränser varierar från gång till gång? --Kildor 3 maj 2010 kl. 17.40 (CEST)

Det går att i många, men långt ifrån alla, fall byta ut ordet "församling" mot "valkrets", men att få och ordna statistik över sådana lär ju ta ett tag. Vivo 3 maj 2010 kl. 21.52 (CEST)

Varför inte socken? I och för sig deklarerade jag just, och där fick jag faktiskt ange fastighetens församling. Märkligt - har svårt att tro att man ändrar i fastighetsregistret om Svenska kyrkan får för sig att slå ihop eller dela församlingar. Mange 4 maj 2010 kl. 00.16 (CEST)

Sedan fastighetsdatareformen har väl socknar ersatts av kommuner i fastighetsregistret? Däremot är folkbokföringen fortfarande baserad på församlingarnas geografiska områden (och ändras när Svenska kyrkan slår ihop församlingar). Man kan tycka att det är anakronistiskt (det tycker till exempel jag), men verkligheten ser ut så och Wikipedia borde inte dölja det. Många (jag gissar på de allra flesta) tätorter ligger långt från församlingsgränser, så det är inte något stort problem att några tätorter växer över en gräns vart femte år. Däremot säger jag inte nej till ett sockenfält i mallen också, för att få med den historiska kopplingen och för att undvika fullösningar som har uppstått när redigerare försökt klämma in en äldre församling i församlingsfältet. //Essin 4 maj 2010 kl. 09.13 (CEST)

I viss mån är de förstås relevanta, och jag tycker naturligtvis att artiklarna ska vara kvar. Men jag tycker det finns en något överdriven tendens att trycka in alla tänkbara data och uppgifter i faktarutorna som kanske inte är så intressanta för de flesta: tätortskoder, postnummerområden, telefonnummerområden, församlingar, domsagor, och kanske även härader, socknar, basområden, stift, kontrakt osv. Det är naturligt att lista församlingar för respektive stift, och kanske även i kommunartiklar, men jag tycker inte att uppgiften hör hemma i en tätortsartikel. --Kildor 4 maj 2010 kl. 10.25 (CEST)

Kildor har en klar poäng! Faktarutor med allsköns information stjälper mer ään de hjälper. Att tätorterna nämns i församlingsartiklarna är naturligt men det behöver absout inte vara vice versa (att Svenska kyrkans indelning alltjämt har betydelse beror förmodligen på begravningsavgiften). Däremot är det naturligt att nämna en kyrka som ligger i samhället. Fernbom2 4 maj 2010 kl. 10.40 (CEST)

Eftersom jag håller på att pilla med domstolsfaktarutor så tänkte jag passa på att påpeka att församlingar fortfarande verkar vara den (ur en rättsynvinkel) relevanta uppdelningen av en kommun. Se t.ex. Södertörns tingsrätt där domkretsen är definerad "in terms of" församlingar och kommuner. (ursäktar engelskan men det svenska uttrycket har helt flytt mig). /Lokal_Profil 7 maj 2010 kl. 02.57 (CEST)

Källkrav

Det finns många artiklar som har problem med källkrav och alla dessa med mer eller mindre bra grunder. Just nu är tanken på kontroversiella artiklar och rent konkret nu AFA (och det finns på högerkanten också). Där har man källkrav på triviala saker, vilket folk kräver endast för att de ogillar vad som står. Vissa saker är svåra att hitta skriven källa på och andra kräver egen forskning (typ googla lite snabbt så ser du att det som står stämmer) och därför kan inte källa anges. När kan man ta bort orimliga källkrav? Och kan jag, som någon källfascist, fara runt obehindrat och ställa krav på källor som är svåra att påvisa i uppenbar text MEN som man rimligen kan förstås stämmer genom att se och läsa organisationens åsikter? Detta källförfarande har endast som syfte att skapa en skeptisk känsla, att undergräva riktigheten i påståendena och artikeln som helhet. Jag tycker detta är ett orimligt förfarande. Om AFA arbetar utifrån förtryckssamverkan eller inte går ju lätt att se genom hur de anser att förtrycken samverkar och att det är viktigt att angripa det på bred front. Vart hittar man källa på detta mer än att hänvisa till en hel prinicpförklaring (bara att länka till antifa.se)? Om det finns omkring 15 eller 20 afa-grupper i sverige och att flera afa-grupper inte är med i afa sverige, hur hittar vi källor på detta? Faktum är att det finns afa-grupper som inte är i afa sverige och vad är så märkvärdigt i det påståendet att källa skulle behövas? Är en rimlig källa på det att man länkar till antifa.se där de länkar till lokalgrupper varav inga av de senare uppräknade grupper som sägs stå utanför afa sverige finns länkade till? går det då även att ange antifa.se som källa till senare uppräknade exempel på grupper som inte är med i afa sverige?

Som sagt, det finns ett jädra problem med källkrav i vissa artiklar. Att man inte får ta bort krav på källa där det krävs helt i onödan, där syftet är att bara ställa till oreda, är orimligt. Hur skall man gå till väga? I värsta fall är artiklarna dömda för all evig framtid och att ta bort det som står går ju inte heller då det är uppenbart att det rimligen "stämmer". dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 6 maj 2010 kl. 20.24 (CEST)

All information på Wikipedia ska gå att verifiera. Detta är fullständigt grundläggande och inte förhandlingsbart. Om det av olika anledningar inte går att belägga uppgifter som ses som triviala, går det faktiskt inte att ha med dem i artikeln. Detta drabbar förstås artikelämnen där fakta främst sprids via folkmun och inte skrivs ner någonstans, men då får det också vara så. Wikipedia är inte den enda sajten på Internet att skriva på. /Grillo 6 maj 2010 kl. 21.47 (CEST)

Jag håller med dig. Saker och ting skall kunna verifieras fast ifall en källa kan läggas till måste den kunna tas bort (vilket också skett i vissa artiklar, rätt många faktiskt) där det bedömts onödigt med källkrav. Krävs det någon speciell process för detta?

Det innebär rent krast att hela brottsprevention mer eller mindre måste tas bort då jag inte gjort källhänvisningar någonstans, men artikeln är heller inte kontroversiell och därför så har den inte problem med källkraven. I brottsprevention skulle man kunna trycka in ett källkrav per mening om man skulle vilja göra det.

Problemet är att folk kräver källor på saker som "röda fanor är röda". Nu går detta att påvisa med bilder men det finns lika enkla saker som inte alls går att påvisa då de anses "självklara" och "allmänt vedertagna". Nu har ju iofs AFA-artikeln stora problem med just "självklara" och "allmänt verdertagna" men vissa källkrav där tangerar ändå gränsen till att gå över till orimlighet i mängden källkrav. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 6 maj 2010 kl. 22.00 (CEST)

"Saker och ting skall kunna verifieras...". Detta har jag aldrig förstått. Om man inför en uppgift i en artikel, kontroversiell eller inte, så måste den vara hämtad från en källa. Varför inte då ange källan direkt? detta menar jag är ett av wp´s största problem; att då källa efterfrågas 1. kommer inte skribenten ihåg varifrån 2. det fanns ingen källa, uppgiften har därmed förmodligen varit inkorrekt från början/egen forskning 3. skribenten har lämnat wp. Då mallen {{kb}} med flera införs i artikeln, är det färre än 5% som åtgärdas (mina slutsatser). Min käpphäst är källtvång vid start av nya artiklar, som en början. --Ymer 6 maj 2010 kl. 23.52 (CEST)

OBS! Det jag skriver här nedan syftar inte till att försvara uteblivna källor!

Det är en bra utgångspunkt med källkrav men problemet med att ha källor är ibland att vissa får för sig att det inte står där (då de inte förstår vad som står i källan) och menar att de är egen forskning eller egna analyser m.m. Oavsett vilket man gör upprör det känslor. Jag lämnade därför omfattande referenser i artiklarna och gjorde noter där jag misstänkte att "ifrågasättanden" skulle kunna komma. Det är ingen ideal lösning heller. När det kommer till artikeln brottsprevention så skulle det vara rätt omständigt att ange källa på många sammandragningar som gjorts och jag vet inte med nödvändigtvis exakt vilken av böckerna de olika detaljerna stått i. Däremot vet jag med 100 procent sannolikhet att det var i någon av böckerna som jag angivit som referens. Är detta en helt orimlig och framkomlig väg? Jag vet förvisso att den är allt annat än optimal eller ideal men kan nog vara en bra kompromiss mellan frivillig insats och arbetsliknande krav? dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 7 maj 2010 kl. 00.07 (CEST)

Notera att det är källor som krävs, inte fotnoter. Om någon ifrågasätter ett påstående i en artikel som beläggs av källförteckningen, bör det räcka att förklara detta och sedan ta bort kb-mallen. Allra helst minns man åtminstone vilken bok det stod i. Detta är en god anledning att använda fotnoter genomgående i artiklar, men det är alltså inget krav. Dock är källförteckningar som den i Baskemölla i princip lika dålig som en okällbelagd artikel. Hur ska man där kunna veta vad som beläggs var? Men en grundläggande artikel om brottsprevention kan förmodligen källbeläggas genom ett standardverk i ämnet, utan att man behöver sidhänvisa för varenda påstående. /Grillo 7 maj 2010 kl. 00.27 (CEST)

Jag kan väl i princip tänka mig att ett källtvång kunde vara en god idé. Speciellt som uppgifter kan raderas om de saknar källor, det känns onödigt att personer lägger ned tid och energi på att skriva artiklar på wikipedia om de sedan raderas. Jag har sett exempel på helt okontroversiella uppgifter där någon av obegriplig anledning lagt in kb-mallar i äldre artiklar. Jag kan i de flesta fall källbelägga 80-90% av det som står i artikeln, tyvärr inte resten. Jag har inte brytt mig om några sådana såvida det inte handlar om stubbar där jag kan källbelägga det som står och dessutom fylla på - det tar längre tid att gå igenom dem än att skriva helt nya artiklar. Om kvaliteten på wikipedia skall höjas är det ju nödvändigt att ett källkrav införs förr eller senare. Kanske är det en god idé att börja med ett sådant för nya artiklar. Trots allt finns det minst tiotusentals artiklar som saknar källor. Sedan tycker jag att om man nu skall skärpa upp källkraven för artiklar att man även ser över kvaliteten. Om det inte är OK att jag skriver en artikel utan källor, blir det ju inte bättre för att jag lägger in samma information på min släkforskningssida och hänvisar till den. Eller skriver lite på mitt företags hemsida och hänvisar till den. Eller skriver på min förenings hemsida och hänvisar till den. En grund måste ju vara att kvaliteten eller ursprunget för uppgifterna kan spåras. Vet att det kommer att döma ut en god del av de källor som använts hittils, därför har det kännts som det kan vänta. Min tanke är att sämre eller inga källor med tiden skall ersättas av bättre. Kanske är det dock snart dags att ta itu med de här sakerna. Direktiv för en korrekt bedömning av källor tror jag är nödvändig, dels för att minska POV-pusharproblemet, dels för att få fler kvalificerade skribenter att bli intresserade av att skriva på wikipedia.--FBQ 7 maj 2010 kl. 01.51 (CEST)

Angående fotnoter har jag haft en diskussion med fernbom2 för något halvår sedan. Jag ansåg då att fotnoter var något som borde införas på wikipedia på sikt. Efter det har jag pratat en del med vänner här hemma, och har nog alltmer glidit över till samma uppfattning som fernbom2 - fotnoter är i 99% av artiklarna av ondo. En vanlig vetenskapligt arbete skrivs av en författare. Personen lägger in en fotnot i texten för varje hänvisning till något som inte är egenforskning (eller själklart). Egenforskning är inte tillåtet på wikipedia, och det betyder att varje faktapåstående skall källbeläggas. Om inga noter finns betyder det att alla faktauppgifter från föregående not beläggs av påföljande not. Men vem kontrollerar att så sker? Om någon lägger in fakta utan noter, vem kontrollerar att de uppgifterna finns i samma källa, vilket är vad de annars säger? Och om någon lägger in text med noter mitt i ett notförtecknat stycke, börjar den första texten i stycket plötsligt källbeläggas av den nya noten. Antalet aktiva wikipedianer kommer troligen inte att öka drastiskt. Antalet av dem som kommer att gå in i vetenskapliga rapporter och kontrollera den fakta som finns i en notförsedd artikel kommer tyvärr att vara ganska begränsat. Antalet artiklar kommer däremot att behöva öka för att få en någorlunda täckning. Det gör att fotnotsförsedda artiklar enligt mig mest kommer att öka arbetsbelastningen på administratörer och skribenter och ge en illussion av vetenskaplighet i artiklarna som inte finns. Tyvärr förekommer ju åsikter som att lösningen är att bara tillåta källor tillängliga över nätet - vilket jag ser otänkbart och absurt. Orsaken till att wikipedia finns är ju att en googling ger fruktansvärt lågkvalitativa träffar och i många fall inga alls, och tanken är ju att vara ett uppslagsverk som råder bot på det.

I kontroversiella artiklar tror jag fortfarande att det behövs fotnoter, men är tveksamt om det är särskilt lyckat i övriga.--FBQ 7 maj 2010 kl. 09.59 (CEST)

Detta kan jag köpa och hålla med om fullt ut, men jag är lovligt less på att tjat om POV till höger och vänster och Etikett ifall man ifrågasätter varför en källa behövs. Ibland är kraven på källa helt barocka och då måste det få sägas också. Den som kräven en sådan källa måste ju kunna försvara varför den vill ha källa ifall någon ifrågasätter det. I de fall källkrav är orimliga borde källkravet kunna tas bort.

Detta med notsystemet du tar upp tog jag upp för en månad sedan kanske. Det är ett problem där folk kräver noter ibland efter varje mening för att i nästa stund endast kräva not efter ett helt stycke. Då är allt mellan senaste not och tidigare från samma källa... men det förstår inte alla här. Det skapar källproblem. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 7 maj 2010 kl. 11.46 (CEST)

Jag tycker inte att det är fel att kräva en motivering. Varför ifrågasätts den här uppgiften? Förefaller den orimlig eller har man hittat annan information någon annanstans? Särskilt om man vill ha en källa till att solen är gul. Annars är ju AFA ett område som inte kommer att vara okontroveriellt, jag tror att den bästa lösningen är att göra ett utkast på en helt ny artikel, där man sedan kan kompromissa fram vad som skall stå - då blir det ju också lättare att i litteraturen leta fram de källor man behöver och använda dem, och inte i efterhand försöka bekräfta text som redan finns där. Det finns ju en tendens att dussintals skribenter petar in små meningar här och där för att få med sin åsikt, och snart är artikeln ett sammelsurium.--FBQ 7 maj 2010 kl. 12.18 (CEST)

Med risk för att ha missat något ovan, så skulle jag bara säga att jag tycker inte Wikipedia ska vara någon "lathund". Givetvis ska källor angivas, och i så fall mestadels direkt under "Referenser" eller "Externa länkar", men inte med en massa fotnoter överallt som bara hackar sönder artikeln. Det viktigaste är ju att med en källa kunna påvisa fakta – vill läsaren dyka djupare så finns det - förutom Internet - fortfarande bibliotek. :-) På alla de tusentals ställen som det förekommer ^{[källa behövs]} tycker jag att artiklarna eller delar därav ska bort när uppmaningen till att ange källa har blivit för gammal. Någon kontroll över detta borde finnas. --Christian47 7 maj 2010 kl. 12.36 (CEST)

Två tankar/uppfattningar: För det första för ni ovan fram det problem som många trodde att Wikipedia skulle ha i allmänhet = låg tillförlitlighet eftersom alla kan göra tillägg. Det har ju visat sig att så inte är fallet utan artiklarna håller genomgående en relativt hög kvalité, vilket ett flertal undersökningar visat. Framförallt är detta sant på engelskspråkiga och tyskspråkiga Wikipedia, och det är de som har hårdast krav på fotnoter. Med den kunskap vi alltså har om Wiki har jag svårt att se att detta sätt att kontrollera källor inte skulle komma att fungera. Visst kan man argumentera att de är större språkgrupper med fler talare och därför skulle ha det lättare, men de har även fler och mer omfattande artiklar att hålla reda på. Sverige och Finland har även fördelen med att vara väldigt internetanvändande nationer så vi har goda möjligheter att få med ett procentuellt stort antal bidragsgivare. Jag tror att genom att förbättra källäget (med noter!) skulle vi vinna många akademiker när det faktiskt finns en möjlighet att debattera vilka källor som används i en artikel.

Min andra uppfattning är folk faktiskt redan litar på Wikipedia. Mer än vad som vore önskvärt i många fall. Det är få som har tid/ork att verkligen skärskåda en artikel och jämföra med andra källor för att se om det som står där verkligen stämmer. Detta är framförallt sant om de bara snabbt vill ha lite information inför en resa, om en art av hundar som de funderar på skaffa, eller (gud bevare dem) om sjukdomar. Jag har sett det ske många många gånger både på arbetsplats, på universitet såväl som hemma hos folk och det har gett mig en delad känsla av stolthet, som bidragsgivare, och panik, som en källkritiskt lagd person. Väldigt många personer är inte medvetna om problemen som kan uppkomma av detta, eller bryr sig bara inte då uppgiften inte är livsavgörande (utom i fallet med sjukdomar då). Då hänger det alltså på att bidragsgivarna, och inte de som bara stöläser här någon gång då och då, ser till att nivån upprätthålls. Vi som sitter här och kontrollerar saker och ting för att upprätthålla kvalitén har det dock ofta väldigt svårt eftersom det är svårt att veta var ett tveksamt påstående kommer ifrån om det bara anges ett antal böcker längst ned, och det enklaste sättet att motverka detta är om det finns en boksida eller en url angiven så att det går att finna igen utan timmar av bläddrande/googlande. Det ökar alltså möjligheten att kontrollera i efterhand, även om man inte är expert på just det området. Om information inte stämmer och/eller inte finns med i den i not angivna källan läggs till går det då enkelt att sortera ut (glöm inte att vi fortfarande har historiken till hjälp!). Därtill ger det möjligheten att värdera källor vilket vore omöjligt annars.

Gällande tankarna om problemet med många icke-elektroniska källor skulle det förvisso kunna vara ett problem. Som tur är verkar det som att detta problem håller på att lösa sig helt utan vår inblandning. Med den omfattande digitalisering som skett och som ännu sker av både böcker, vetenskapliga artiklar, dokument etc. de senaste åren är det idag möjligt att finna igen de flesta nödvändiga källor online (även om vissa sidor kräver lösenord) och jag skulle därför säga att det blir enklare och enklare att kontrollera saker och ting hemifrån. D.v.s. att det kommer att bli enklare snarare än svårare i framtiden, även om vi har fler artiklar att hålla ett öga på. Jopparn 7 maj 2010 kl. 12.46 (CEST)

Christian47: Jag håller med om att fotnoter hackar sönder artikeln och vissa krav på fotnoter i exempelvis AFA-artikeln gör ingen nytta förutom att den hackar sönder och på ett subtilt sätt misstänkliggör innehållets riktighet. I synnerhet i de fall där det bara står ^{[källa behövs]}. Varför kräver man källa på deras organisationsstruktur när man inte gör det på andra förbund/grupper/sammanslutningar, exempelvis? Är det relevant att "källbelägga"? Är det såpass kontroversiellt att det måste källbeläggas? Jag tycker knappast det och i AFAs fall står det inte uttryckligen att de organiseras utefter diskussionen om förtryckssamverkan, men tittar man på organisationens politiska syfte så framgår det att det är just den teorin deras verksamhets baseras på. Dock så sägs inte ordet "förtryckssamverkan" rakt ut. Därför blir, om jag ger källa till där deras syfte står s.k. "egen forskning" när det egentligen bara handlar om vanligt sunt förnuft och läsförståelse. Sådant irriterar mig något så fruktansvärt. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 7 maj 2010 kl. 12.59 (CEST)

Om vi för ett ögonblick kan lyfta blicken över artikeln om AFA, så är jag rädd att ovilligheten att använda fotnoter kan vara till stor nackdel för Wikipedias trovärdighet (och nej, {{källa behövs}} är ingen fotnot, det är en mall/redigeringskommentar). Wikipedia skrivs av flera användare. En användare, vem som helst, kan editera en annan artikel. Det är oehört viktigt för att vi ska uppfattas som ett seriöst projekt att våra artiklar är trovärdiga! En pappersbunden encyklopedi har en redaktionskommité, som ansvarar för att det som står i verket är korrekt; då räcker det med en källa sist i artikeln (eller ingen alls, om det är uppenbart vem av författarna som har skrivit artikeln). Wikipedia har ingenting sådant, här kan vem som helst lägga in vad som helst, och det enda sättet vi kan kontrollera att det är sant är att jämföra med källan. Det kan väl vara ok i en liten artikel med en källa, men när artikeln växer, fler författare – och fler källor! – kommer till, då blir det ogörligt med några källor längst ner, utan referens till vad i artikeln som hänför sig till vilken källa. Ska man behöva gå igenom alla källorna innan man hittar rätt? Det behöver förresten inte vara flera författare inblandade: En lång artikel med flera källor blir nästan omöjlig att verifiera utan fotnoter. Och hur gör man om artikeln skall delas upp i två, eller vissa uppgifter har blivit inaktuella/felaktiga och ska bort? Hur gör man då för att inte få en mängd "tomma" källor? Ytterligare ett problem är om inlagda uppgifter finns i mycket stora verk, säg pdf-filer med flera 100 sidor: Hur gör man då för att kontrollera/ta reda på mer om en uppgift? I en fotnot kan man lägga in sidnummer. Jag kan förstå att fotnoter ser onödiga ut i en kort artikel, men glöm inte att korta artiklar kan bli större. / Law_D 7 maj 2010 kl. 13.47 (CEST)

Jag håller med Law. Vi kan inte slopa fotnoterna. Det är väl okej i mindre artiklar men när en artikel är stor och där många bidrar till utökningen så måste vi ha fotnoter för att enklare kunna hitta källan. Vi kan inte slopa fotnoter bara för att någon/några tycker det ser slarvigt ut. --Dh8b-Bidrag 7 maj 2010 kl. 13.57 (CEST)

Fotnoterna i textmasssan vid redigering är ett gissel. Gällande källangivelse vid start av artikel, så är wikipedia glasklar; "Skriv vad du vet om ämnet i fältet nedan och ange källhänvisningar." Men, systemet tillåter att du sparar artikeln utan källor! det är precis här som ribban läggs för resten av arbetet med artiklarna. Trovärdigheten för- och kvaliteten på wp skulle öka mångfalt om nätet gjordes finmaskigare. Det finns helt enkelt inget godtagbart skäl att inte ange källa från början eller vid bidrag till befintliga artiklar. Eller? --Ymer 7 maj 2010 kl. 14.05 (CEST)

Jag exemplifierade problematiken i att inte använda fotnoter i Baskemölla ovan. Alla som tar en titt på källförteckningen i den artikeln inser nog problemet. De flesta som läst en akademisk artikel fylld av källor i slutet förstår det nog också. Om man inte vet vilken källa som belägger vad, är källhänvisningen värdelös. Då går det inte att kontrollera artikelns trovärdighet. Ett exempel på när det funkar att inte ange källor för varenda påstående är egenförfattade relativt okontroversiella Ljunghusens GK, där en huvudkälla, förvisso utgiven av klubben själv, använts för huvuddelen av artikeln, medan det mer skrytsamma har getts fotnotskällhänvisningar till andra källor. Om någon ifrågasätter något som inte är fotnotat, är det relativt enkelt att kolla upp det direkt i den ungefär 100 sidor långa och väl kapitelindelade boken (som förvisso bara finns i ett pliktexemplar, men ändå... Jag har ett ex i min ägo). Jag förstår inte varför vissa är ovilliga att ange sina källor - om man vet något vet man rimligen det eftersom man läst det någonstans. Om man inte vet var man läst det, bör man inte skriva ner det för då kan det lika gärna vara hörsägen. Organisationsstrukturer och liknande går för övrigt oftast att källbelägga genom företagens (eller motsvarande) egna webbplatser. Går det inte, kan man förmodligen inte skriva om det heller. /Grillo 7 maj 2010 kl. 14.27 (CEST)

Jag kom på att det kanske var bäst att förtydliga vad jag menade på förrmiddagen - källor behövs, och självklart skall man inte kunna skriva att Karl XII var kejsare av månen och sedan hävda att det inte finns några källor som MOTSÄGER det. Att kräva att alla nyskrivna artiklar har någon form av källor ser som en nödvändighet om kravet på källor skall inplementeras. Däremot har svenska wikipedia uppskattningsvis 50.000-75.000 (jag gissar, dom är inte ovanliga) artiklar helt utan källor. Många har versioner på andra språk, och skulle kunna källbeläggas den vägen, men om någon satte igång och kb-mallade fritt skulle raderingsivern på Engelskspråkiga wikipedia verka som en västanfläkt jämfört med orkanen på svenska. Som jag tycker täckningen här är dålig som den är, känns det betydligt bättre att avvakta och sakta arbeta med att andelen minskar. Vi har ju också ganska få skribenter som skulle kunna fylla igen luckorna som uppstod. Angående Ljunghusens GK, så bygger ju den artikeln på att den är din artikel - baserad på din bok om golfklubben. Så ser det ju tyvärr inte ut i de artiklar där en mängd olika skribenter. Baskemöllaartikeln är ett stålande exempel på någon som efter påpekanden börjat att fotnotssätta sina påståenden efter påpekanden i november 2009. Jag tycker artikeln var acceptabel innan dess. Visserligen hade det säkert varit en uppsjö av material att gå igenom för den som själv velat kontrollera fakta - men författaren hade säkert kunnat göra det. Här handlar det ju om någon som för övrigt använt fotnoter på gammalt vis (och antagligen missförstått vad som efterfrågats) - för förtydliganden och sidoupplysningar snarare än källhänvisingar. Tycker inte det visar på behovet av fotnoter.--FBQ 7 maj 2010 kl. 16.04 (CEST)

Det handlar inte om att författaren ska kunna gå igenom sina källor, det handlar om att artiklarna, för vår trovärdighets skull, måste kunna gå att verifiera. Det kunde sannerligen inte Baskemölla-artikeln i november 2009, med över 30 källor och en enda fotnot. / Law_D 7 maj 2010 kl. 16.19 (CEST)

Jag tycker nog faktiskt att Baskemölla är ett skräckexempel på noteringar. Det skulle inte förvåna om flera av noterna är onödiga eller att vissa är från samma källa efterföljande varandra vilket också gör dem onödiga. Jag vet dock inte om detta stämmer, men det ser inte klokt ut i den artikeln med så många noter överallt, men vem vet, det kanske krävs just i Baskemölla-artikeln. :) Går det att sätta noter i en rullista när de blir många så inte noterna tar upp så stor scrollyta? dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 7 maj 2010 kl. 17.21 (CEST)

Hälften av noterna är inte källhänvisningar, utan ytterligare utvecklingar och kompletterande information, såsom man gjorde på 1700- och 1800-talet. Kan se ganska lustigt ut när det är 2-3 rader text överst på sidan och all text därunder bara fotnoter på ett antal sidor :-) Sedan beläggs ett antal uppgifter med flera källor. Det förekommer att när uppgifter ifrågasätts, har en del författare genom att hänvisa till 10 källor som säger samma sak menat sig stärka argumenten för uppgiften, och lägger därvid in 10 källhänvisningar för samma påstående. Kanske sådant som bör stå i en stilguide. Det kan visa att uppgiften är spridd, men inte att den är sannare för det.--FBQ 7 maj 2010 kl. 17.53 (CEST)

Så pass svårt att verifiera var ju inte artikeln. Burenhults tre band är till exempel inte ens använda som källa vad jag kan se, säkert bara referenslitteratur. Tre böcker handlar om kolera och en annan om infektionssjukdomar och som det bara står vad amn skötte det hela i Baskemölla och inget generellt om sjukdomen är de med all sannorlikhet inte heller källor. Danmarks historie 1241-1448 verkar inte heller direkt använd. Kartan 1676 framgår redan tydligt när den använts, Jordeboken 1525 verkar inte heller använd "Stora döden" som berör digerdöden omtalas inte heller, , det att utröna ganska väl var vilka källor använts var. Sedan kunde artikeln varit tydligare. Å andra sidan - läggs noter in krävs ju att någon följer upp artikeln och kontrollerar att noterna verkligen visar på det de skall, och att de inte förvanskas. Jag vet inte om svenska wikipedia är kapabla att göra det med alla dess artiklar. Sedan tycker jag det hyckleri att tala om verifierbarhet när den här Historiska bränder i Stockholm artikeln röstas igenom som utvald med fotnoter till sådana här [4] källor. Då kan ju baskemöllaforskaren likaväl hänvisa till sig själv som källa och sluppit missuppfatta vad som menades med noter.--FBQ 7 maj 2010 kl. 16.54 (CEST)

Inom Wikipedia:Projekt källhänvisningar [5] har frågan om "tvingande källmall", nyligen fått ett visst fäste. --Ymer 7 maj 2010 kl. 17.39 (CEST)

FBQ: Du har ju just visat vad fördelen med noter är! Visst är det pinsamt att det slank igenom nomineringsprocessen, men hade det inte varit tydligt utmärkt var den informationen tagits ifrån hade du ju inte vetat att just de styckena byggt på den källan, eller hur? Nu kan du ju enkelt skapa en diskussion på artikelns diskussionssida och den informationen kan ju då tas bort om sidan bedöms som mindre lämplig (eller ersätta källan med en bättre)! Dålig information blir ju inte bättre för att man inte tydligt anger var den tagits ifrån, bara svårare att åtgärda. Jopparn 7 maj 2010 kl. 18.08 (CEST)

Nej visst, noter har fördelar. Att jag är tveksam till dem som generell lösning är bara att de kräver väldigt mycket underhåll. Tanken är ju att de här artiklarna skall fungera om 50 år också. Artiklarna blir allt fler, men användarna minskar. Egentligen upptäckte jag iofs av den källan när jag konstaterades att artikeln talade om en konstig stockholmsbrand jag aldrig hört talas om, och då kollade jag källan. Sedan är ju wikipedia ett sammarbete. Det viktiga är att vi kan hitta en nivå som gör att artiklar fortsätter att skapas, samtidigt som kvaliteten på dem förbättras succesivt. Och om vi tar grillos exempel så skulle det ju bli problem med Ljunghusens GK om vi tänker oss att någon började lägga in uppgifter och noter. Plötsligt skulle det inte längre bli klart av som härrörde från Bengtsson Lennart: Historieboken: 70 år med Ljunghusens golfklubb : 1932-2002, Ljunghusens golfklubb, Höllviken 2002. Så länge Grillo är aktiv är det inga problem, men så snart han skulle försvinna blir det ändå problem.--FBQ 7 maj 2010 kl. 22.09 (CEST)

(börjar om från vänster) Tja, så länge det handlar om en så pass kort artikel med en så pass kort bok som källangivelse är det fortfarande relativt enkelt att beställa boken från biblioteket (även om jag inte vet om det är möjligt med pliktexemplar, men det går åtminstone att läsa den på biblioteket där den är lagrad, som av någon anledning är i Stockholm och inte i Lund), läsa den och kontrollera om uppgiften förekommer där. Detta är förstås lättast i korta artiklar som inte har så många källhänvisningar.

Vi ska dessutom minnas att utgå ifrån att andra menar väl. Vi utgår ifrån att andra människor inte medvetet lägger till falsk information. Kriminologi exempelvis, räknar vi med stämmer eftersom det inte direkt är ett ämne som lockar så mycket folk att slänga in sina egna tolkningar utan att hänvisa till källa. De standardverk som där anges som översiktliga källor fungerar för att källhänvisa hela artikeln. Om man är tveksam kan man dessutom alltid fråga på diskussionssidan eller leta upp den som la till ett visst påstående, och ifrågasätta det den vägen. Vi får inte glömma bort att använda oss av artikelhistoriken för att ta reda på när något lades till. Om det lades till samtidigt som en viss bok lades in som källa, kan vi utgå ifrån att påståendet beläggs i den boken (så klart om användaren i övrigt är seriös), men om inte kanske det finns anledning att tvivla. /Grillo 8 maj 2010 kl. 11.16 (CEST)

Angående fotnoter: Sätter vi in dem i längre artiklar - vilket även jag menar vara rimligt, särskilt om de är sammanställda från ett flertal källor - då måste vi gödsla med dem. Då räcker det inte att lägga in dem så fort man byter hänvisning, utan de bör komma tätate än så. Detta beror helt enkelt på att andra kan gå in och redigera fritt. Om då en ny uppgift läggs in mitt i ett stycke är det inte säkert att den som gör så (och förhoppningsvis anger varifrån han själv har hämtat informationen) tänker på att lägga in en ny not före det vederbörande kompletterar med. För att undvika oordning bör man alltså, där det är befogat att ha notapparat, vara generös med dem. Med fördel kan man då på flera ställen hänvisa till samma not - det finns mallar för detta! Fernbom2 8 maj 2010 kl. 11.31 (CEST)

Antag att ett helt stycke avslutas med en not. Ska det verkligen tolkas som om hela stycket stöds av denna enda not? Om någon skjuter in något mitt i stycket skulle det i så fall oavsiktligt åka snålskjuts på denna not. Men den som sköt in text kanske uppfattade att noten bara gällde sista meningen. Och om man gödslar med noter, blir deras räckvidd ändå inte klar. En inskjuten text skulle ändå åka snålskjuts på närmast efterföljande not och bli lika fel som förut. Skjuter man in text med egen not, skulle den noten även "kapa" föregående text efter senaste not.

Jag anser att noter är bra, men det är farligt att förlita sig på diffusa regler om hur mycket av texten som en fotnot omfamnar. Det kommer aldrig att fungera bra i annat än enmansartiklar. Enda lösningen jag kan se är att nottexten eller källhänvisningen själv beskriver vad som stödjs. Då behöver vi inte gödsla i onödan med noter och andra kan lägga till text i artikeln fritt utan att spårbarheten förstörs. /Rolf B 8 maj 2010 kl. 13.00 (CEST)

Börjar om igen, och går delvis ifrån det här med fotnoter - det problem jag ser med dem har delvis Rolf och Fernbom tagit upp. Jag tror att oavsett noter eller inte måste personen som kritiskt granskar en artikel vara någonlunda insatt i vad som står i de källor som anges, annars går det inte att avgöra vad som är från vilken källa - åtminstone inte i de artiklar som författats av flera författare.

Angående bränder i Stockholm ville jag tillägga att den inte är den enda sitt slag. Det mängder av artiklar som röstats fram som utmärkta artiklar med hänvisning till internetkällor utan källor vidare hänvisning - det utan en enda protest. Jag har känner inte något behov av att bråka om saken, när wikipedia är redo för nästa steg är det dags att ta steget - inte förr, det skulle troligen bara skrämma bort en mängd användare. Trots allt arbetar alla här under sin obetalda fritid, och måste känna nöje i att skriva artiklarna. Däremot tycker jag att det är viktigt för jämviktens skull. Anrep används fortfarande som källa, och jag har använt Starbäck. Det handlar om rejält föråldrade källor, men det är alla fall bättre än inga källor. Sedan är det ett annat problem att vissa verkar tro att 1800-talsförfattare innehåller uppgifter som "försvunnit" i moderna källor. Till 99,9999 % så har de äldre källorna fel om de skiljer sig åt. Möjligen har man valt att utesluta vissa uppgifter för att fokusera på annat, men det är en annan sak.

Jag kände att Baskemöllaartikelns författare blivit grovt missförstådd. Trevliga förklaringar om vad problemen bestod i tycker jag hade varit på sin plats. Fotnoter som innehåller vidareutvecklingar av ämnet och inte bara källhänvisningar förekommer i en mängd av länmuseernas skriftserier ännu på 1980- och 1990-talen. Det är inte konstigt om någon missuppfattat vad de skall innehålla. Angående Källor/Referenser är ju begreppet ganska flytade här på wikipedia. Normalt menar man ju i ett vetenskapligt arbete med Referenser inte bara källor (tvärtom, källor anges som fotnoter eller vanligare enligt Harvardsystemet), utan litteratur man använt sig för att läsa in sig på området med, och bör vara så komplett som möjligt för att visa att man beaktat alla viktigare studier som rör sig inom eller i närheten av området, även om man inte använt sig av dem i sin text. Sedan bryr jag mig inte om om man kallas sina källor KÄLLOR eller REFERENSER eller LITTERATUR, bara det är klart att det handlar om material använt för texten, inte inspirationsmaterial eller andra artiklar som kan vara intressanta för läsning.--FBQ 9 maj 2010 kl. 21.27 (CEST)

Wikisource?

Om jag har gamla originaltexter som jag hänvisar till som källor, t.ex. Huvudskärslagen från 1450 eller Kung Valdemars segelled från 1200-talet så vill jag gärna lagra dem på ett ställe där jag vet att de är lika åtkomliga som artiklarna som hänvisar till dem. Texterna är äldre än gatan, så de är ju fria att kopiera, men var ska jag lägga dem? På wikisource? Hur GÖR man i så fall? /Kemikungen 5 maj 2010 kl. 10.08 (CEST)

Jag skulle rekommendera att du ställer samma fråga på Mötesplatsen. <sertion disk="♥" /> 5 maj 2010 kl. 11.26 (CEST)

Kika i tex: Äldre Västgötalagen och ta efter. Det fungerar ungefär som här - samma programvara... -- Lavallen 5 maj 2010 kl. 11.54 (CEST)

Tackar! Äldre Västgötalagen var ett mycket mer begripligt exempel än de jag hittade vid första försöket. /Kemikungen

Pågående veckans tävling

Pågående veckas tävling, Biologirelaterat, har nu bearbetat 25 artiklar. För närvarande har vi fyra deltagare – all heder åt dem! – men några till vore bra. Känner ni för djur och växter, så kom med och hjälp till! Med koncentrerat jobb en kväll tjänar ni minst en brun rosett…

~~SUF~~ 5 maj 2010 kl. 22.45 (CEST)

Stubbar eller rödlänkar?

Tänkte jag skulle hjälpa till lite på portal:sport eftersom det ligger mig varmt om hjärtat. Där finns en lista önskelista med oskriva sidor. Min fråga är om det är bra att göra en stub för att sen kanske bearbeta den senare eller att den blir omhändertagen av Wikipedia:Projekt_substubbar. Sen finns det ju även lite att läsa här:[6] men vet inte om det är aktuellt om man gör det för att artiklarna är önskade. /Hangsna 5 maj 2010 kl. 20.24 (CEST)

Är ämnet relevant kan man gott slänga upp en liten treraders-stubbe med det allra viktigaste. hejkompis 5 maj 2010 kl. 20.42 (CEST)

Håller med hejkompis, skriver man ett par rader så är det ok, men att mekaniskt skapa substubbar som är i den här stilen "Afghanistans damlandslag i fotboll representerar Afganistan i fotboll på damsidan", "Golfhandske är en handske som används vid golfspelande", "Pedro Mendes är en portugisisk fotbollsspelare" är enligt min mening inte önskvärt. Jag tycker att man kan skriva så mycket man klarar och orkar om varje ämne manger dig i kast med, innan man går vidare till nästa. Hellre ägna 10 min åt en artikel än 10 min åt att skriva 10 artiklar, tycker jag. / Elinnea 5 maj 2010 kl. 21.59 (CEST)

Nyskapande av substubbar rekommenderas inte. Projekt substubbar är mer att se som en städpatrull än en uppsättning frivilliga att förlänga godtyckliga artiklar - finns det varken uppenbar relevans eller substans får man nog räkna med snabbradering eller omdirigering, och toleransen för nya substubbar är nog rätt låg. Att de kortaste artiklarna blev föremål för ett särskilt projekt beror rätt mycket på att de när projektet skapades oftast var så erbarmligt dåliga att det var pinsamt att ha dem kvar i det skicket. Tomas e 6 maj 2010 kl. 01.18 (CEST)

Basartiklar

På något sätt har katalanskspråkiga lyckats väldigt bra med basartiklarna, och trots att man bara har drygt 240 000 artiklar har man lyckats skriva om alla basartiklar och ligga ovanför engelskspråkiga wikipedia i tabellen över basartiklarna. I samma tabell ligger svwp betydligt längre ner med många korta artiklar och två saknade.

Faktum är att samma tabell visar att svenskspråkiga wikipedia har väldigt korta basartiklar jämfört med andra språk. Det är ett problem - dessa artiklar borde vi vara extra måna om. Är det någon som vet hur katalanerna har löst detta? De verkar ju onekligen ha lyckats. Kanske vi borde försöka lära av dem? Tanzania 5 maj 2010 kl. 21.32 (CEST)

Fantastiskt. <sertion disk="♥" /> 5 maj 2010 kl. 21.51 (CEST)

Huvudsakligen har de antagligen haft turen att ha ett antal mycket drivna personer med gott om tid och ett intresse för basartiklar. Något magiskt knep bakom tror jag tyvärr inte finns, men jag har sett någonstans att de körde med listor uppdelade efter ämne av hejkompis modell ovan. Vi har ju WP:KGT som den hugade gärna kan kika på. Njaelkies Lea (d) 5 maj 2010 kl. 22.03 (CEST)

Jag tror inte att svenska Wikipedia saknar artiklarna. en:Addiction är en grensida (där engelska Wikipedia verkar ha klantat sig och missat att uppdatera IW-länkarna vid flytt) vilket gör att både en:Substance use disorder och en:Behavioral addiction saknar IW-länkar helt medan den svenska basartikeln Beroende (liksom de andra språkversionerna den länkar till) länkar till den engelska förgrenningssidan en:Addiction. Såväl ocean som hav finns här.--Ankara 6 maj 2010 kl. 01.39 (CEST)

Även vi har ett projekt för basartiklarna, Wikipedia:Projekt basartiklar. Vi har bara inte lyckats få samma engagemang för dem som katalanerna har. På katalanska WP var det flera användare som dagligen höll på med att utöka basartiklar. -- bOIVİe 6 maj 2010 kl. 06.45 (CEST)

Den katalanska satsningen har en halvpolitisk bakgrund. Katalanerna vill profilera sig som egen region i Spanien och de bakom den katalanskspråkiga versionen vill bilda ett eget chapter, vilket hittills fått nobben. I denna strävan att profilera sig har de skapat ett projekt med helt annan uppbackning än vi kan få för att att "visa upp sig". Jag ser heller inte att långa basartiklar i sig är bättre. Som vid tidigare diskussioner i detta ämne så ser jag det klart önskvärt med artiklar längre än 10kb (annars är det nästan frågan om stubbar) men betydli~gt mer tveksamt över att lägga in fluff för att nå 30kb.Yger 6 maj 2010 kl. 07.49 (CEST)

Att lägga in fluff är väl inte önskvärt oavsett längd? Njaelkies Lea (d) 6 maj 2010 kl. 07.59 (CEST)

Tror att helt enkelt handlar om att jobba på med dessa artiklar, att både förlänga dem och kontrollera kvaliteten på dessa artiklar. Att vi uppmärksammar det oftare. Fler personer som regelbundet tittar till dessa och kvalitetsgranskar. Vi har en hel del som är ganska korta och om Wikipedia:Veckans samarbete nu sätter igång så kan man ju satsa på just basartiklar. Och vi kan ju även köra lite Veckans tävling kring dessa. Här är några exempel på basartiklar som kanske någon känner för att förlänga lite: Druva, Kampsport, Keramik, Kvadrat, Leksak, Nöt, Prosa, Skulptur, Trumma. / Elinnea 6 maj 2010 kl. 08.40 (CEST)

Jag hade kanske kunnat ta mig an keramiken, men har lite svårt att avgöra vad som mer behövs. Det är idag en kort sammanfattning av vad keramik är, hänvisar till de olika typerna av bearbetningstekniker, lertyper (möjligen kunde den delen vara tydligare). En historisk översikt? Lite svår att avgränsa för ett så gigantiskt område, men kanske kan försöka. --FBQ 6 maj 2010 kl. 14.51 (CEST)

Sedan är det väl så att jag kan tycka att även om det är tråkigt att många "basartiklar" är korta - Hans Burgkmair är i mitt tycke också en basartikel, och har inte en haft någon arikel alls.--FBQ 6 maj 2010 kl. 15.55 (CEST)

Tabeller

Det blir många rubriker av mig idag :) I vilket fall, borde vi inte överväga att införa ett skript för att göra tabeller här, ungefär i stil med den när man skapar artiklar på wiktionary? Om man kunde skapa en tabell genom att fylla i ett formulär istället för att koda själv skulle livet bli enklare för många, och förmodligen skulle nybörjare också kunna göra tabeller. Tanzania 6 maj 2010 kl. 15.55 (CEST)

Å, gud så fint det vore. Återstår bara för nån att skriva ett sånt skript... /Jssfrk 6 maj 2010 kl. 16.11 (CEST)

Eller hur? Det är säkert inte jättelätt, men med tanke på att det gick på wiktionary borde det gå här också! Tanzania 6 maj 2010 kl. 16.16 (CEST)

Var kan man hitta detta på wikt? <sertion disk="♥" /> 6 maj 2010 kl. 18.59 (CEST)

@Sertion: Mina inställningar - > finesser - > nummer 2 av de tre klickboxarna. Tanzania 6 maj 2010 kl. 21.57 (CEST)

Usabilityprojektet har skript för att skapa tabeller. Pröva http://usability.wikimedia.org/w/index.php?title=Sandbox&action=edit i verktygsraden finns under "advanced" ett alternativ för lägga till tabeller. 90.229.128.74 6 maj 2010 kl. 19.52 (CEST)

Förhandsgranskning för oinloggade

För information, verkar detta ha tagits bort. /213.113.121.40 6 maj 2010 kl. 18.18 (CEST)

Diskussion (typ) finns på MediaWiki-diskussion:Monobook.js#Påtvingad förhandsgranskning -- boıviE 6 maj 2010 kl. 21.00 (CEST)

Artiklar om svenskar på enwp

Enwp håller som bekant på att rensa ut artiklar om levande personer utan källor. Målet till 1 juni är att komma under 30 000 artiklar om levande personer utan källor. I januari fanns runt 50 000 sådana och 1 maj var de nere i runt 35 000. Av dessa artiklar handlar 463 artiklar om svenskar. Dessa är listade här (robotgenererad lista). Även de som inte normalt brukar redigera på enwp kanske kan hjälpa till lite här, för att inte riskera att exempelvis den engelska artikeln om Anitra Steen eller Ulf Adelsohn raderas... /Grillo 6 maj 2010 kl. 21.35 (CEST)

Ny mall för tunnlar

Hej. Jag har idag 7 maj 2010 skapat en mall som kan användas för större tunnlar och som har egna artiklar. Idén föddes när jag såg mallen Bro. Från den skapade jag sedan {{Infobox Tunnel}}. Hallandsåstunneln har nu fått en sådan mall.--Dh8b-Bidrag 7 maj 2010 kl. 12.52 (CEST)

Tredje åsikt

Vill bara tipsa om denna nyöversättning från enwp, som inte verkar ha upptäckts ännu. Allt gott, /Urbourbo 7 maj 2010 kl. 16.11 (CEST)

Kan inte flytta The Wild Beasts

Frågan flyttad till Begäran om åtgärd.Natox (diskussion) 8 maj 2010 kl. 15.55 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Totalt jävla överkörd!

Jag håller på försöka strukturera upp om kriminologi här. Då finns en användare som tagit bort exempelvis kategorin Kategori:Kontroll- och tillfällesstrukturteori utan diskussion. Denna är nödvändig i likhet med att en kategori om "konfliktteori" osv kommer finnas. Dessa behövs just för att strukturera den extremt stora mängd olika kriminologiska teorier och fält samt subfält som finns. Att han upplever kategorin "komplicerad" eller vad det nu än må vara är det bättre att organisera artiklar än att ha de spritt vilt i en klump av ickestruktur. Begreppet "kontroll- och tillfällesstrukturteori" förekommer även idag (och kommer förekomma i framtiden) i brödtext i exempelvis Rutinaktivitetsteorin. Skall begreppet kanske där tas bort också med hänsyn till någon som inte vill lära sig något?

Samma användare (se min diskussion). Planerar tydligen egenmäktigt att radera mallar jag gjort också trots att det pågår en diskussion om huruvida de skall finnas kvar, konverteras osv. Tar han bort dem försvinner även de goda sakerna som diskuteras på vilket sätt man kan använda dem i ett annat format istället. Detta är illa och oacceptabelt.

Med argumetetet som Yger tar för att motivera sitt agerande "Jag har rätt att göra förändring jag anser ger en bättre encyklopedi." så kan vem fan som helst göra vad i helvete som helst utan att respektera varken de som skapat sakerna eller det som skapats.

Jag tycker detta känns oerhört frustrerande och det är inget bra sätt att bemöta användare här på Wikipedia! Nu börjar jag bli förbannad och med tanke på bemötandet, den självgodheten. *suck* dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 9 maj 2010 kl. 16.30 (CEST)

Jag återställde Kategori:Kontroll- och tillfällesstrukturteori. Ta upp den på WP:PK. Mallarna får Yger ta upp på WP:SFFR innan han raderar förstås. EWR 9 maj 2010 kl. 16.52 (CEST)

Men du, att skapa en kategori tar inte lång tid och att göra förändringar får alla göra. Yger var ju till och med artig nog att meddela dig detta, med en anledning till varför han gjorde det. Om du nu har tänkt att strukturera upp kategorin här kan det ju kanske vara en idé att du lägger fram ett förslag på diskussionssidan för kategori:Kriminologi så att andra får chansen att uttala sig? Jopparn 9 maj 2010 kl. 17.17 (CEST)

Ja, han är lika artig som Jimbo som först tar bort bilder och sedan vill ha diskussion om vilka som skall vara kvar. Snacka om att gå fel väg. Jag öppnade diskussion om mallarna här på Bybrunnen men han har valt att inte delta och har sedan mage att, under pågående diskussion, bara säga att han "överväger plocka bort dem" då han inte gillar dem.

Jag är inte intresserad av något skapa/raderar krig med Yger och därför återskapade jag heller inte kategorin. Han hyser stor respekt här, misstänker jag och gör garanterat många väldigt bra saker. Jag har föga intresse av att stånga huvudet blodigt något längre.

Vad gäller mallarna har jag begärt dem raderade och så fått dem också. Orkar inte tjafsa längre.

Jag skall i framtiden lägga band på mig, att inte vara allt för kreativ. Det irriterar folk, stör och förstör.

Tack för mig. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 9 maj 2010 kl. 17.28 (CEST)

Malldiskussion

• Mall:kriminologi
• Mall:FC sidebar

Med risk för ett utfall som skulle vara mindre lyckligt, från mitt perspektiv, vill jag lyfta frågan om olika typer av mallar. Nu har jag gjort två mallar: dels mall:kriminologi och mall:FC sidebar. Tanken med dessa är deras enkelhet högt upp i artikelns högra sida, att genom enkla klick göra det möjligt för användaren att tillgodogöra sig mycket mer information ifall den känner att det behövs. Navboxar i all ära (för det har höjts röster om att "konvertera" dem) men i detta fall ser jag det som den absolut sämsta tänkbara lösningen då syftet bakom mallkonstruktionen förtas helt och hållet, och kan egentligen då tas bort helt från Wikipedia.

Jag har dragit mig själv som exempel. Innan jag började editera här såg jag mig som en förtrogen läsare av wikipedia när man ville åt information, men det visade sig vara fel. När jag började editera här och ville skapa en mall efter inspiration från engelska Wikipedia (där sidebars är relativt sett vanliga) sökte jag ifall det redan fanns något att utgå från här på svenska Wikipedia för att slippa uppfinna hjulet igen. Detta var första gången då jag stötte på navboxen och dess existens! Undra hur många andra som inte känner till eller uppmärksammat navboxarna? Min gissning är att en överväldigande majoritet inte känner till navboxarna och det är mycket beklagligt.

I exempelvis kriminologimallen finns ord och begreppsförklaringar (den kommer utökas rätt mycket). Man kan lyfta fram argument om att man skall klicka sig vidare till underartiklar men i många fall när det kommer till ord så kan man inte göra artiklar för enskilda begrepp som "onset" exempelvis. Artikeln blir för kort och att förklara dess innebörd i löptext i varje artikel där det eventuellt kommer förekomma är inte heller rimligt för läsbarheten. Andra begrepp finns också som kausalitet, men när man länkar kausalitet så får man en naturvetenskaplig förklaring som inte stämmer överens med en sociologisk (vilket kriminologi är) och därför gör det sig bra även att en sådan term förklaras i en sidebar. När det kommer till olika kriminologiska teorier så kanske det inte är logiskt att länka till allehanda kriminologiska teorier från en artikel, däremot gör denna box det möjligt att faktiskt ha en rad länkar till olika artiklar teorier för fördjupning i ämnet utan att man stör brödtexten med onödig massa.

Jag skulle gärna vilja ha en diskussion om vi skulle kunna utarbeta en till standard för "sidebars" såväl utseende och form som placering, samt syftet med dess huvudsakliga innehåll. Likhet är bra när läsaren enkelt skall kunna navigera och känna igen sig. Läsaren skall rimligen kunna anta vad denne kan förvänta sig av innehållet av en mall av visst slag. Som jag ser det är argumenten många för att ha sidebars i likhet med mallarna jag länkat till ovan och som ni även ser här på sidan (till skillnad från klassiska navboxar). Sidebars är ett bra komplement till befintliga navigerings- och informationsinstrument, samt att den ger en ökad möjlighet till övergripbarhet av artiklar och skapar en lättillgänglighet. Utöver dessa mycket starka orsaker att överväga sidebars så ger dem även möjlighet till mer liv åt artiklar som annars kan uppfattas som rätt stela, icke interaktiva och smådöda.

Jag hoppas på en öppenhet i tanken och sinnet inför denna idé. Jag kan förstå om det ofta kommer nya som menar att de har goda idéer och vill att ni skall lyssna. Jag vet själv hur det kan vara när nya kommer och man blir lätt en konservativ kraft som hämmar utveckling eller säger "det där har vi redan provat" och sådant är aldrig kul att vara en del av.

Vad tror ni alla?

// dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 02.31 (CEST)

TL;DR. Nej, bort med dem. <sertion disk="♥" /> 8 maj 2010 kl. 10.17 (CEST)

Det är flera goda tankar och idéer, men jag är fortfarande skeptisk. I artiklar som helt saknar bilder och faktarutor så passar det naturligtvis bra med en navigeringsmall på höger sida i artikeln. Men så snart det finns några andra element så blir det svårt att kombinera dessa, speciellt eftersom de här mallarna "växer på längden" när man ska titta på innehållet. Det finns dessutom en poäng med att ha länksamlingar på samma ställe i alla artiklar eftersom läsaren då kan förvänta sig var man hittar dessa. Att ha begreppsförklaringar i en sidebar kan också vara problematiskt eftersom de faller utanför ramen för vårt arbetssätt. Relevansen prövas inte på samma sätt och det blir inte naturligt att ange källor. Det är dessutom svårare för andra att redigera texten om den ligger i en mall/sidebar. Och jag undrar om du inte överarbetat detta - du tar upp "onset" som exempel på begrepp som behöver förklaras för läsaren. Men ordet "onset" förekommer inte en enda gång i kriminologi-relaterade artiklar här på svenska Wikipedia. Och eftersom texten ligger dold blir det svårare för andra att upptäcka eventuella felaktigheter.

Smådöda och stela artiklar ska vi naturligtvis undvika, men jag tror att det är bättre att i så fall fokusera på att hitta relevanta illustrationer till artiklarna Det kan t.ex. handla om att lägga in diagram eller skapa bilder som visualiserar olika begrepp och dess förhållanden till varandra som gör det lättare för läsaren att förstå texten. Risken med en ökad användning av sidebars är att de trycker ut relevant innehåll, som i t.ex. Kyrka, där en mall nu har tryckt undan bilder på olika typer av kyrkobyggnader som har förpassats till slutet av artikeln. --Kildor 8 maj 2010 kl. 10.56 (CEST)

Utmärkt initiativ att ta upp principdiskussionen. Det vore fint med konsensus och förtydligande på wp:navigationsrutor. Personligen är jag för etablerad praxis i artikelnamnrymden på svwp, dvs navbox underst, som synes på mallarnas diskussionssidor. Det är väsentligt för användbarhet och läsbarhet att ha en grafisk standard. Om vi ska ha navimallar överst i artiklarna, så bör vi även tydligt definiera i vilka fall detta är lämpligt och inte. Om vissa begrepp kan ha flera förklaringar så bör detta framgå i respektive artikel (och särskiljas på sedvanligt vis). /Urbourbo 8 maj 2010 kl. 11.07 (CEST)

Sertions inlägg ovan är verkligen konstruktivt. (ungefär som mitt här) Ghostrider ♠ 8 maj 2010 kl. 16.31 (CEST)

Jag tycker att de här två mallarna bör göras om till navbox och läggas in längst ner i artikeln. Visst, man ser mallen först i slutet. Men jag tror det är nödvändigt för att kunna ha både mall och bilder. Vi kan inte begränsa med bilder för mallarnas skull. Och bilder och den här sortens sidoplacerade mallar kan kollidera med vara på ett mycket fult sätt ibland. De här sidoplacerade mallarna kan ibland förfula en artikel väldigt mycket ibland. Artiklarna blir svårhanterliga. Dessutom är navbox den standardiserade formen av mallar och jag tror att vi bör fortsätta på den linjen och inte ta fram nya avstickare på det här sättet. Så jag tror att alla de här berörda artiklarna vinner väldigt mycket på om de här mallarna konverteras till navbox och sedan läggs in längst ner på det vanliga sättet som man brukar göra med navboxmallar--Bruno Rosta 8 maj 2010 kl. 11.16 (CEST)

Visst, krim.mallen var fin, men det var alldeles för mycket klickande för att få reda på vad den ens innehöll. Och stycket "relevanta begrepp" känns bara som en dubblett till vanliga länkar i texten. Skriv detta i artikelns brödtext om det behövs, eller låt begreppen beskrivas på sina egna artikelsidor. –dMoberg 8 maj 2010 kl. 13.07 (CEST)

Finns det ingen "WP:Artikelserie" som tar upp lite om sliknande mallar? –dMoberg 8 maj 2010 kl. 13.16 (CEST)

Jag förstår i ärlighet inte denna konservatism och detta motsatstänkande. Förändring är inget farlig och förändring är i regel bra. Jag tycker seriöst vi skall titta på flera alternativ och fler möjliga standarder. Omprövning är nyckelord för varje framgångsrik tendens. Användarvänligheten, läsbarhet, kunskapsspridning och en vilja att delta måste ändå vara det främsta målet med varför vi har saker på Wikipedia. Det första inlägget av <sertion disk="♥": "Nej, bort med dem." Är ett synnerligen gott exempel på ett extremt dåligt och onyanserat sätt att svara på ett gott initiativ av en användare som vill försöka vara en aktiv bidragande deltagare på Wikipedia. Sjävla bemötandet i sig är ett skäl gott nog att tappa mod och skita i att försöka göra några förbättringar i framtiden.

Hamnar de längst ner på sidan, att de skall göras om till navboxar så tycker jag vi tar bort dem helt i enlighet med <sertion disk="♥" tycke. Navboxar är i stort sett värdelösa (i synnerhet utifrån det perspektiv jag tänkt att boxarna skall användas) då de kommer sist och man sällan eller aldrig uppmärksammar dem.

Jag vill att vi utvecklar den grafiska standarden och inte konservera den befintliga. Vi skall utveckla wikipedia och göra sidorna lättare och mer användarvänliga, inte tänka "det som är och varit är framöver alltid bäst". Vi har inte nått historiens slut, och där bör fokus ligga. Navboxarna gör inte sidorna med nödvändighet lättare eller mer användarvänliga. Jag säger inte heller att min lösning är den bäst tänkbara men det är ett klart steg i rätt riktning, enligt min mening. Hur de grafiskt skall se ut är en fråga jag inte lägger mig i speciellt mycket i dagsläget, dvs. om den skall vara blå, gul eller grön. Jag bryr mig heller inte i om det skall vara "visa"-knappar osv. Det jag bryr mig om är fenomenet "sidebars". Det finns på engelska Wikipedia av någon anledning, det kan även finnas här av lika många anledningar. Jag ser många vinster i sidebars.

Vad gäller klickandet så ser jag hellre för mycket klick (i detta fall två klick) än ett klick mer än på en märklig länkning i en artikel, så det är inget hållbart argument emot. Navboxarna har dessutom också i regel lika många klick när de blir "lika stora" som det som inrymmer i min box. Dessutom finns en mycket logisk orsak till varför det är "visa"-knappar. Sidebaren skulle ta på tok för mycket plats utan "visa"-knapparna. Alla länkar som finns i sidebaren finns inte heller i en aktuell artikel och kanske inte kan vara naturligt med i texten. Om du tittar på exempelvis Rutinaktivitetsteorin och vill veta mer om andra teorier är det inte självklart vart du kan hitta dessa men i sidebaren finns det möjlighet att hitta relevanta artiklar varav vissa är andra kriminologiska teorier. Visst finns artiklar som tar upp flertalet av begreppen som finns där i dagsläget, men det är bara för att jag inte ännu hunnit lägga till fler begrepp ännu. Dessutom är begreppen kort förklarade till skillnad för i vissa artiklar där man inte riktigt får grepp om det hela om du inte läser väldigt mycket av artikeln. Vad gäller de begrepp som idag finns i mallen tog jag det som jag hittade idag bara för att visa exempel på hur mallen är tänkt att se ut och är tänkt att funka. Sedan finns det begrepp som i en nyans är annorlunda än vad generell betydelse av ordet är och det gör sig inte att skriva i brödtext och en ny artikel är inte en framkomlig väg. Att skriva antisocial, onset, kausalitet osv i texten och där förklara varje gång vad begreppet innebär kommer göra brödtexten ohållbar och klumpig. Det kommer innebär att läsbarheten och förståelsen kommer automatiskt att minska. Allt som inte är nödvändigt att ha i en text skall man naturligtvis lyfta ur och de som vill veta närmare vad olika saker innebär ges möjlighet att göra det. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 13.37 (CEST)

Dnm, Ett tips i all välmening är att försöka hålla dina inlägg lite kortare och mer koncisa, om du hoppas på att många ska läsa dem.

Jag har nu utökat stycket om navirutor, med avsikt att - koncist - avspegla gemenskapens syn och anförda för- och nackdelar. Återkom gärna med synpunkter eller justera. Allt gott, /Urbourbo 8 maj 2010 kl. 13.48 (CEST)

Jo men man vill ju bemöta allt och argumentera för sin sak också. :)

Jag gjorde en liten ändring "riskerar att begränsa" för det är inte nödvändigt sant att det gör det och så lade jag till lite i den sista meningen. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 13.58 (CEST)

Vi har tidigare aktivt försökt motverka den här typen av navigationsrutor. De är dåliga, i vägen och tillför lika lite som de som mer eller mindre är standardiserade. <sertion disk="♥" /> 8 maj 2010 kl. 14.43 (CEST)

Jag gillar stilen på mallarna, men är ändå tveksam inför dem av skäl som angivits. Det är så mycket vi vill få plats med i högerkanten. Det var ett huvudskäl när vi häromåret gick i motsatt riktning och avvecklade mallar av den här typen och i stället utvecklade de nu använda navigationsmallarna längst ner på sidan. Det som jag uppfattar som riktigt nytt med dnm:s föslag är begreppsordlistan i kriminologimallen. Jag gillar den idén - att ha en någorlunda koncis ämnesordbok tillgänglig kan underlätta läsning av artiklar inom ämnet. Utrymmeskonkurrensen väger dock tyngre i mina ögon. Däremot tänker jag mig att någon form av hjälpartiklar för läsning eventuellt skulle kunna vara en idé att bygga vidare på. I så fall kan man hänvisa till den artikeln i början av relevanta ämnesartiklar. /Dcastor 8 maj 2010 kl. 14.48 (CEST)

Sertion: Bara för att du försökt mota det förr är det inte ett rimligt sätt att bemöta initiativ från nya användare som identifierat problem när de använt Wikipedia som endast läsare. För det finns många brister och det enda jag vill är att försöka underlätta och förbättra. Jag har inte sagt att min lösning är sanningen utan ville ha reflektioner på hur saker kan förbättras. Då tycker jag i all ärlighet att man kan vara konstruktiv mot seriösa förslag som faktiskt tagit tid att arbeta med. Jag har tyvärr lagt mer många timmar. :/

dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 14.51 (CEST)

Dcastor: Jag förstår mycket väl argumentet med utrymmeskonkurrensen och det är bland annat därför jag lyft denna diskussion. Jag vill att man skall kunna undvika just konkurrensen och därför diskutera fram principer för hur de mallarna kan användas. Dels är fördelen med kriminologimallen (som primärt togs fram för just begreppsförklaringsbiten) är att den underlättar förståelsen i artikeln utan att man måste klicka vidare i andra artiklar och diverse undersidor här och där (något jag funnit oerhört extremt irriterande som läsare). Men sedan ger mallen också läsaren att enkelt navigera sig till andra teorier som inte på ett naturligt sätt kan tas upp i artikeln.

Rent allmänt skulle jag gärna vilja ha mer grafik och aktivitet i artiklarna (givetvis standardiserade! annars blir det galet och ohållbart) men aktiviteten får inte utmynna i en så kallad "akademisk frihet" (läs anarki). Mer grafik, klick och möjligheter att göra saker i artiklarna kommer göra dem "roligare" och lättare att tillgodogöra sig. Bland vissa finns dock en fientlighet mot allt som heter grafik utan tror att det bästa är text rakt upp och ner. Dock funkar detta sällan för folkflertalet men ofta för dem som sitter och kontrollerar internetmedier (vilket också ger ett resultat på gott och ont). dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 15.00 (CEST)

Allmänt till standardsnacket: Standardisering innebär inte att det bara skall finnas en typ av mall på ett visst typ av ställe. I en standard kan man ha flera mallar som har vissa givna platser de får placeras på. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 15.00 (CEST)

Jag har en känsla av att den här typen av mallar uppstår när någon tycker att han/hon fått en så jättebra idé hur saker ska organiseras att de måste placera det högst upp så att alla kan se hur bra det är. Nu har du satt sin kriminoligmall högst upp på tex Social kontroll. Sen får kanske någon idén att göra toppmallar för socologi och vill också lägga det högst upp på Social kontroll och det blir ingen plats att lägga in bilder m.m. Sen kommer två andra med mallar för sociologi och socialpsykologi och då har vi plötsligt 4 mallar. Nej, det enda rätta är att placera alla mallar sist. MichaelPhilip 8 maj 2010 kl. 16.07 (CEST)

dnm: Du har uppenbarligen sinne för form och grafik, och torra tråkiga artiklar som TCO (hoppas jag inte trampar på några ömma tår nu) vinner helt klart på att ha en mall som Mall:FC sidebar. Men även sådana artiklar vinner i längden på att ha relevanta illustrationer och det kommer förr eller senare bli en konflikt om utrymmet. Det är trögt att genomföra förändringar här på Wikipedia (jag vet; jag har försökt flera gånger) men om man inte får med sig någon annan på ett förslag så är det svårt att förklara motståndet enbart som förändringsmotstånd. Jag tror inte att det är någon slump att de flesta navigeringsrutor har hamnat i slutet av artiklarna och i ihopfällt läge, både här och på enwp. Jag hoppas du inte låter dig nedslås av motståndet i den här diskussionen utan hittar andra sätt att jobba för att skapa mer tilltalande artiklar här på Wikipedia. --Kildor 8 maj 2010 kl. 16.11 (CEST)

Jag fastnade precis som Dcastor för begreppsordlistan. Trevligt för läsaren att få koncis hjälp utan att övergå till en helt ny artikel. Men rimligen är det fler artiklar inom ett ämnesområde som använder samma begrepp och har samma behov av koncis förklaring. Att sprinda samma förklaringar till många artiklar gör dem svåra att underhålla, förutom att de är knepiga att källbelägga.

Jag får en vild idé om att en artikel (och t.o.m. en underrubrik i en artikel) skulle kunna inledas med en öronmärkt kort sammanfattning. När man i en annan artikel länkar dit, skulle den korta förklaringen kunna visas i "tooltip", dvs i den gula ruta som poppar upp när man håller muspekaren över länken. Då är det varje artikels eget ansvar att källbelägga och tillhandahålla en kort sammanfattning. /Rolf B 8 maj 2010 kl. 16.20 (CEST)

Jag har full förståelse för dnm:s frustration. Ibland kan man känna att man bara blir överkörd om man kommer på en bra idé och omgivningen på Wikipedia vill bara köra över denna och återgå till det gamla vanliga. Och jag håller med Kildor att dnm har sinne för form och grafik. Det har t ex inte jag. Jag skulle dessutom aldrig klara av att ordna sådana mallar. Gör jag mallar så "fuskar" jag lite genom att jag kopierar andra mallar och bara ändrar på texten så den stämmer med sin funktion. Och jag tycker helt klart att dnm:s mallar är snygga. Funktionen är inte heller så dum. Men ändå tror jag att de blir svåra att hantera i längden i artiklarna. Och en mall måste vara användbar inte bara i vissa artiklar utan i alla. De bör egentligen inte påverka artikelns utformning. Och den här sortens sidoplacerade mallar påverkar dessvärre artikelns utseende väldigt mycket. Bilderna kan hamna konstigt och de kan påverka indelningarna i styckena. Det är därför jag trots att mallarna är snygga och trots att dnm har gjort ett mycket bra jobb ändå tror att det bästa är att konvertera dessa mallar till navbox. Jag förstår besvikelsen för dnm och andra som gillar de här mallarna men jag tror ändå att en konvertering till navbox är det bästa för själva artiklarna. Navbox har också fördelen att det går att ha flera mallar i samma artikel. De här mallarna blir svårare att göra så med. Även detta tror jag är ytterligare ett argument som gör att jag tror att en konvertering till navbox dessvärre är nödvändig--Bruno Rosta 8 maj 2010 kl. 16.25 (CEST)

MichaelPhilip: Jag får be om ursäkt att jag är kreativ ifall det stör, men jag tycker faktiskt idéen är bra och vi har inte nått det optimala för framtiden. För det kan du väl ändå inte mena att vi gjort? Sedan vad gäller social kontroll så satt jag den där så länge. Jag tycker givetvis att ifall det kommer en som heter sociologi så kan man byta ut den mot den istället. Nu finns ingen sociologi, tyvärr. En annan grej jag känner där är att det kanske skulle finnas en mer allmän box med box i box-möjlighet med "visa"-knapp för kanske sociaologi och kriminologi och när man trycker på exempelvis kriminologi så kommer den fram som man nu ser där. Det blir lite som vissa navboxar som finns här och var. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 16.30 (CEST)

Kildor: Tack för komplimangen! :) Jag lyfter just denna diskussion för att nå fram till hur man kan lösa det. För jag vill inte att det skall konkurrera med annan information. Därför undrar jag om placering och vart det skulle vara. På vänster sidan kan jag tänka mig att det inte är så snyggt och avviker ganska mycket från de flesta standarder för nätet men skulle i extremfallet kunna vara något form av alternativ. Då det bara är i början av en artikel så stör det inte den enhetliga utformningen något nämnvärt. Sedan är ju kriminologimallen ihopfälld. Man skulle kunna fälla ihop den ytterligare ett steg (då tar den än mindre plats och stör absolut inget) vilket gör den fortfarande synlig utan att konkurera. Kan det vara en framkomlig lösning? Då tar den ju bara upp "en rad" s.a.s.

Jag måste erkänna, Kildor, jag är smått besviken och väldigt modfälld över flera kommenterar man fått på Wikipedia bara på den korta stund jag varit här. Jag har en gnagande känsla av att det är bäst att bara sitta still och hålla käft och det är ett olyckligt klimat. Jag är en person som tycker man skall prova nya saker, förbättra och utveckla. Detta innebär omprövningar och då stryker man inte alla medhårs. Tyvärr går det inte att göra artiklarna grafiskt tilltalade; om det inte handlar om att det skulle bli "svårt" för andra att editera så bryter det mot någon standard som är skriven i sten. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 16.45 (CEST)

Rolf B: Jag vet inte om jag förstod dig rätt men om jag gjorde det så tror jag att det är bättre att ha en gemensam för många artiklar. Jag har svårt att se hur du menar... kanske du kan visa ett litet förslag på hur du menar? :) dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 16.45 (CEST)

Bruno Rosta: Mina kunskaper i mallskapande är mycket begränsade och min första tanke var att mallen skulle vara helt ihopvikt för att kunna ingå i en "sidställd" navbox i sidebar-stil. Så att man kunde som i fallet med social kontroll kan ha såväl en "sociologi" som "kriminologi" ruta där. Då tar dessa ännu mindre plats och konkurrerar ännu mindre om utrymmet. Man skulle faktiskt då säga att de inte konkurrerar alls om innehållet då de bara tar upp kanske 2 raders höjd. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 16.45 (CEST)

Jag ska förklara min idé närmare. Det är nog en bra utgångspunkt att samla all kunskap om ett begrepp i artikeln om detta begrepp. Ska man förklara "onset", gör man det bäst i en artikel som heter "Onset". Där kan informationen källbeläggas och ständigt förbättras. Idag finns ingen artikel, och det är nog få som försöker leta i mallrymden efter den förklaring som faktiskt finns på Wikipedia av onset. Det hade nog varit bättre om förklaringen av onset stått i en artikel som heter onset.

Min vilda idé var att man i en artikel om t.ex. "onset" även formulerar en sammanfattande förklaring som är avsedd speciellt för att visa upp i andra artiklar där begreppet används. Om man länkar till "onset" i Kriminologi, kriminalisering, värsting med flera artiklar, var tanken att två möjligheter skulle uppstå för läsaren: antingen klicka på länken och få upp onset-artikeln, eller också bara hålla muspekaren över det länkade ordet. Idag ger det en tooltip som bara visar vilket uppslagsorde länken leder till, men jag ville alltså att denna tooltip även skulle visa den sammanfattande förklaringen som artikeln om "onset" erbjuder. Länkar som kan erbjuda en kort sammanfattning på detta sätt kunde vara prickat understrukna för att visa att här lönar det sig att hålla muspekaren. /Rolf B 8 maj 2010 kl. 20.58 (CEST)

Först angående "onset". Det är ett begrepp som jag inte kan tänka mig så mycket mer förklaring än det som idag finns, dvs. en artikel skulle vigas åt en rad text. Sådana artiklar tycker jag är totalt värdelösa. Det finns inga långa teoretiska utgångspunkter bakom begreppet, som jag kan se det. Dessutom finns det ingen källa dit man kan peka och säga "detta är onset", utan det är något du själv förstår när du läser det i sitt sammanhang. Jag har iaf aldrig sött på någonstans där det står en förklaring rakt ut vad jag kan minnas.

Nu till det andra: Förslaget låter intressant men är den texten som kommer fram, när man för muspekaren över, beroende av hur texten står i artikeln som länkas till? Alltså att man bara ser början av ingressen på artikeln som länkas till? Eller kan man besluta vilken sammanfattning det skall vara? Hur löser vi problemet med begreppet "kausalitet" där den har många olika betydelser beroende på om det är samhällsvetenskap eller naturvetenskap? Inom naturvetenskapen ger ett kausalt samband att A orsakar B medan i samhällsvetenskapen är det att A ökar sannolikheten för B, osv. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 21.36 (CEST)

Min tanke var att man i en artikel bestämmer vad som ska utgöra sammanfattningen genom att kapsla in den i en speciell mall eller html-tagg likt ref-taggen. För kausalitet får man väl ha en underrubrik för "Kausalitet inom juridik" med en egen sammanfattning där, och så får man länka till juridikavsnittet om det är den man vill visa upp. I en artikel ska det synas vad som är sammanfattning, så att folk inte utvecklar dem ohejdat, och så att de som har bråttom kan välja att läsa enbart den. Jag vet att jag svävar i det blå, men det gör väl alla idéer i början. /Rolf B 8 maj 2010 kl. 21.58 (CEST)

Alla idéer är goda som kan funka för att öka användarvänligheten, men vad jag förstått är den generella uppfattningen rätt kritisk mot att man använder HTML. Men tanken låter intressant som sagt. Det borde ju gå att göra om nödvändig kod till något Wikipedianskt också. Vet dock inte om systemet stöder en sådan förändring, men värt säkert att titta upp. Skulle ju vara en kvalitativ förbättring från hur det är idag. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 22.05 (CEST)

Rolf B: Det finns ju ett javascript som nästan gör det du är ute efter. Det visar bl.a. början på artikeln och den första bilden. På en:Wikipedia:Tools/Navigation popups kan du läsa mer och prova att installera den. Kanske ska vi lägga till den som en finess? --Ainali 9 maj 2010 kl. 11.02 (CEST)

Gör man dessa grejer som mallar, dvs. att man genom ett kortare kommando kan få förklaringstexten till ordet eller måste man skriva en förklaring varje gång ordet används? Det finns risk då att förklaringarna ser ofördelaktigt olika ut även om termen har samma innebörd i en rad artiklar. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 9 maj 2010 kl. 13.14 (CEST)

I den lösning jag pekade på behöver man inte göra ett dugg, vare sig i målartikeln eller därifrån man länkar: Detta har den stora fördelen att det inte behöver göras något underhåll, men nackdelen att det första stycket måste förklara ämnet kort och koncist (fast det finns ju redan beskrivet i Wikipedia:Disposition#Inledning). --Ainali 9 maj 2010 kl. 19.08 (CEST)

Tack för tipset, Ainali! Jag lyckades inte så bra med den kodsnutt som en:Wikipedia:Tools/Navigation popups föreslår, men det anropssätt som Hannibal använder fungerar bättre. Någon får gärna kommentera de tre lösningar som ni kan se i min monobook.js så att vi kan ge intresserade användare fungerande tips. Vissa artiklar visar hellre bildlänkskoder än början på artikeltexter, vilket talar emot att det ska slås på för alla användare. Men om det kan fixas, vore allmän användning ett utmärkt motiv för koncisa inledningar! /Rolf B 9 maj 2010 kl. 23.27 (CEST)

Afrika-tävlingen

Nu har Afrika-tävlingen dragit igång. Tävlingen ämnar förbättra alla artiklar som på ett eller annat sätt rör världsdelen Afrika, som tyvärr ofta har mycket bristfälliga eller saknade artiklar på svenska wikipedia.

Hoppas många deltar och lycka till! Vill även passa på att ge lite reklam för Wikipedia:Projekt Afrika. Vi behöver också lite hjälp att täcka världsdelen! Tanzania 10 maj 2010 kl. 06.23 (CEST)

Skoj att det är nästan precis samma tävling på norska Wikipedia. Men det kanske inte är en slump? no:Wikipedia:Ukens konkurranse/Afrika sør for Sahara --Ainali 10 maj 2010 kl. 17.06 (CEST)

Från vårt håll är det i vilket fall en slump! Tanzania 10 maj 2010 kl. 20.17 (CEST)

Veckans samarbete igång igen

WP:Veckans samarbete har efter beslut dragits igång igen. Den första artikeln som valts är tänkande. Hjälp gärna till! Tanzania 10 maj 2010 kl. 07.22 (CEST)

Borde det inte kunna gå att lägga upp Veckans samarbete och framförallt en länk till den berörda artikeln på huvudsidan? Då hittar fler dit och kan få intresse att förbättra den berörda artikeln. Minns att det varit så förut--Bruno Rosta 10 maj 2010 kl. 12.58 (CEST)

Det vore trevligt om det går på ett estetiskt sätt. Tanzania 10 maj 2010 kl. 16.30 (CEST)

Det har förstås funnits en sådan diskret blänkare förut på "Senaste ändringar", tills en användare ansåg att alla tävlingar och alla samarbeten hade rätt att vara med där också. Thuresson 10 maj 2010 kl. 22.31 (CEST)

Vinnare v.18

Så har veckans tävling v18, Biologirelaterat, avslutats. Som vinnare stod till slut Law efter en hård kamp med Nordelch. Stort grattis till dem båda, och naturligtvis ett stort tack till alla deltagare! ~~SUF~~ 10 maj 2010 kl. 17.13 (CEST)

Personer med skyddad adress

Vad gäller för angivande av bostadsort för personer som förefaller ha skyddade personuppgifter och således inte existerar i birthday.se? Är dylika uppgifter att betrakta som verifierbara och/eller lämpliga att tas upp i artiklar? Framför gärna synpunkter i frågan på Diskussion:John Holm. /Annika 10 maj 2010 kl. 10.16 (CEST)

Jag trodde inte att angivande nuvarande bostadsort var särskilt obligatoriskt i artiklar? Födelseort och i förekommande fall studie- och dödsort känns då mer relevanta. Ibland kan det väl passa - såsom "efter att ha bott fem år i Monaco återkom han till Sverige och bosatte sig i Göteborg" - men jag ser inte att en artikel förlorar särskilt mycket på att uppgiften utelämnas. Tomas e 10 maj 2010 kl. 12.31 (CEST)

Givetvis skall inte uppgifterna vara med. Det skulle gå stick och stäv med WP:BLP. Obelix 10 maj 2010 kl. 12.33 (CEST)

I det aktuella fallet hänvisas till en artikel i Skånska Dagbladet, vilket gör frågan något mer komplicerad, och några användare anser att uppgiften kan tas med, se länken ovan. Jag håller dock med Tomas e om att uppgiften är mindre relevant och kan utelämnas, särskilt i sådant här fall./Annika 10 maj 2010 kl. 12.51 (CEST)

Råder det osäkerhet, vilket det verkar göra, så finns definitivt skäl till att låta bli att ta med uppgiften. Aktuell bostadsort är dessutom en uppgift som snabbt kan bli inaktuell utan att vi får veta det. Det är en annan sak om man kan skriva att en person under större delen av sitt liv har bott i en viss ort, men att hålla reda på var personer bor just nu känns faktiskt tämligen out of scope. Njaelkies Lea (d) 10 maj 2010 kl. 22.21 (CEST)

Instämmer med föregående talare! --Christian47 11 maj 2010 kl. 00.23 (CEST)

Datumkategorier och gamla, nya, svenska, brittiska g.s. mfl stilar i förhållande till nya stilen

Datumkategorierna borde vara till för att man skall kunna jämföra vad som hände en viss dag, men då gäller det att man använder samma kalender. Normen för svenska förhållanden är att man anger datum enligt den kalender som var gällande vid tidpunkten, men det här komplicerar internationella jämförelser. Som det nu är anges vissa datum enligt nya stilen, t.ex. Linnés födelsedatum, som enligt standard borde ges enligt svenska stilen, medan andra anges enligt gamla stilen, t.ex. Karl XII:s dödsdatum. Kan man på något sätt ordna så att datum anges enligt norm, men jämförelsen görs enligt nya (Gregorianska) stilen?--Edaen 10 maj 2010 kl. 14.55 (CEST)

Har vi datumkategorier? Jag känner bara till datumartiklarna. Jag vet inte heller vad som är lämpligt, men nog borde det på något sätt i alla fall framgå att t.ex. Cervantes och Shakespeare dog samma datum, samma år, men olika dagar.

Dock verkar det finnas en oinloggad användare som håller på och försöker ändra datum i Karl XII och Gustav II Adolf utifrån någon princip om att datum anges enligt almanackan i det det land där den inträffade.

andejons 10 maj 2010 kl. 15.39 (CEST)

Ok, datumartiklar.

I artikeln om Pehr Wilhelm Wargentin har jag länkat till två datumartiklar. Inte heller det är helt lyckat.--Edaen 10 maj 2010 kl. 16.10 (CEST)

Betydligt bättre än att endast ha nya stilen i varje fall! Vi bör följa svensk praxis, även om det försvårar internationella jämförelser. Gustav II Adolf och Pappenheim dog samma dag men olika datum. Fernbom2 11 maj 2010 kl. 19.28 (CEST)

Inbjudan till principiell diskussion om fiktiva platser

Diskussion förs på Diskussion:Platser i Tolkiens värld#Hur tänkte vi? hejkompis 11 maj 2010 kl. 10.45 (CEST)

Att citera Jimmy Wales

På många av svenska Wikipedias sidor om riktlinjer och policyer möter man direkta citat av Jimmy Wales, t.ex. här. Jag har alltid tyckt att de känns lite märkliga (”den store mästaren har talat”) och malplacerade. Det kanske är dags, inte minst mot bakgrund av den senaste tidens händelser, att börja rensa ut dem och ersätta dem med text som inte är direkt kopplad till Wales. Rex Sueciæ 11 maj 2010 kl. 08.52 (CEST)

Jag håller med – det ger intryck av att Wikipedia skulle vara ett sällskap styrt av en karismatisk ledare, som knappast ifrågasätts. Det kan ge nytillkommna en viss sektkänsla, som jag rakt inte tror är nyttig för vår nyrekrytering. I samband med den senaste tidens händelser har för övrigt vissa av Wales tillskyndare försvarat hans handlingar med att de gjordes för att förbättra Wikipedias anseende. Med tanke på den reaktion som just dessa handlingar har väckt i vida kretsar borde inte Wales heller ha något att invända om vi ersätter citaten. / Law_D 11 maj 2010 kl. 09.22 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag har tidigare inte upplevt dem malplacerade, men nu reagerade jag rätt starkt. För egen del börjar jag inte med någon utrensningskampanj, då jag för tillfället inte kan se neutralt på citatens roll. Det är också oklart hur Jimbos roll kommer att se ut om ett år: lyckas han återskapa en del av sitt förtroende och återta en position som en moralisk ledare? Jag tror inte att han medvetet skadade projekten (jag skall svara Entheta ovan i den frågan).

Om någon tycker att citaten skall vara borta tills känslorna lugnat sig så motsätter jag mig inte, inte heller om någon tar bort citat som känts malplacerade redan tidigare. Det är ändå en rätt kraftig symbolhandling att plocka bort citaten just nu, och Jimbo har redan backat rejält (avsagt sig möjligheten att redigera som administratör), så jag upplever den symbolhandlingen onödig.

--LPfi 11 maj 2010 kl. 09.38 (CEST)

Även om jag reagerat starkt över Wales självsvåldighet, så tror jag att man kan motivera ett borttag av citaten helt utan att anknyta till den debatten. Det är ett tydligt kännetecken på flera totalitära rörelser, liksom hos diverse sekter, att ledargestalten upphöjs till nästan orakelmässig status. Citat av den store ledaren (sällan "stora") brukar läggas in i de flesta sammanhang. Vi, som känner till Wikipedia, vet att Wikipedia inte är en sådan organisation. Men nya, presumptiva användare, som bara hört talas om Wikipedia som en nätbaserad encyklopedi, kan se det och tro att de just upptäckt något mindre trevligt hos företeelsen. / Law_D 11 maj 2010 kl. 09.51 (CEST)

Även om jag verkligen inte tycker om vad han hållit på med den senaste tiden har Wales utan tvekan varit mycket inflytelserik och styrande i hur många frågor behandlats här på Wikipedia (just för att han hos många haft något form av kungasigill som gjort att om han sagt något har det blivit så). Med det i åtanke är det då lämpligt att även ha vissa väl valda citat från honom i de frågor där han verkligen påverkat och där gemenskapen även följt hans väg. För det har hänt, och det kan vi inte heller sticka under stolen med. Vi får inte heller glömma att han faktiskt varit med och aktivt påverkat även Wikimedias styrelse och inte alltid uttalat sig som privatperson utan även som styrelseledamot. Däremot kanske några enskilda citat är onödiga, men då bör vi ta en diskussion om att ta bort just dessa enskilda eller om det går att bygga ut lite runt omkring så att det framgår varför citatet är relevant. En massradering med grund i att vi skulle uppfattas som en sekt ställer jag mig alltså starkt emot. Jopparn 11 maj 2010 kl. 13.09 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Gör tankeexperimentet att varje Ikeabutik hade stora affischer med bild och/eller citat av Ingvar Kamprad. Hur tror du det skulle uppfattas? / Law_D 11 maj 2010 kl. 13.43 (CEST)

Den där jämförelsen håller inte. Vi snackar ju inte om en reklambaner som ligger längst upp på sidan (vilket väl är det närmaste vi kan komma en jämförelse med "stora affischer") där vi redogör för hans åsikter utan sammanhang, utan om artiklar där vi skall beskriva hur det går till här på Wikipedia, Wikipedias historia etc. Alltså en redogörelse över Wikipedia och Wikipedias kultur. I det sammanhanget har självklart en mycket mycket inflytelserik person som därtill är grundare en viktig plats och det enklaste, tydligaste och ärligaste kan då ofta vara att redogöra för detta genom citat. På samma sätt hör detta självklart även hemma i vissa artiklar om politiker etc. (precis som det ex. görs i slutet på stycket i den engelska artikeln om Ingvar Kamprads involvering i nazistiska rörelser). Därmed, och det vill jag så klart vara tydlig med, bör det inte överanvändas och det finns säkert vissa citat som kan tas bort. Men då är oftast en diskussion lämplig där en alternativ skrivning förs fram snarare än att bara plocka bort dem för att vi är förbannade på något Wales har gjort nu och inte vill bindas samman med honom för mycket. Jopparn 11 maj 2010 kl. 13.53 (CEST)

Det vore bra om du läste mitt tidigare inlägg innan du påstår saker som jag aldrig skrivit. Jag har inte hävdat att vi skulle ta bort citaten av Wales på grund av hans nyligen timade handlingar, och jag har inte avsett att min tänkta affischkampanj på Ikea skulle framstå som nazianstucken. / Law_D 11 maj 2010 kl. 14.03 (CEST)

En bättre jämförelse är kanske att fundera på hur man själv reagerar om man besöker t.ex. Scientologikyrkan, där allt handlar om L. Ron Hubbard. Om Wales har sagt något vettigt kan man ju citera det. Annars är det bättre att inte odla någon personkult. Det ser inte så trovärdigt ut i ett projekt som påstås bygga på samarbete. Entheta 11 maj 2010 kl. 14.05 (CEST)

Det känns som vi missförstår varandra lite. Law: Jag bemötte först din jämförelse med tankeexperiment med Ikea och affischer som jag ser som missvisande på grund av skillnaden på att kasta ut lösrykta citat på en affisch jämfört med en artikeltext där det hela sätts i ett sammanhang. För att visa på den skillnaden tog jag därför upp Kamprads artikel som ett exempel på hur ett citat kan fylla sin plats i artikel. Jag menade inte att det skulle vara sådana citat som du skulle vilja ha på affischerna! Den avslutande delen av mitt inlägg byggde på Rex Sueciæs inledande inlägg där han skrev: "Det kanske är dags, inte minst mot bakgrund av den senaste tidens händelser, att börja rensa ut dem och ersätta dem med text som inte är direkt kopplad till Wales." (min fetning) som jag uppfattade det som att både du och Entheta ställde sig bakom. Om så inte var fallet skiljer sig alltså inte våra åsikter nämnvärt åt :). Vänligen Jopparn 11 maj 2010 kl. 15.17 (CEST)

Jag håller med. Det kan möjligen finnas några citat som passar i sina sammanhang men över lag vore det bra att ta bort dem i så stor utsträckning som möjligt eftersom hans ord knappast ha någon trovärdighet. Entheta 11 maj 2010 kl. 13.37 (CEST)

Jag håller absolut med att citaten bör gallras och bara finnas kvar om de är tydligt relevanta. Jag tror jag kan gissa hur citaten hamnat där till att börja med. Vill man skapa policysidor är det nog oftast en bra start att titta på vad som finns på enwp, och sedan vid behov modifiera det. Jag antar att citaten kommer från enwp-sidor och sedan blivit kvar. På enwp råder nog betydligt mer "Jimbo-kult" än vad som jag sett här och där har han med jämna mellanrum utövat de särskilda privilegerna för att påverka innehållet. Tomas e 11 maj 2010 kl. 16.52 (CEST)

Här var ju ett intressant exempel på personkulten. Det är alltså Jimbo som definierar vad ord betyder. Det påminner mig lite om en annan organisation som jag redan nämnt i diskussionen, som ger ut egna ordböcker. Just ordet "konsensus" fanns dock inte med i deras ordbok. Men, kanske finns det någon riktig ordbok som har en bra definition på konsensus som man kan citera om man vill det. Entheta 11 maj 2010 kl. 17.59 (CEST)

Har inte satt mig in i diskussionen ovan, men har ni blivit varse näst sista raden här? -- Lavallen 11 maj 2010 kl. 18.54 (CEST)

Tänk på att det finns en poäng med att citera Jimmy Wales. Han är den som varit med längst och ursprungligen hade bäst pejl på dess syfte (då han trots allt startade stället). Många av hans uttalanden har blivit klassiska (som citatet jag har på min användarsida om redigeringskrig). Jag är dock för att skära ner på synen på citat från Wales som auktoritära. Minns JP Ericsson-situationen, där vi minsann fick veta att Jimmy Wales hade sagt att NPOV är att alla skriver ner sin egen version av sanningen... En duktig misstolkning av intentionen i uttalandet att man skriver ner "Aftonbladet skrev att" istället för "Det är så att". Problemet med till synes autoritära uttalanden är att folk kan misstolka dem, och sedan använder dem som argument för att genomföra sina ändringar mot konsensus. Det har visat sig svårt att i sådana fall förklara att ett Jimbocitat inte är mer än ett citat, och inte regel. Förmodligen är det på grund av sättet de framställs. Alltså: behåll gärna citaten, men problematisera omkring dem på metasidorna. /Grillo 12 maj 2010 kl. 04.42 (CEST)

Snabb uppdatering önskas

Har kommit tillbaks från en rätt stor period av inaktivitet. Jag insåg att jag hade tillbringat för mycket tid här, jag tog tag i mitt liv och mognade en del. För nya användare kan jag meddela att jag var administratör här tidigare (det förvånar jag mig fortfarande att jag var). Så säg mig, vad har jag missat? Vilka är de största diskussionerna? Hur mår svenska Wikipedia 2010? xenus 12 maj 2010 kl. 16.15 (CEST)

Jag är för upptagen med att skriva ett uppslagsverk för att debattera så jag kan inte ge dig en summering av läget. Men varmt välkommen tillbaka! hejkompis 12 maj 2010 kl. 16.39 (CEST)

Haha, okej. Förstår. Ska kolla en del sidor. Förresten såg jag att ni fortfarande verkar köra med rösträkning på SFFR och när ni röstar om utvalda artiklar. Inte kul att höra. xenus 12 maj 2010 kl. 17.00 (CEST)

Ge dig in i debatten då, men tänk på att folk har blivit lite mindre debattsugna under senaste året. Mitt intryck är att vi haft få konflikter och riktigt bra arbetsro och arbetsstruktur under 2010. hejkompis 12 maj 2010 kl. 17.04 (CEST)

Oj. Det är en rätt klurig fråga du ställer, men rätt kul att tänka på vad som faktiskt ändrats det senaste året. Därför gör jag ett försök att lista några större förändringar, även om listan på inga sätt är komplett.

• Källkraven har blivit hårdare (vilket tydligt märks på den ökade uppmärkningen med kb och på hårdare krav WP:Artikelnomineringar).
• Den absoluta majoriteten av de levande personer som har artiklar finns kategoriserade i en egen kategori för att lättare kunna övervaka klotter.
• Vi har lyckats förlänga minimilängden på våra kortaste artiklar till att vara mer än 220 byte.
• De artiklar som har olika former av kvalitetsmärkningar finns nu i olika kategorier beroende på när de blev uppmärkta och det absoluta antalet av dessa (om man räknar bort kb-märkningen) har sjunkit.
• Femton stycken olika s.k. WP:Missbruksfilter finns aktiverade, vilket kan vara intressant att veta vid klottersaneringen.
• Det har skett en ordentlig förbättring i ordningen, strukturen, kategoriseringen och användbarheten av olika sidor i Wikipedia:-namnrymden.

Kort sagt kan man säga att det på många sätt har gått åt rätt håll! Åtminstone sett från mitt perspektiv. Väldigt kul att du är tillbaka iaf Xenus! Jopparn 12 maj 2010 kl. 17.13 (CEST)

Hjälp?

Diskussionen flyttad till Wikipedia:Projekt_mallstandardisering/Mallhjälp#Hj.C3.A4lp.3F – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 12 maj 2010 kl. 16.24 (CEST)

Svårhanterlig röd kategori

Det finns en svårhanterlig röd kategori som jag inte vet hur man ska hantera. det är Kategori:Wikipedia:Essäer om stil. Den har tidigare funnits med raderats. Någon som vet hur man får bort den?--Bruno Rosta 13 maj 2010 kl. 13.29 (CEST)

Problemet ligger i mall:essä/dok, där kategorin anropas. Jag är osäker på vilka kategorier som ska finnas här, varför jag inte gör något.//Hannibal 13 maj 2010 kl. 14.46 (CEST)

"Fixat", genom att stryka den delen av dokumentationen. Vi verkar fn inte använda essä-underkategorierna för stil etc. /NH 13 maj 2010 kl. 16.33 (CEST)

Artikelnomineringar

Vill påpeka att många artiklar är under artikelnominering just nu. Fler som röstar skulle vara bra! Tanzania 13 maj 2010 kl. 18.30 (CEST)

Äldre dagstidningar i Wikisource

Kan någon vara så snäll och intressera sig för 1830-talet? Frågan låter märklig. Jag har på sista tiden lagt in hela nummer av Post- och Inrikes Tidningar i Wikisource, alltså inte bara enstaka "intressanta" artiklar som brukligt är, utan hela dagar och veckor i följd. Detta är ett enormt arbete och eftersom jag är ensam med korrekturläsningen har jag inte kommit så långt ännu. (Men eftersom Kungliga biblioteket har scannat och OCR:at, så har jag åtminstone kommit igång.) Nu finns första halvan av januari 1836 på plats.

Tänk er nu att många årgångar redan finns på plats och nyss har 15 januari 1836 tillkommit. Det är dagens tidning. Öppna den och läs, notera viktiga händelser, som om det vore TV-nyheterna. Någon person har dött, ett krig har utbrutit, en ny lag har trätt i kraft, en statlig utredning presenteras. Är någon av dagens händelser relevant för Wikipedia? Har vi redan något om detta? Vilka är personerna som nämns, och var i livet befann de sig just den här dagen? Den som blev utnämnd till major kanske senare i livet blev general. Utöka artiklar och lägg till referenser, med länkar till dagens tidningsnummer i Wikisource.

Om sammanhanget är oklart, kan man gå bakåt till tidigare dagars nummer eller söka i andra historiska faktakällor. För att fräscha upp minnet: Sverige är sedan tjugo år i union med Norge, Finland har ungefär lika länge varit ett ryskt storfurstendöme, Göta kanal är nyligen fullbordad, detta är en ovanligt kall vinter, Carlisterna håller på att förlora i Spanien, Frankrike under general Clauzel har nyligen invaderat Mascara och Alexis de Tocqueville har nyss gett ut en bok om demokratin i Amerika. Ångfartyg och järnvägar är exotiska nyheter och den elektriska telegrafen finns inte, utan man seglar och rider med brev.

Jag skulle behöva hjälp av några personer att korrekturläsa fler nummer. Men framför allt behövs wikipedianer som använder innehållet, och som kan säga vad som fungerar och vad som är krångligt. Baserat på sådana erfarenheter, kan vi bygga ut projektet till fler tidningstitlar, fler ämnen, fler årgångar och fler språk av Wikisource och Wikipedia. --LA2 12 maj 2010 kl. 08.25 (CEST)

Sidospår om Wikisource

Ett imponerande arbete! :-) Känns ganska övermäktigt. Jag försökte hjälpa till lite, men vet inte om jag gjorde rätt, är inte alls van vid det här. Skrev ut skålpund i stället för skålpundstecknet eftersom jag inte vet hur man gör ett sådant, kanske inte är en bokstavlig transkribering?--FBQ 12 maj 2010 kl. 12.40 (CEST)

Behåll radbrytningarna, så att nästa korrekturläsare lätt kan hitta rätt ställe. Avstavade ord skrivs ihop och flyttas till början av nästa rad. Se hjälpsidan Wikisource:Redigering. --LA2 12 maj 2010 kl. 20.18 (CEST)

Nej, vi skriver normalt inte ut skålpund istället för skålpundtecknet. - Ska se om jag hittar det... (Alla tecken finns dock inte i Unicode och då får vi improvisera.) -- Lavallen 12 maj 2010 kl. 13.46 (CEST)

Jag tänker ställa en fråga som kanske är lite korkad, men som jag behöver få ett svar på innan jag lägger ned någon tid på Wiktionary. Varför skall man föra över inscanade texter till Wiktionary när dessa redan finns väl systematiserade på andra platser (som i det här fallet Kungliga biblioteket eller från Projekt Runeberg)? När texter som inte finns online scanas in och läggs upp på Wiktionary ser jag självklart värdet. Men när det bara förs över från en annan sida rakt av (som inte heller kommer att försvinna i brådrasket)? Vad är tanken? Vilket mervärde skapas av att det ligger även där? Jopparn 12 maj 2010 kl. 12.57 (CEST)

Ptja, vad är tanken med att ladda upp bilder från Flickr på Wikimedia Commons? Vitsen med fri information är ju att vem som hellst ska kunna kopiera den, så varför inte göra det? /Kemikungen 12 maj 2010 kl. 13.13 (CEST)

Den största skillnaden är väl att bilderna på Flickr inte går att länka till så att de syns direkt i artiklarna. Sedan görs väl de flesta överföringar från Flickr med bot (av de bilder som ligger under rätt licens) vilket väl inte kräver så mycket extra arbete? Jag har självklart inget emot att det görs, men LA2 frågade ju om hjälp och beskrev det som en enorm uppgift, och då vill jag ju självklart att det arbete man gör skall vara givande och inte bara duplicera det arbete som görs parallellt på andra ställen. Jopparn 12 maj 2010 kl. 14.05 (CEST)

Överföring från Projekt Runeberg till Wikisource görs inte i någon större utsträckning. Vi jobbar med samma saker och får samma resultat och har jämförbar kvalite. Fördelen där är dock att WS är lite lättare att länka härifrån än Runeberg. Materialet från KB och Nasjonalbiblioteket är dock i stort behov av bearbetning innan det är användbart. - Det är främst det arbetet som vi sysslar med på WS. -- Lavallen 12 maj 2010 kl. 13.46 (CEST)

Är det främst korrekturläsning av OCR som du tänker på då? Jopparn 12 maj 2010 kl. 14.05 (CEST)

Psis, det är det LA2 sysslar med i PoIT-projektet, samt publicerar det tidnings-, artikel- eller följetongsvis i huvudnamnrymden. - Kvaliten på den OCR som KB har gjort är blandad och sidorna är stora. En sida är på typiskt 10-20k, mot ca 2k för en vanlig romansida eller 5k för en bibelsida. -- Lavallen 12 maj 2010 kl. 14.46 (CEST)

Post- och Inrikes Tidningar är digitaliserad av Kungliga biblioteket och man kan lika gärna läsa den på deras webbplats som på Wikisource. Syftet att lägga den på Wikisource är att korrekturläsa texten och göra den lättare att hitta och länka till. Jämför gärna själva. --LA2 12 maj 2010 kl. 20.07 (CEST)

	Kungliga biblioteket	Wikisource
Projektets startsida	http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/browse_title.jsp	http://sv.wikisource.org/ länksyntax: [[src:|Huvudsida]]
Post- och Inrikes Tidningar	http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/title.jsp?id=kb:226761	http://sv.wikisource.org/wiki/Post-_och_Inrikes_Tidningar länksyntax: [[src:Post- och Inrikes Tidningar|]]
15 januari 1836	http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:312058	http://sv.wikisource.org/wiki/Post-_och_Inrikes_Tidningar_1836-01-15 länksyntax: [[src:Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-15|]]
Korrekturläst	nej	ja
Diskussionssidor för att ställa frågor	nej	ja
Sökbar text	Under den 19 sisilidne December har Kongl. Maj.t, uppå derom gjord underdånig ansökning, i Nåder be- viljat Kai.....ar-Rätts-Rådet G. P. Sebell afsked från dess befattning såsom Kommissarie vid 3:dje llevi- SOns-Kontoret af Kammar-Rättens Öfver-Ilevisions- Dcparlemcnl.	Under den 19 sistlidne December har Kongl. Maj:t, uppå derom gjord underdånig ansökning, i Nåder beviljat Kammar-Rätts-Rådet G. P. Sebell afsked från dess befattning såsom Kommissarie vid 3:dje Revisons-Kontoret af Kammar-Rättens Öfver-Revisions-Departement.

Åter till 1830-talet

Jag upprepar mig: Kan någon vara så snäll och intressera sig för 1830-talet? Det är alltså främst wikipedianer som läser Wikisource och använder det som källa, som jag efterlyser. --LA2 13 maj 2010 kl. 12.28 (CEST)

Efter att ha hängt lite grann på Wikisource och korrläst en del undrar jag inte om det inte snarare är wikisourcarna som bör göra sig hörda mer här: lägga in små blänkare på artiklars diskussionssidor om möjligt källmaterial, länka till src från relevanta artiklar etc., och även kanske skapa bättre kategorier på src. Antiqvarisk och arkitektonisk resa genom Halland, Bohuslän, Dalsland, Wermland och Westergötland år 1838, som jag har jobbat en del med, har exempelvis en massa intressant information om gamla kyrkor och andra byggnader, men det är omöjligt att söka på exempelvis Kvibille, eftersom det i boken stavas Qvibille. (Till min fasa märker jag nu att inte ens Qvibille ger några träffar, trots att det omnämns här!) Jag tänker mig att man kunde kategorisera kapitel, och kanske t.o.m. enskilda boksidor, med Halland, Kvibille, Kristian II etc., för att göra informationen mer tillgänglig och lättåtkomlig. Jag vet inte om jag svamlar nu, men det har jag i alla fall funderat över. /Jssfrk 14 maj 2010 kl. 20.59 (CEST)

commons:Commons_talk:Sexual_content

Vill bara meddela gemenskapen om att Jimmy Wales personligen har börjat radera alla bilder som visar sexuella handlingar på Commons. /Grillo 7 maj 2010 kl. 17.53 (CEST)

Ja, vad bra! Sofokles 8 maj 2010 kl. 02.32 (CEST)

Suck. Det är ju så att man kan få fördomar om amerikansk sexualmoral. Jopparn 7 maj 2010 kl. 18.10 (CEST)

Läs Commons:User talk:Jimbo Wales. Han raderar nu till och med gamla erotiska gravyrer. Han anser att wikipedia bör ta hänsyn till mycket konservativa områden i USA. Snart försvinner det väl också grekiska vaser. /Pieter Kuiper 7 maj 2010 kl. 18.13 (CEST)

Och John Bauers målningar? Jag är inte admin på Commons men någon som är det kanske vill ta en titt på om någon av bilderna här bör begäras för återställning. Dock är det uselt att bilder raderas först, och först kan ifrågasättas senare, när bara admins kan se själva bilderna... /Grillo 7 maj 2010 kl. 18.21 (CEST)

Bland de raderade bilderna finns förresten bilder på påklädda personer som visar hur BDSM-handlingar kan se ut. /Grillo 7 maj 2010 kl. 18.22 (CEST)

Se Special:Bidrag/CommonsDelinker för vad som har tagits bort på svwp de senaste dagarna. /Pieter Kuiper 7 maj 2010 kl. 18.23 (CEST)

Dubbelmoral är också moral, men dubbelt så korkat! -- Lavallen 7 maj 2010 kl. 18.32 (CEST)

Här snackar vi POV satt i system av Jimbo och Wikimedia. Tanken på ett fritt globalt uppslagsverk, har blivit till ett uppslagsverk styrt av amerikansk moral och värderingar och där illustrativt innehåll som strider mot det censureras bort. --Ankara 7 maj 2010 kl. 18.33 (CEST)

Problemen nådde ytan då Larry Sanger skrev till tidningar att han skrivt till FBI om hur wikipadia utsätter barn för porr, och att det fanns barnporr på Commons. Sedan skrev Fox News om detta så här. Det är bakgrunden till Jimbos plötsliga panikartiga ingripanden. /Pieter Kuiper 7 maj 2010 kl. 18.38 (CEST)

Jag tror att det är bra att ha lite is i magen och se vart det hela tar vägen. Dåliga bilder brukar ju ändå plockas bort och vi råkar ofta själva ut för censuranklagelser om vi tar bort bidrag som vissa uppfattar som korrekta och helt sanna... Jag vet inte om det är hur det är i detta fall, men Grillos tanke om att låta någon svensk admin på Commons kika på raderade bidrag är ett utmärkt förslag. Vi är nog inte ensamma om att skrika högt... och sista ordet är säkert inte sagt vare sig här eller på Commons. Riggwelter 7 maj 2010 kl. 18.40 (CEST)

Så här skrev Slashdot med hjälp av Larry Sanger. Så här skrev PC Pro om saken.//Hannibal 7 maj 2010 kl. 18.52 (CEST)

Jag tycker att det är bra att frågan kommer upp till debatt nu och inte senare. På det sättet underlättas arbetet att bemöta framtida påhopp från krafter som av någon anledning inte gillar någon aspekt av Wikipedia. Riggwelter 7 maj 2010 kl. 18.58 (CEST)

Man kunde åtminstonde önska att Jimbo var ärlig nog att säga "jag rensar ut det här för att är rädd för kritikerna". Istället raderar han, och administratörer som totalt struntar i den bristande konsensus på Commons och lyder Jimbos uppmaning, bilder som används i våra artiklar med motivering att han "städar upp" och att bilderna är " Out of project scope" och Jimbo skriver på Commons om att det är extra allvarligt att bilderna till och med används på Wikipedia (hallå, vi har inte lagt dit bilderna för att de är pornografiska, utan för att de illustrerar ämnet).--Ankara 7 maj 2010 kl. 19.10 (CEST)

Är det någon mer än jag som alltid reagerar ganska rejält negativt när "Jimbo" - alldeles oaktat hans enastående insatser som grundare och entreprenör - gör egna personliga insteg i Wikipedias eller Wikimedias innehåll, och att han exempelvis har särskilda befogenheter såsom att "desyspop":a admins efter eget gottfinnande på enwp? Det går säkert att säga att hans inflytande är för det bästa o.s.v., men något säger mig att Wikimedia-communityn förr eller senare kommer att konfronteras med frågan om Jimbos roll och befogenheter, och att detta kommer att bli en ganska besvärlig tillställning. I grunden är nog inte frågeställningen annorlunda än företag eller ideella organisationer med en tydlig grundare som länge "särbehandlas", men som senare växt och fått in många andra personer som ägare, förtroendevalda o.s.v. För eller senare tvingas man hantera det faktum att en stor och långsiktigt framgångsrik organisation måste byggas som en "going concern" för "evigheten" och inte på att i evighet behålla en unik roll för en viss "oersättlig" person, ouppnåelig för andra. (Jämförelsen kan tyckas långsökt av vissa, men Johan Holmsäter och Friskis & Svettis är ett illustrativt och nedslående exempel med långvariga konflikter och t.o.m. rättsprocesser till följd.) Nu får vi se om jag strax blockeras från alla projekt... :-) Tomas e 7 maj 2010 kl. 19.30 (CEST)

Usch, det här är inte bra. Wales har gått sin egen väg och raderat bilder som använts på 20 språkversioner av Wikipedia och till exempel konstverk (som någon återskapade). Tråkigt att se att moralpanik verkar råda. Tyvärr får han säkert styrelsen i WMF med sig i detta till slut. --Petter 7 maj 2010 kl. 19.11 (CEST)

Well, commons har ju inte bilder som i andra länder faller under "fair use" just eftersom de är olagliga att sprida hur som helst i länder som inte tillämpar "fair use". Så varför skulle commons tillåta bilder som är olagliga i t.ex. Saudiarabien eller andra länder där sexuellt explicita bilder är olagliga? Vi kanske ska överväga att flytta vissa bilder till svenskspråkiga wikipedia innan de försvinner? /Kemikungen 7 maj 2010 kl. 19.16 (CEST)

För att bilder som inte är lagliga i exempelvis Saudiarabien inte är det av upphovsrättsliga skäl. Upphovsrätten är det enda som spelar roll på Commons. Förresten stängde vi av lokal uppladdning av bilder redan 2006, eftersom vi antog att man kunde lita på Commons. Det här är inte första gången Jimmy Wales orsakar den här typen av interna skandaler. Förra gången var det när han stödde rogue admins på enwp som snabbraderade bland andra Frank Andersson eftersom de saknade källor. /Grillo 7 maj 2010 kl. 19.27 (CEST)

Det värsta med hela frågan är att alla som ifrågasätter det så enkelt kan viftas bort med "men tänk på barnen" eller "du är bara pervers, kolla på porr nån annanstans". Såvitt jag läst exkluderas inte ens illustrativa bilder på könsorgan från moralpaniken. /Grillo 7 maj 2010 kl. 19.31 (CEST)

Nästa offer? Naket så det förslår - kan väl aldrig vara nyttigt?

Drar mig just till minnes att man i det viktorianska England ofta lär ha haft dukar som täckte bordsbenen, emedan nakna bordsben kunde leda tankarna till nakna Homo sapiens-ben, vilket ju uppenbarligt skulle vara skadligt för sedlighet och allmän moral. Så vi får väl se om bilder med nakna bordsben raderas härnäst. Tomas e 7 maj 2010 kl. 19.38 (CEST)

Nja, just det där med stolsbenen lär vara en faktoid, hämtat ur en satirisk beskrivning av dåtidens Storbritannien. Men annars är det verkligen beklämmande. Inser inte Jimbo Wales hur det här påverkar folks villighet att delta i projektet? Det är möjligt det är orättvist av mig, men risken för anklagelser för toppstyrning är väl ganska tydlig? / Law_D 7 maj 2010 kl. 19.43 (CEST)

Anklagelser? Det här är toppstyrning. Det är också fint att kvinnlig onani inte är okej medan manlig tydligen är det. /Grillo 7 maj 2010 kl. 19.46 (CEST)

Jag tolkar det som att vi har användarna på commons på vår sida jsut nu i alla fall. Det har tydligen kommit en hel del reaktioner på hans diskussion om hans vilda snabbraderande.--Dh8b-Bidrag 7 maj 2010 kl. 20.01 (CEST)

Man kan ju roa sig med att spekulera i om det är ett spel för gallerierna... att det hela görs med förvissning om att det inte kommer att mötas med acceptans av så många... då kan man gå ut i media och säga "nej, vi gjorde vad vi kunde, men det är faktiskt bidragsgivarna som styr Wikipedia, inte WMF"... Riggwelter 7 maj 2010 kl. 20.03 (CEST)

Om det här hade varit en genomtänkt plan av Jimbo, så hade han skött det på ett sätt som inte skadar hans förtroende och anseende så mycket. Nej, det här är bara unken kristen moralpanik och sexualskräck. Ovärdigt ett seriöst uppslagsverk med universella ambitioner. Frågan är hur man bäst agerar mot censurivrarna? Lsj 7 maj 2010 kl. 20.09 (CEST)

Förvisso sitter Wales i WMF:s styrelse, men det ger honom inte rätt att agera enväldig härskare. Dessutom tycker jag att hela grejen att WMF ska kunna bestämma vilket innehåll som ska finnas på Commons går emot principen med att ha en stödförening. Åtminstone bör saken diskuteras. De flesta håller nog med om att vi inte ska förtjäna öknamnet "Wikiporn", men för den delen kan man inte radera allt som ens anknyter till sexualitet. Att radera bilder på påklädda personer som demonstrerar BDSM gör att vi knappt skulle kunna illustrera exempelvis Pridefestivalen. Att exkludera alla bilder som är "lascivious" (lysten, vällustig, liderlig <lascivious thoughts, a lascivious old man>, lasciv; obscen <a lascivious gesture>), är minst sagt POV. /Grillo 7 maj 2010 kl. 20.14 (CEST)

File:DoublePenetration.svg har nu raderats två gånger, efter att jag dumt nog tog fram den som exempel på en bild som inte borde ha raderats, efter att den redan hade återställts... /Grillo 7 maj 2010 kl. 20.31 (CEST)

Nu har två personer demonstrerat sitt missnöje rejält... Visst känner vi alla till hur "nu sticker jag" brukar sluta, men det är ändå inget bra betyg för Jimbos härjningar. /Grillo 7 maj 2010 kl. 20.33 (CEST)

Även en synbarligen ogenomtänkt plan som riskerar att smutsa ner någons person/varumärke kan ju vara avancerad marknadsföring. Jag har lite svårt att tänka mig att man inte skulle varit beredd på något sådant här, oavsett vad händelsen handlar om. De flesta företag med självaktning har någon form av krisplan och kontinuitetsplan där den här typen av händelser möts på något sätt. Riggwelter 7 maj 2010 kl. 20.38 (CEST)

Av det jag känner av WMF board och personerna inblandade så är jag övertygad det inte är något avancerat tanke bakom utan att det är Jimmy Wales personliga humör som styr (vill inte valsa omkring i US media som porrgubbe/pedofil). Det hela är nog en nyttig påminnelse hur förutsättningarna för vår "frihet" ser ut, och att avancerade valprocedurer och tankar på representativitet till the Board (och en mycket klok Sue Gardner) inte kan stoppa denna typ av godtyckliga "förbud".Yger 7 maj 2010 kl. 20.44 (CEST)

Jag misstänker du har rätt – det hela andas alldeles för mycket av hemstöpt, nordamerikansk puritanism. Vad kommer härnäst, ska vi radera alla bilder på mödrar? "Denna kvinna födde ett alldeles naket barn"... Det är så man kan gråta. / Law_D 7 maj 2010 kl. 20.55 (CEST)

Grillo: Jag håller med dig i sakfrågan, men med en lite off-topic reflektion: Kan man verkligen kalla WMF för en stödförening? --Ainali 7 maj 2010 kl. 21.06 (CEST)

Det minsta man kunde ha begärt vore att ta en diskussion kring ämnet och faktiskt gå igenom bildmaterialet med viss fingerspitzgefühl. Alla bilder var inte superbra och dåliga illustrationer skall man inte ha kvar. Riggwelter 7 maj 2010 kl. 21.11 (CEST)

Är svenska Wikimedia beredda att agera och framföra våra synpunkter genom era kanaler till WMF?--Ankara 7 maj 2010 kl. 21.23 (CEST)

Ainali, jag kan ha tolkat fel, men jag trodde inte att WMF hade mer makt över wikiprojekten än vad de lokala stödföreningarna har. Tydligen har jag fel, och det är tråkigt. Men jag kan ändå köpa det. Vad jag inte kan köpa är att Jimbo leker diktator. Det har han ingen rätt till, och det var väl tom en av poängerna bakom splittringen med Sanger - att Sanger ville ha makt över andra bidragsgivare medan Jimbo sa nej. Eller har jag tolkat den situationen fel?

Jag vill verkligen inte att vi ska behöva sätta på den lokala bilduppladdningen igen, och det känns verkligen som man skulle få ett rykte av "Wikipornia" av det, men är det helt främmande att sätta på lokal bilduppladdning för att ha en möjlighet att bevara de konstverk och illustrationer som vi använder i artiklarna om sexualitet som nu har raderats? Skulle detta över huvud taget accepteras från WMF:s håll? Enligt Jimbos hållning ska exempelvis även den kända Gustav III-nidbilden raderas. /Grillo 7 maj 2010 kl. 21.42 (CEST)

Jovisst, den ska raderas... Det handlade om sponsorpengar, se Fox News... /Pieter Kuiper 7 maj 2010 kl. 21.45 (CEST)

"On Friday, Jimmy Wales, the president of the Wikimedia Foundation, acknowledged in a posting in the now defunct “sexual content” category:" Bra koll de har. /Grillo 7 maj 2010 kl. 21.57 (CEST)

Den officiell skrivningen kom för 30 minuter sedan på announcementlistan: The vast majority of that material is entirely uncontroversial, but the projects do contain material that may be inappropriate or offensive to some audiences, such as children or people with religious or cultural sensitivities. That is consistent with Wikimedia's goal to provide the sum of all human knowledge. We do immediately remove material that is illegal under U.S. law, but we do not remove material purely on the grounds that it may offend.

Having said that, the Wikimedia projects are intended to be educational in nature, and there is no place in the projects for material that has no educational or informational value. In saying this, we don't intend to create new policy, but rather to reaffirm and support policy that already exists. We encourage Wikimedia editors to scrutinize potentially offensive materials with the goal of assessing their educational or informational value, and to remove them from the projects if there is no such value.

--Michael Snow
Yger 7 maj 2010 kl. 21.50 (CEST)

Det får bli som det blir med dethär. Nu tycker jag att vi spottar i nävarna och jobbar på som vanligt... hejkompis 7 maj 2010 kl. 22.09 (CEST)

(redigeringskonflikt) Jay Walsh, som är WMF:s presskontakt har skrivit en längre Q och A, där han skriver ungefär samma saker. För den som vill diskutera det här direkt med WMF och andra som har åsikter i den här frågan avråder jag från svenskspråkiga Wikipedias Bybrunn och tillråder jag foundation-mailinglistans tråd om saken.//Hannibal 7 maj 2010 kl. 22.10 (CEST)

Har du i egenskap som WMSE:s ordförande planerat att framföra något till WMF? Exempelvis en sammanfattning av åsikterna på svenskspråkiga Wikipedia? Ang. att "fortsätta som vanligt", är en god poäng med den här typen av händelser just att inte fortsätta som vanligt. Skulle alla göra det, skulle vi bara rättfärdiga Jimbos beteende. Det är ungefär som att säga till strejkande arbetare att "äh, kom igen och jobba som vanligt nu, det spelar väl ingen roll att chefen fick den där extra bonusen medan ni inte fick ett skit". /Grillo 7 maj 2010 kl. 22.17 (CEST)

Varför ska vi panika och gå upp i varv? Det verkar hända saker i den här frågan varje minut nu. Vi kan gott ha lite is i magen. hejkompis 7 maj 2010 kl. 22.33 (CEST)

(redigeringskonflikt)Instämmer med Grillos fråga - hur tänker WMSE agera? Lsj 7 maj 2010 kl. 22.38 (CEST)

Instämmer inte med Hejkompis. Just för att det händer saker är det viktigt att den svenska Wiki-communityn är med och trycker på för att det ska hända saker i rätt riktning, så att vi inte vaknar upp i morgon med en fait accompli censurerad Wiki. Lsj 7 maj 2010 kl. 22.38 (CEST)

(redigeringskonflikt med obelix) Instämmer till fullo, och man bör göra både ock. Både framföra åsikterna till WMF men också agera på framförallt Commons. De massiva protesterna som spridit sig där börjar få effekt, vi har lyckats stoppa snabbraderingarna, återställa ett antal raderade bilder (bland annat lite förtjusande 1800-talskonst), lagt in ett tillägg på commons:Commons:Sexual_content (vilket kostade mig en varning) med innebörd att det inte alls finns någon konsensus till Jimbos ord.--Ankara 7 maj 2010 kl. 22.48 (CEST)

Jag avråder starkt ifrån att Wikimedia Sverige blandar sig in i frågan det minsta lilla, faktiskt. Wikimedia Foundation har makt över Wikipedia och de andra wikimediaprojekten, men Wikimedia Sverige är som sagt bara en stödförening (förvisso en lokalavdelning) men defintivt inte ska agera på ett sådant sätt så att det kan ge bilden av att vi agerar som om vi hade någon makt. Mitt råd är således: håll vår stödförening utanför detta helt och hållet. Låt oss inte förstöra Wikimedias Sveriges kontakter med stiftelsen i sin helhet. Obelix 7 maj 2010 kl. 22.43 (CEST)

Diktatur för dummies? Vad du skriver ovan, är att man bör låta bli att säga vad man tycker, av rädsla att få folk emot sig. Det är det värsta man kan göra. /Grillo 7 maj 2010 kl. 23.41 (CEST)

Att olika användare här som just enskilda användare yttrar sig har jag ingenting emot. Gör gärna det hur mycket ni vill, men föreningen bör enligt min mening inte komma med något officiellt uttalande om saken. Det är det jag menar, håll vår stödförening borta från detta och yttra er som wikipediaanvändare istället. Nu kan jag förstås inte göra något åt om Wikimedia Sveriges styrelse kommer fram till någon annan slutsats, men jag tycker det vore djupt olyckligt med t.ex. ett pressmeddelande där föreningen tog avstånd från Jimbos borttagningar. Sådana ageranden menar jag har inte förening mandat att vidta. Obelix 8 maj 2010 kl. 00.11 (CEST)

Och anledningen är inte att jag vill försvara Jimbos borttagningar. Jag är lika skeptisk som ni till det, men jag tycker föreningen går ifrån sitt huvudsyfte om den agerar mot huvudorganisationen eller specifikt riktar kritik mot Wikipedias grundare eller för all del riktar kritik mot andra användares enskilda gärningar. Föreningens syfte är att sprida kunskap om Wikipedia och inte att agera som en intern wikipolitisk kanal, även om det rör sig om självklara fråga här (dvs. vi ska följa vår huvudprincip om fritt uppslagsverk/bildsamling och inte ägna oss åt censur). Obelix 8 maj 2010 kl. 00.19 (CEST)

Varför ska man inte då kritisera när Wales agerar envåldshärskare och förstör för Wikipedia, dels genom att radera material som bidrar till kunskap och dels genom att visa att Wikipeidia trots allt inte stöds av konsensus utan av hans personliga nycker. Det om något är väl värt att protestera mot. Entheta 8 maj 2010 kl. 00.27 (CEST)

Och inte minst måste det väl vara berättigat att ta upp med Foundation att Wales så missbrukar sin position och de befogenheter han har utan att någon kan göra något åt det. Han borde inte ha globalt administratörsskap. Administratörsskap ska bygga på förtroende och så vitt jag kan se verkar i princip ingen ha förtroende för Wales. Entheta 8 maj 2010 kl. 00.45 (CEST)

Om vi över huvud taget ska kunna ha en chans att stoppa Jimbo Wales självsvåldighet så måste det ske genom officiella kanaler som WMSE; agerar vi som enskilda personer är det den lättaste saken i världen att avfärda oss som privata lobbyister/pornografer/troll eller vanliga tokar. Och nej: Jag är inte speciellt förtjust i pornografi, men den här frågan rör sig inte om det, den rör sig om Wikipedias frihet. Vill vi ha den kvar, tror jag inte det räcker vi agerar som enskilda personer. Vi måste visa Jimbo Wales att vi är många. / Law_D 8 maj 2010 kl. 01.47 (CEST)

Wikimedia Sverige är väl ett stödprojekt för Wikimediaprojekten och inte för Jimbo Wales? Fortsatta särskilda priviliger och tolerans från WMF för dikatorsfasoner från honom är, som jag ser det, ett direkt hot mot projektens långsiktiga överlevnad, och därför borde frågan kunna vara av intresse för WMSE. (Är dock inte medlem så jag vill poängtera att jag inte är medlem så jag förväntar mig inte att ha någon som helst inflytande över detta.) Det handlar inte om att ha åsikter om de specifika bilderna, utan om principen - så länge som det är lagligt ska det vara "konsensus" som styr vad som får finnas med i projekten, inte herr Wales gottfinnande. Det vore i nuläget nog ganska lätt för svenska medier att måla upp en bild av Wikimedia/Wikipedia som skulle göra att svenska organisationer skulle dra sig för förknippas med projekten, och det borde intressera WMSE att undanröja grunder för detta innan det händer. Tomas e 8 maj 2010 kl. 15.37 (CEST)

Några tankar

Sådana här ageranden ställer lite frågor och funderingar, även hos mig. Dels själva agerandet i sig oavsett sakfrågan. Att en enskild användare agerar på eget bevåg och efter eget tycke utan stöd i riktlinjer eller policys. Det går ju rätt tydligt emot Wikipedias samarbetespraxis och det går ju sannerligen emot konsensustanken. Dock vill jag nog hävda att Jimbo Wales har rätt att göra det som han gör, även om jag tycker det är synnerligen olyckligt. Han är ägare och grundare, och Wikipedia är definitivt ingen demokrati även om det har kunnat ges intryck av det av alla omröstningar vi har här på svwp.

Dock är det ett faktum att i princip inga egna ingripanden görs av Jimbo. I alla fall inte vad jag har märkt. Och om han gör det borde det vara för att sätta stopp för användare som försöker genomdriva en linje som är i strid mot Wikipedias grundprinciper. T.ex. om ett femtiotal användare skulle samla sig och bli aktiva på en språkversion för att "ta över" och försöker ändra på viktiga principer såsom NPOV.

Nu gör Wales lite tvärtom (inte riktigt men nästan) tycker jag. Han agerar själv i strid mot tanken om det fria uppslagsverket respektive fria bildsamlingen till för mån för en konservativ syn på sexualitet och sådant som det så länge har "uschats" mycket för under många tider bakåt i tiden.

Dock - han har full rätt att göra det förstås, men olyckligt - det är det. Med undantag för eventuella borttagningar av barnpornografi förstås. Det är en proportionerlig inskränkning av tanken med det fria bildsamlingen. Det ska förstås inte missbrukas till för mån för pedofila rörelser. Obelix 7 maj 2010 kl. 22.15 (CEST)

På vilket sätt menar du att Jimmy Wales äger Wikimedia? /Grillo 7 maj 2010 kl. 22.19 (CEST)

Han är i vart fall grundaren, direkt ägarskap vet jag inte, men han har onekligen stort inflytande i stiftelsen. Dock vet jag inte om han äger den, men är Wikimedia Foundations styrelse med på hans åtgärder, har de enligt min mening sin fulla rätt att genomföra åtgärderna rent formellt, även om jag inte kan sympatisera med det. Obelix 7 maj 2010 kl. 22.43 (CEST)

Jag trodde att Wikipedia styrdes av konsensus, inte av Jimbo. Vad ger honom rätten att agera envåldshärskare? Han borde blockeras som andra vandaler. Entheta 7 maj 2010 kl. 23.37 (CEST)

Jimmy Wales sitter bara i WMF:s styrelse. Se detta. Enligt uttalanden från styrelsen har han dessutom uppenbarligen agerat utanför styrelsens vägnar. I vilket fall är det idiotiskt att anse att något är okej bara för att en auktoritet säger det. /Grillo 7 maj 2010 kl. 23.41 (CEST)

Entheta: Jimmy Wales har tidigare betraktat Wikimedia som en konstitutionell monarki, med honom som monark. Tänk vad som skulle hända om Sveriges kung skulle domdera i riksdagen motsvarande vad Jimmy Wales gjort nu... /Grillo 7 maj 2010 kl. 23.43 (CEST)

Ja fy fan. Jag har aldrig haft något vidare positivt intryck av honom och det blir ju inte direkt bättre av det här beteendet. Entheta 8 maj 2010 kl. 00.02 (CEST)

Nu kommer jag osökt att tänka på när "östra Svealands ledande monark" värnade om några stackars sälar och trampade politiker på fötterna. Jimbo tog nu på sig en slags föräldraroll, slog näven i bordet och var överdrivet nitisk – kanske för att snabbt dra undan mattan för kritik med substans. Det som behöver finnas kommer på ett eller annat sätt att komma tillbaks igen, i varje fall efter att en global nivå av lägstanivå kan formas. De flesta är nog överens om att det finns fog att för att ha en gräns för vad som kan tillåtas och det kommer väl att nu att debatteras länge var den nu ska läggas, på ett commons som ska förmedla material till projekten.

Utan att ge vilja ge fribrev för någon är en spontan reflektion att om s.k. politiska företrädare anser det är nödigt med ett snabbt agerande, så kan man förmodligen inte överlåta svåra beslut till någon diskussionklubb. Detta är väl snarast ett internt problem för WMF:s styrelse och det lär inte påverka arbetet i stort. Däremot kanske det påverkar allmänhetens förtroende.
/Ronny W 8 maj 2010 kl. 00.17 (CEST)

Det största problemet här är väl inte att WMF tagit ett beslut utan att de inte gjort det. Wales agerar helt på egen hand här, och det är det som är så kontroversiellt. Sedan finns det ett problem i att ta bort bilder först, för att återställa dem senare: folk som inte är admins på Commons kan inte se de raderade bilderna och vet därför inte vilka bilder som bör återställas och vilka som bör vara raderade. Därför bör man göra som brukligt: raderingsanmälningar som är öppna för allmänheten att delta i. Ett annat problem är att det finns en CommonsDelinker, men ingen CommonsRelinker... Man måste alltså återställa alla bilder för hand, medan de tas bort automatiskt. /Grillo 8 maj 2010 kl. 00.52 (CEST)

Det var också så jag menade. I ett läge som kan sägas vara akut är det läge för WMF att agera, om Wales har bedömt situationen rätt så betraktar han väl WMF:s styrelse som en slags diskussionsklubb, som inte kommer att agera tillräckligt fast eller snabbt. En akut selektiv rensning är en sak, men med europeiska mått mätt – gick han sedan för långt. Detta kan ju både vara av politiska skäl för att snabbt väcka en behövlig diskussion, men kan givetvis också vara en variant av Hanlons rakkniv. Han uttalande tyder ju tyvärr på en missuppfattning av hur hans roll bör se ut år 2010.
/Ronny W 8 maj 2010 kl. 11.21 (CEST)

I ett inlägg jag gjorde på Commons nyss lanserade jag i all hast en tanke som jag inte vet hur praktiskt realistisk den är; nämligen att skapa ett alternativt, parallellt Commons placerat på servrar i Europa, där man skulle kunna lägga bilder av den typ som moralpanikerna i USA uppenbarligen inte kan hantera. Vore detta ö h t möjligt? /FredrikT 8 maj 2010 kl. 01.00 (CEST)

Jag tror inte detta har med något juridiskt alls att göra utan om Wales personliga nycker och idéer. Och även om man hade servrar för Europa skulle Wales, envåldshärskaren, vara admin och kunna göra vad han ville med filerna där också. Entheta 8 maj 2010 kl. 01.11 (CEST)

Dags att avskaffa kungen och välja en president, med andra ord. V'ger 8 maj 2010 kl. 01.20 (CEST)

meta:Requests for comment/Remove Founder flag. Entheta 8 maj 2010 kl. 01.23 (CEST)

Du vet hur mycket jag uppskattar ditt arbete och dig som wikipediaanvändare, men i denna fråga kan jag inte hålla med dig alls. Som grundare tycker jag han har en självskriven roll till verktygen. Omröstningen i sig är förhastad och bör enligt min mening ogiltighetsförklaras. Det är ingen fråga jag tycker användare ska rösta om. Det är närmast en styrelsefråga. Obelix 8 maj 2010 kl. 01.36 (CEST)

Nu har jag inte så bra koll på meta men jag tror inte det är en omröstning per se utan mer just efterfrågan om kommentarer. Och vad gäller sakfrågan räcker för mig att konstatera att vi har olika åsikter om rimligheten i att det faktum att han grundat Wikipedia ska ge honom obegränsade befogenheter att gå emot konsensus och göra precis som han vill även om det skadar Wikipedia. Entheta 8 maj 2010 kl. 01.42 (CEST)

Jag frågar mig hur Obelix tänker sig att styrelsen skall få upp frågan för problemet och det stora missnöjet på andra Wikipedior över Wales agerande om något liknande inte initierats? Wales skapade visserligen Wikipedia, men han valde även att donera det tillsammans med hårdvaran, till Wikimedia Foundation. Hade han inte gjort just det hade iaf inte jag bidragit här i någon större omfattning... Och den här skiten har fått mig att ta en rejäl funderare... Jopparn 8 maj 2010 kl. 01.50 (CEST)

Enheta och Jopparn: Nej, jag tycker inte att han ska få göra som han vill, men att ifrågasätta hans rätt till verktyg är inte rätt väg att gå tror jag. Omröstningen kommer bara röra upp känslor och bli en stridsarena för två ståndpunkter som är oförenliga såvida inte stämningen kan lugna ner sig och saken därmed kan bli "ur världen". Omröstningar är nog inte den rätta vägen här för att nå lugn och frid bland användare på de olika projekten. Det hade enligt min mening varit bättre att kolla kommentarerna på commons och därigenom skulle de kunna bilda sig en uppfattning hur den allmänna opinionen var. Obelix 8 maj 2010 kl. 02.12 (CEST)

Så vitt jag vet så är det så som Remove Founder flag diskussionen ser ut som alla andra diskussioner av den här storleken ser ut på meta och ENWP, men jag kan ha fel. <sertion disk="♥" /> 8 maj 2010 kl. 02.16 (CEST)

Håller med fullständigt. Wikipedia är tydligen något annat än jag fått för mig, och hur kul är det att bidra om allt plötsligt kan göras ogjort av en man med storhetsvansinne som tillåts att härja fritt totalt? Entheta 8 maj 2010 kl. 04.12 (CEST)

Jag kan tipsa den intresserade om ett upprop på meta. /Dcastor 8 maj 2010 kl. 02.15 (CEST)

Tack så mycket för länken! Skrev genast under den! Jopparn 8 maj 2010 kl. 02.41 (CEST)

Och om någon missade den andra bra länken eftersom den var mitt i duskussionen, tipsar jag här även om meta:Requests for comment/Remove Founder flag. Entheta 8 maj 2010 kl. 03.27 (CEST)

Jag blir faktiskt ganska oroad för Wikimedias utveckling. Vilken trovärdighet får Wikimediaprojekten utåt, t.ex. i media, när det nu visas så uppenbart stort misstro till vår egen grundare så att flertalet (än så länge, klar övervikt dock) vill att han ska fråntas verktygen. Jag är ganska oroad för vad som kommer hända härnäst. Obelix 8 maj 2010 kl. 22.11 (CEST)

Om grundaren beter sig på ett sätt som skulle fått vilken annan användare som helst blockerad och desysopad, så bör han blockeras och desysopas. V'ger 8 maj 2010 kl. 22.14 (CEST)

Med tanke på skälen till dessa krav/önskemål så går nog Wikipedia segrande ur det när de som editerar kämpar för att det skall vara en fri encyklopedi. Skulle däremot alla vara tyst så tar projektet stryk å det grövsta. Hela fundamentet för projektet är då skakat som jag uppfattat det hela. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 22.14 (CEST)

Som jag ser det är hela Wikipedias trovärdighet lika med absolut noll så länge han har kvar sina privilegier. Wikipedia ska bygga på konsensus och policy, inte på denne mans nycker. Jag tycker det är jäkligt oroande att hans idiotier verkar få uppbackning av Wikimedias styrelse. Mitt förtroende för Wikimedia är just nu mindre än noll och jag är jävligt glad att jag inte har haft råd att donera några pengar och planerar inte att göra det i framtiden så länge herr Wales sitter i styrelsen eller behandlas som allsmäktig Gud fader. Entheta 8 maj 2010 kl. 22.17 (CEST)

Det som skadar Wikis anseende är grundarens eget agerande, inte de välgrundade protesterna mot hans grova policybrott. Det som skulle skada Wikis trovärdighet långsiktigt är om censurivrarna vinner den här striden, och Wiki inte längre förblir ett fritt och heltäckande uppslagsverk som kan ge information även i kontroversiella ämnen. Lsj 8 maj 2010 kl. 22.24 (CEST)

Men varför kan inte kommunikation med varandra fungera? Varför måste det (i alla för mig - stora steget) tas och avnominera? Petition to Jimbo är ju ett utmärkt initiativ och den har jag själv skrivit på, men ändå så måste det röstas om Jimbos rätt till verktygen och ändå måste det pratas om att han ska avsäga sig adminskapet på commons (se diskussionerna på commons). Kommunikationen fungerar här inte alls, och tongångarna är vad jag ser emellanåt rätt hårda.

Det oroar mig dock också att Wikimediaprojektens grundidé ifrågasätts så hårt utifrån av vissa kretsar och som får uppbackning av etablerade medier. Tyvärr verkar det som om vi står inför stora problem framöver. Det skulle behövas en rejäl diskussion och det skulle behövas styrelseledamöter i Wikimedia Foundation som står redo och kan klara sådana här kriser, och som kan stötta Wales i sådana här situationer så att han inte behöver agera i panik.

Jag vet inte vad som är lösningen, men oroande är vad det är. Jag tror tyvärr att detta kan komma att användas av antagonister som vill "kasta skit" på wikimediaprojekten i sin helhet. För tänk er själva hur det kan se ut - Wikimedia och dess projekt men där grundaren inte har förtroende till administrativa verktyg. Jag är tämligen rädd för att antagonister kommer kunna föra fram stark kritik relativt lätt. Obelix 8 maj 2010 kl. 22.34 (CEST)

Det som håller på att förstöra hela Wikimediaprojektets grundidé är Wales diktatofasoner. Ingen annan användare hade kunnat bete sig som han och komma undan med det. Och visst är det jävligt olyckligt att han går emot hela Wikipedia och att det kan skada Wikipedias rykte, men det känns som det skulle skada Wikipedia betydligt mer om man låter vandaler som Jimmy Wales fortsätta styra Wikipedia än om man säger att nu får det vara nog och ut med honom om han inte kan sköta sig. Att han grundat Wikipedia ger honom inte rätt att löpa amok och förstöra det som tusentals andra hjälpt till att bygga upp. Entheta 8 maj 2010 kl. 22.41 (CEST)

Ärligt talat, jag ser inte risken du målar upp. Om Wikipedias användare tar strid för grundvalen, mot despotiska admins egenhändigt konstruerade moralism. Hur kan detta, seriöst, skada Wikipedia? Att låta han härja fritt kommer däremot visa att man kan censurera Wikipedia och därmed har man dödat projektet. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 22.41 (CEST)

Obelix frågar "varför kan inte kommunikation med varandra fungera?" Det är just det som är problemet med Jimbos agerande, han satte igång att massradera utan kommunikation och konsensus. Och den som försökte kommunicera och protestera möttes av kommentarer som "I am sure you can find plenty of other sources and repositories for your masturbation material without forcing it down the throats of children, without due and proper limitations or warnings, under the guise of it being "educational"." (från [7], låt vara inte från Jimbo själv). Lsj 8 maj 2010 kl. 22.46 (CEST)

Lokal uppladdning

Har läst lite här och var i diskussionen och tycker detta är mycket obehagligt, tragiskt och rent ut sagt förjävligt! Det är så in i helvete upprörande rent ut sagt. Någon borde stämma honom!

Jag vet inte hur detta funkar men har för mig att någon sa att svenska wikipedia hade lokal uppladdning förr. Kanske det kan vara bra att återgå till det, alternativt att svenska wikipedia eller någon stödförening startar en bildserver som vi kan ladda upp bilder till och använda i svenska wikipedia? En servier där kristna censurmakare (eller vilka som helst egentligen som agerar utanför lagens ram) inte kan nå in med sin klåfingrighet och skumma moralism. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 02.59 (CEST)

Eftersom personen ifråga har samma makt här som på Commons spelar det just nu ingen roll...

Självklart är du dock fri att kopiera över hela Wikipedia eller Commons på en egen server och börja därifrån. -- Lavallen 8 maj 2010 kl. 08.29 (CEST)

Ja det jag menade var ifall Wikipedia i Sverige eller Europa skapar en stödförening som tillhandahåller en bildserver som vi och även amerikanarna kan ladda upp till och använda bilder ifrån. Dit torde inte hans maktfullkomlighet nå. I sådana fall måste han gå in och rensa i enskilda artiklar, vilket lätt återställs av oss som editerar i dessa. Kanske lite naivt av mig... men men, det bjuder jag på. :)

dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 8 maj 2010 kl. 15.40 (CEST)

Wikimedia Sveriges roll mm

På Wikimedia Sveriges styrelses mailinglista har vi diskuterat hur vi ska göra i frågan. Resultatet av diskussionen har varit att vi i varje fall måste vänta med att fatta ett beslut tills styrelsemötet på måndag. Men en sak vill jag slå fast: Wikimedia Sverige är inte det enda sättet man kan påverka saker och ting - och i många fall är det inte heller det rätta. Jag har till exempel själv nyligen stött på kommentarer om min status på Wikipedia. Jag har inga illusioner om att jag skulle vara mer värd eller ha mer tyngd än någon annan här, och det gäller också på foundation-l, meta, internal-l, och alla andra ställen där diskussioner förs. Den makt man har, kommer av ens argument och hur mycket man gör. "Varför ska man då ha en lokal stödförening?" har jag sett att några har funderat. Det var min fråga 2007 innan föreningen grundades, och även det första året. Sedan började saker som LA2 sagt sjunka in: vi bildade föreningen för att göra det som man inte kan göra som enskild person. Det blir för dyrt för privatpersoner att ställa ut på Bok- & Biblioteksmässan, universiteten har inte samma lust att anordna Wikipedia Academy med privatpersoner, folk skänker inte pengar till privatpersoner i samma utsträckning för att hålla aktiviteten flytande, och bibliotek och skolor vet inte vem de ska vända sig till så länge det inte finns en organisation. Vi har ett organisationsnummer, och om man vill göra Wikipedia/Wikimedia-saker som kräver ett organisationsnummer, ställer vi gärna upp. Förra året sponsrade vi till exempel en Bergslagssafari, och om jag inte tar fel finns det fortfarande pengar i budgeten för den som vill göra bra saker. Vad gäller den internationella sidan så har vi deltagit på sammanlagt tre möten med andra chapters (Nederländerna 2008, Berlin 2009 och 2010), vi får tillträde till ett par interna mailinglistor och en intern wiki, men främst handlar det här om informationsutbyte. Vi har inte mer makt över Wikimedia Foundation än enskilda wikipedianer, framför allt inte sådana som är aktiva och har bra argument. Än så länge har de lokala stödföreningarna valt in två representanter i WMF:s styrelse (Arne Klempert och Michael Snow), men som man kan se här har styrelsen inte särskilt många möten per år. Det praktiska arbetet görs som alltid av wikipedianerna, wikinewsianerna, etc. På Wikimedia.se kan man läsa mer om föreningen Wikimedia Sverige.

I den här frågan om radering av bilder från Commons har WMF skrivit svar på vanliga frågor. Därutöver kan det också vara bra att ta en titt på vad Jimmy Wales faktiskt har raderat (och vilka bilder som återställts sedan dess). Som jag har förstått det av mailen på de olika mailinglistorna (jag har inte fått det här bekräftat av Jimbo) har han raderat samtliga bilder i vissa kategorier, men motsätter sig inte att man återställer bilder som har ett historiskt värde - som man kan se i hans raderingslogg har han själv återställt bilden Fil:Édouard-Henri Avril (27).jpg. Jag tror helt enkelt att Jimbo inte är så dum att han tror att han ska kunna ta bort alla bilder som har med sex-ämnet att göra. Däremot tror jag att han gjorde som jag gjorde när jag föreslog att vi skulle ta ta bort alla dåliga artiklar, d.v.s. gjorde något provocerande för att få igång en debatt och på sikt skapa konsensus. Bakgrunden är ju bland annat att inget hänt med ramverket för bilder på sexuellt material på Commons på flera år. Genom att göra så här har massor hänt. "Ett uppror då och då är ganska hälsosamt, eller hur?" för att parafrasera Thomas Jefferson.

Med vänliga hälsningar, Hannibal 8 maj 2010 kl. 18.14 (CEST)

En massa har hänt ja; a) användare på commons har i princip gjort uppror mot Wales och har systematiskt börja nominera nästan alla bilder som raderats av Wales, och några få administratörer som bryr sig mer om Wales ord än konsensus, för att återskapas (vilket också skett i många fall); b) ett antal av Commons mest erfarna användare har fått nog och hoppat av galenskapen; c) en lång rad användare känner sig svikna och lurade av Wales; d) förtroendet för Wales på Commons är i princip obefintligt numera; e) en lång rad bidragsgivare har fått ägna timmar åt att leta upp och nominera de bilder som raderades, vissa bilder som raderas var av mycket hög kvalitet och användes i upp till 30 språkversioner; f) hundratals användare har skrivit på upprop mot Wales och även krävts att hans användarrättigheter ska begränsas. (se Meta:Petition_to_Jimbo och Meta:Requests for comment/Remove Founder flag)

Vad har Wales gjort; a) utan någon som helst konsensus skrivit om en policy och börjat radera och uppmana andra att radera; b) skrivit en uppmaning på sidan för nominering av återställning av raderade bilder där han uppmanade administratörerna att ignorera i princip alla begäran om återställning av raderade bilder; c) hävdat att bilder först ska raderas, sedan ska han diskutera det med WMF styrelse och sedan från den 3 juni ska diskussionen starta på Commons (konsensus vad är det?); d) enbart pratat om att han ska diskutera med styrelsen, aldrig ett ord om användarna på Commons och Wikipedia (i min värld är styrelsen för en ideell organisation till för medlemmarna, inte medlemmar som är till för styrelsen); e) hävdat att alla bilder som kan uppfattas som ponografiska skall bort; f) raderat bland annat mycket värdefull 1800-talskonst.

Varför är Wales agerande en katastrof (förutom att han ignorerar konsensus och agerar på egen hand utan något mandat)?

När Jimbo raderar exempelvis en bild på en kvinna som onanerar pågrund av att det kan göra folk upprörda har han totalt glömt bort vad ett fritt uppslagsverk är. Jag tror på att en ung kvinna som växer i en konservativ miljö har rätt veta vad onani är, har rätt att se en bild på hur man gör och själv ta ställning. På samma som en ung människa i Iran har rätt att få information om hur västvärlden fungerar, som en människa i USA har rätt att ta del av informationen om hur Nordkoreas politiska system fungerar. Vår uppgift är inte att censurera kunskap, utan sprida den och låta folk ta ställning själva. Vad Jimbo gör just nu är att börja kompromissa på den här punkten, och anpassa hela projektet efter värderingar hos vissa grupper i USA. Det är inte NPOV, det är inte längre ett fritt uppslagsverk om han tillåts fortsätta.

Det är väldigt tydligt att det är ett massivt motstånd på Commons mot Wales agerande och hans nya policy, se här Commons:Commons:Village_pump#Support.3F.

Hannibals (i mitt tycke substanslösa teori) att han gjort det för att provocera kan vid första tanke låta som ett möjligt försvar, men innebörden om du har rätt är att Wales har ljugit oss alla rakt upp i ansiktet, har under flera dagar medvetet med sina inlägg på Commons fört oss bakom ljuset, har uppmanat andra administratörer att radera filer och agera, skrivit om Commons policy, använd alla användare på Commons som leksaker, ja gjort allt detta för att provocera. Om du har rätt ställer det inte Wales i bättre ljus.

Den som är intreserad av de raderade filer som nu återskapas kan titta här och också ge er syn på återskapandet Commons:Commons:Undeletion requests/Current requests

Slutligen till Hannibal, frågan här var inte huruvida Wikimedia Sverige skulle komma med en patentlösning, frågan var om Wikimedia Sverige var beredda att föra vidare våra synpunker här genom era kanaler till WMF.

--Ankara 9 maj 2010 kl. 02.09 (CEST)

Bra sammanfattning. När jag kritiserade Wales på hans diskussionssida klagade någon på att jag inte utgick från att han menade väl. Med tanke på effekterna av hans agerande, som han måste kunnat förutse, finns det inte minsta chans att han hade goda avsikter med det här. Han gjorde det helt enkelt för att han ville få stopp på negativ publicitet. Han bryr sig uppenbarligen inte ett smack om Wikipedias bästa eller om alla tusentals personer som ägnar sin tid åt att göra Wikipedia till vad det har blivit, och att skapa och ladda upp bilder på Commons, utan bara om sitt eget anseende i media. Om han tror att detta han gjort nu var för Wikipedias bästa är han en jubelidiot. Är han inte det är han en vandal och vilket det än är borde han avgå från styrelsen, bli av med alla sina befogenheter och lämna Wikipedia för gott istället för att förstöra för alla oss andra. Entheta 9 maj 2010 kl. 02.22 (CEST)

Skillnaden är väl att du kom med ett provocerande förslag, du agerade inte efter det. Det är en sak att ha en idé, det är en annan sak att genomföra den. Enligt ditt resonemang ovan har Wales brutit rejält mot WP:POINT. Som jag påpekat här ovan är det dessutom svårt för allmänheten att bedöma vilka bilder som bör återställas och vilka som bör vara raderade, då bara Commonsadmins kan se dem. Hur stort förtroende man än har för Commons admins är det ett rejält auktoritetstänkande att utgå ifrån att dessa vet exakt vilka bilder som bör behållas eller raderas, och något som inte går ihop med gängse synen på adminrollen. /Grillo 8 maj 2010 kl. 20.45 (CEST)

Se commons:Commons:Undeletion requests/Current requests för återställningsdiskussioner. Många bilder kan man få se via google bildsök. Ibland finns det en källa på Flickr. /Pieter Kuiper 8 maj 2010 kl. 20.54 (CEST)

Om WMSE har styrelsemöte på måndag låter det alldeles utmärkt att inte förvänta sig någon ståndpunkt före dess. Men jag tror det vore rätt klokt att det efter fanns en välmotiverad åsikt i frågan efter mötet på måndag. Jag avundas er inte uppgiften, men det är nog att se som en trovärdighetsfråga. Tomas e 8 maj 2010 kl. 21.10 (CEST)

Jag har försökt maila Wikimedia foundation och fått standardsvar att jag inte kan få ett svar men att någon form av svar ska finnas någonstans i någon mailinglista (ett väldigt bekvämt icke-svar). Jag har nu också mailat en viss person i ledande ställning men ännu inte fått ett svar. Mitt intryck av alla diskussioner på enwp och commons är att de flesta är jävligt irriterade på Wales idiotier men att ingen som har befogenhet är villig eller vågar göra något åt saken. Det finns namninsamlingar och liknande och man kan bara hoppas att de kan göra någon nytta för att visa att han inte är önskad längre. För min del skulle jag föredra att han lämnar det här projektet för gott om han bara är ute efter att förstöra. Jag hoppas att ni också kan framföra att folk här är jävligt trötta på hans diktatoriska fasoner. Entheta 8 maj 2010 kl. 22.29 (CEST)

@Entheta: WMF får frågor från hundratals människor varje dag. Med tanke på att diskussionen redan förs på foundation-l, tror jag att de tycker att det är onödigt att de tar diskussionen med alla individer som ställer samma frågor, oavsett hur gärna de skulle vilja svara på varje mail. Bland trådarna på foundation-l finns en som startades av Mike Godwin. Jag har inte länken just nu, men det är inte svårt att hitta i arkivet och det är väl värt att läsa den tråden. De flesta åsikter som finns här (för, mot och neutrala), har också tagits upp av andra på andra språk. Såväl Jimmy Wales som WMF:s styrelse och anställda håller koll på inläggen på de största mailinglistorna (och däremot inte svenskspråkiga Bybrunnen), så om man vill höras, är det rätt plats.

Jag hoppas bara att ingen förväntar sig att styrelsemötet på måndag ska resultera i en patentlösning. Som jag skrev ovan är det inte sånt lokala stödföreningar finns till för.//Hannibal 9 maj 2010 kl. 01.29 (CEST)

Nej det förstår jag. Jag har följt och deltagit i diskussionerna på Wales användardiskussionssidor på enwp och commons, men han har inte direkt deltagit där annat än genom att radera diskussioner. Mitt intryck är att han inte är det minsta intresserad av att resonera. Det verkar snarare som att han vet att han har rätt, och har rätt att göra som han vill, och hoppas på att detta ska generera positiv publicitet om honom från Fox News. För det verkar vara det det hela handlar om, inte om att förbättra Wikipedia. Väldigt tråkigt att se att det är han som styr Wikipedia, trots alla riktlinjer om konsensus och trots att Foundation och styrelsen finns. Vandaler ska blockeras, inte sitta i styrelsen och ha globala admin- och stewardbefogenheter. Entheta 9 maj 2010 kl. 01.53 (CEST)

Och även om Wikipedia inte kan svara på allas mail vore det iallafall intressant att få veta vad t.ex. Sue Gardner tycker om Wales fasoner. Står hon också bakom honom? Entheta 9 maj 2010 kl. 02.24 (CEST)

Som Hannibal skriver så är det bästa att följa foundation-l (nyhetsgruppsläsare rekommenderas) och eventuellt lägga fram synpunkter där. Sue Gardner har meddelat att det är ett uttalande från styrelsen på gång, medan 4 andra styrelsemedlemmar har uttryckt sitt personliga stöd för Jimbo. //StefanB 9 maj 2010 kl. 07.42 (CEST)

Mitt peronliga subjektiva försök till sammanfattning av diskussionen på Foundation-l

• flera i styrelsen ser på dess roll som när det skett failure of the community process det är deras ansvar gripa in

Många ifrågasätter detta inklusive Florence, tidigare ordförande för the Board, och anser att ingripande från styrelsen inte skall ske när det inte är frågan om direkta olagligheter. Här råder alltså grundläggande olika syn på The Board roll

• normalfallet för the Board att agera för att påverka skeendet på projekten är via noggrant skrivna och diskuterade policyförslag. Här råder knappast olika syn och det finns ett par lyckade exempel när detta skett (tex Sue när hon fock bollen att göra BLP striktare).
• att Jimmy Wales snabba och bestämda agerande bröt och vände Fox News story framförs som mycket bra och ursäktande för det formella brottet att inte först gå via konsensus över policies etc. Här uppfattar jag uppbackandet som klart svagare, och det är några "tunga" som inte explicit backar upp det som Sue och Casey Brown. Casey tom propagerar för checks and balances och att Jimmy borde gått via de anställda på WMF, som Casey.

Så jag ser dels en grundläggande olika syn på rollen för the Board och dels en mer distinkt skillnad om i detta konkreta fall ändamålet helgar medlen.Yger 9 maj 2010 kl. 08.26 (CEST)

Jag har lite svårt att se exakt vad styrelsen för Wikimedia Sverige (där jag ingår) skulle kunna göra i den här frågan. Visst kan vi skicka ett upprop vidare till WMF:s styrelse, om det finns något upprop att skicka vidare. Om det bara handlar om att vidarebefordra ett upprop, så behöver vi knappast söka fullständig konsensus eller ens majoritetsuppbackning, varken inom föreningen, styrelsen eller wiki-gemenskapen. Om vi får veta att sju personer anser att WMF bör välja orange som sin favoritfärg (troligen en minoritetsståndpunkt, men ändå ett tydligt och konkret budskap) så visst kan vi vidarebefordra en sådan synpunkt och utnyttja de kontakter vi har. Men i den här frågan, hur skulle ett upprop se ut? Närmare bestämt, vad borde WMF:s styrelse göra i den här frågan? Gå in och diktera hur policy ska utformas på Commons? WMF:s ordförande Michael Snow har redan skrivit att ingen ny policy behövs. Men kanske behövs det en ny policy som förbjuder puritanism? Formulera ett förslag och samla några namn, så kanske styrelsen kan ta ställning till det redan på styrelsemötet måndag kväll. Men troligen behövs väl mer tid än så? --LA2 9 maj 2010 kl. 08.52 (CEST)

Styrelsen kan skriva ett officiellt brev där den uttrycker sin oro att flera aktiva användare på svenskspråkiga Wikipedia överväger/har redan lämna projektet pga vad de ser som förakt från the Board för deras ideella insatser baserade på de grundläggande idealen att sprida fri kunskap, där Jimmy Wales ignorerande för konsensus tanken står i fokus. Nu är jag själv inte säkert de är lämpligt göra något sådant men det är en möjlighet. Också ser jag främst tre eller fyra som reagerat starkt, Ankara, Enthea, Grillo, ?Thomas E? och med full respekt för dessa användares tyngd och seriositet så är jag osäker om det är en tillräcklig mängd tunga användare för att ge tillräcklig bas för en sådan här skrivelse.Yger 9 maj 2010 kl. 09.03 (CEST)

Två problem: 1. Argumentet att några hotar att sluta, klingar alltid ihåligt, eftersom vi inte vet hur många andra som redan har slutat (Agneta? Mats H?) eller aldrig har börjat i avsaknaden av just de här åtgärderna. Det går med samma resonemang lika lätt att kräva hårdare tag. Att formulera policy baserat på vem som hotar att sluta, är lika ostadigt som att formulera policy baserat på sponsorer. Stabil policy bör grundas på principer och ideal. 2. "Vad de ser som förakt" är en mycket vag formulering. Hur ska WMF uttala sig för att ingen ska känna sig föraktad? Går det ens att formulera? Ett framgångsrikt upprop måste nog vara mycket konkret, inbillar jag mig. --LA2 9 maj 2010 kl. 09.27 (CEST)

Konkret: Ta bort alla särskilda privileger för Jimmy Wales vad avser Wikimediaprojektens innehåll. Han har förverkat Wiki-gemenskapens förtroende och är genom sitt agerande ett problem snarare än en tillgång. Tomas e 9 maj 2010 kl. 13.18 (CEST)

Det är ju just det gemenskapen framför till WMF just nu. Är det verkligen stödföreningars uppgift att hålla på med sådant? Om stödföreningarna går in och gör saker som ligger på gemenskaperna, får vi då inte en styrning av projekten som vi inte vill ha? Se även Wikiversity open letter project/WMF Board March 2010 om hur en framställan kan se ut, förutom aktivitet på foundation-l. Jag tycker inte WMSE ska lägga sig i detta. //StefanB 9 maj 2010 kl. 16.00 (CEST)

Ja jag tycker det är en utmärkt sak att framföra eftersom styrelsen uppenbarligen skiter fullständigt i vad som framförs av användarna eftersom de verkar betrakra alla som inte håller med Wales som troll; kanske har det lite lite mera tyngd om det kommer från Wikimedia Sverige. Entheta 9 maj 2010 kl. 16.17 (CEST)

Jag tror bara att det är bra om svenska Wikipedia kan göra en markering som visar missnöjet mot Jimbo Wales agerande. Om svenska Wikipedia lyckas synas på detta sätt finns det en chans att fler följer efter som t ex tyska Wikipedia eller polska Wikipedia med fler. Då kan markeringen som visar missnöjet bli riktigt starkt och det kan också bli en skarp markering mot både Jimbo Wales och mot de i WMF:s styrelse som till varje pris lyder Jimbo Wales. Och jag är säker på att det är mest i USA det finns folk som betraktar de som inte håller med Jimbo Wales som troll. Utanför USA har han knappast så många beundrare i samma omfattning. För oss som skriver på språk som inte är engelska känner vi nämligen mest till hans namn, men hyser inte någon större respekt eller beundran över honom som vissa tycks göra i USA. Därför kan vi om vi på svenska Wikipedia visar vårt missnöje ha en chans att få med oss motsvarande från Wikipedia på åtminstone ett antal europeiska språk utanför den engelskspråkiga världen och bara detta kan vara en styrka och en hälsosam markering--Bruno Rosta 9 maj 2010 kl. 16.43 (CEST)

Kom svenska styrelsen fram till något vid sitt möte? Entheta 18 maj 2010 kl. 12.18 (CEST)

Wikimedia Sverige har inte fått något konkret att framföra i diskussionen.--Ankara 18 maj 2010 kl. 12.25 (CEST)

Ok. Nähä... Entheta 18 maj 2010 kl. 12.28 (CEST)

Vem är det som verkligen bestämmer?

Jag har länge funderat en del över Jimbo Wales ställning till Wikipedia och vilken position han har där. Dessemellan långt innan den här skandalen trädde fram, har jag ibland märkt en attityd inom Wikimedia att om Jimbo Wales säger en sak bör man göra som han säger och övriga bör rätta sig i ledet. På svenska Wikipedia har vi inte varit så fruktansvärt påverkade av detta men trots allt har jag ändå stött på fenomenet i mycket liten omfattning. De tillfällen som jag stött på när Jimbo Wales ord vägt tungt har varit att det kanske funnits två lösningar för en viss sorts artiklar och båda kanske egentligen har varit lika bra. Men så har Jimbo Wales kommit in i bilden och sagt att man bör ha den ena av dessa lösningar och då har alla rättat sig i ledet. Även om det inte har varit så oerhört viktiga saker så har det inte varit bra att en enda person har haft ett så stort inflytande. För vissa har Jimbo Wales varit en gud här på Wikipedia och väldigt allsmäktig, oavsett om han formellt haft makten eller inte. Jag har ofta sett personer som får motsvarande status inom bland annat föreningar som Jimbo Wales har inom Wikimedia, och sett hur de blir inom sitt område en smula maktgalna, eller i alla fall ofta arroganta. Jimbo Wales tycks falla in i den gruppen tyvärr, och tar egna beslut som inte är omtyckta trots att det bryter mot alla tänkbara regler. Att de bryter mot reglerna just för att de är just de personerna med och tycker sig stå lite över lagarna

Hur stor möjlighet har WMF:s styrelse att påverka Jimbo Wales? Vilka sitter i styrelsen på WMF? Det är inte namnen på personerna som intresserar mig i det här fallet och inte heller deras användarnamn på Wikipedia jag funderar på. Min fråga gäller istället vilken sorts personer det är som sitter i WMF:s styrelse. Styrelser kan dessvärre vara förfärligt maktlösa ibland. De kan i många fall officiellt ha makten men egentligen bara vara en grupp ja-sägare till den som verkligen har makten, och i det här aktuella fallet Jimbo Wales. Så det finns en risk att Jimbo Wales har deltagit i att utse styrelsen och sett till att ur hans perspektiv rätt personer sitter där och sedan gör styrelsen som Jimbo Wales vill. Så nu när det är en skandal kring Jimbo Wales finns det i sådana fall en risk att WMF:s styrelse istället kommer göra allt för att lägga locket på, hoppas att övriga på lång sikt kommer glömma detta och sedan fortsätta i Jimbo Wales anda

Tyvärr har jag blivit väldigt tveksam till Wikipedia sedan den här skandalen kommit fram. Jag hade misstankar om Jimbo Wales även innan, men nu har han gått över gränsen. Så länge Jimbo Wales har den här möjligheten finns det ingen anledning att lita på Wikipedia längre--Bruno Rosta 9 maj 2010 kl. 11.41 (CEST)

Jag har ingen koll på hur styrelsen agerar, men om hur de utses finns information i stadgarna. --boiVİe  9 maj 2010 kl. 12.28 (CEST)

Stadgarna påminner om föreningsstadgar. Men just det här som jag funderar över kan man tyvärr kringgå oavsett hur stadgarna ser ut. Det är inte ovanligt att en person i en förening sitter i en styrelse och egentligen bestämmer allt och de övriga i styrelsen bara får vara ja-sägare. Och valberedning eller motsvarande funktion står under den personens makt och lägger år efter år fram styrelser efter den personens intresse. En annan situation är att en person är en funktionär av något slag inom en förening men sitter inte i själva styrelsen. Men personen kan då istället ha ett inflytande på styrelse och valberedning och ser till att båda dessa parter är ja-sägare och på detta sätt har denna person utanför både styrelse och valberedning ett stort inflytande i alla fall och i praktiken bestämmer allting själv ändå. Det är detta jag funderar på om det gäller Jimbo Wales. Som det ser ut just nu finns det anledning att misstänka att det kunde ligga till på det viset. Jag förstår att ingen här på svenska Wikipedia har svar på detta eller är så insatta i WMF:s styrelse, men jag tycker ändå att detta är något att tänka på. Risken finns alltså att Jimbo Wales har en sådan position som jag beskriver och därmed gör som han vill, och styrelsen lägger bara locket på tyvärr--Bruno Rosta 9 maj 2010 kl. 12.51 (CEST)

Så här är styrelsen sammansatt:

• Three seats elected by you, the community
• Two seats to be selected by the chapters
• One Board-appointed 'community founder' seat
• Four 'specific expertise' seats, also to be Board-appointed

De första tre är alltså de val som hålls på meta och som dyker upp i sitenotice. Nästa två utses av local chapters. De sista fyra utses av de som sitter i styrelsen. Om den speciella posten står det i stadgarna: Beginning in January 2009, the Board may appoint Jimmy Wales as Community Founder Trustee for a one-year term. The Board may reappoint Wales to the Community Founder Trustee position from year to year to successive one-year terms. In the event that Wales is not appointed as Community Founder Trustee, the Community Founder Trustee position will remain vacant, and the Board shall not fill the vacancy. --Ainali 9 maj 2010 kl. 17.52 (CEST)

Intressant. Man kan ju alltid hoppas att han ryker när åresperioden har gått ut men sannolikheten är kanske inte jättestor tyvärr. Entheta 9 maj 2010 kl. 18.04 (CEST)

Jag tror det vore bra om fler sv.wikipedianer ville engagera sig på Commons. Vi har varit pionjärer i att flytta alla bilder dit, i tron att de ligger tryggt där, men väldigt få har bevakat våra intressen där eller satt sig in i hur samspelet och den dagliga klottersaneringen går till. Commons är ett levande, dynamiskt projekt, inte ett urverk som fortsätter att ticka i evighet. Jimmy Wales är 1. en privatperson, 2. en aktiv wikipedian, 3. administratör med vissa särskilda privilegier (specialstatus som "grundare") och 4. styrelseledamot i Wikimedia Foundation. Jag vet inte riktigt hur dessa roller har samspelat i det aktuella fallet. För styrelseledamoten (4) hade väl det naturliga varit att väcka frågan inom styrelsen, få styrelsen att formulera ett uppdrag till VD Sue Gardner och invänta att en ny policy formuleras och sätts i verket. Så gick det till när reglerna för biografier om levande personer skärptes, men uppenbarligen inte i det nu aktuella fallet. Därmed är det tveksamt vilket inflytande WMF-styrelsen (roll 4) egentligen har på det skedda. Det är också oklart för mig vilken roll Jimmys speciella privilegier spelade (roll 3). Antag att han, som olika personer nu har föreslagit, förlorade både sin styrelsepost och sina särskilda privilegier, men fortsatte som vanlig wikipedian (roll 2). Då skulle han fortfarande kunna väcka förslag och bli åtlydd och respekterad och ha ett fortsatt stort inflytande. Är det speciellt sannolikt att han skulle ha blivit blockerad på Commons då? --LA2 9 maj 2010 kl. 18.50 (CEST)

Nej det är inte särskilt sannolikt att han skulle bli blockerad någonstans. Men det handlar väl mer om vem han är än om vad han har gjort. Jag anser att han borde bli permanent blockerad från Commons men det lär ju hända när grisar flyger med tanke på vem han är. Men det jag kan hoppas är att styrelsen inser att det inte längre finns förtroende för honom och att det bästa vore att inte förlänga hans styrelseuppdrag. Entheta 9 maj 2010 kl. 19.43 (CEST)

BBC rapporterar att Wikimedia Commons har anmälts till FBI för att medvetet hysa barnpornografi och obscena representationer av sexuella akter vilka utnyttjar barn.[8] Vem är det som skulle åka fast om FBI skulle finna anmälan korrekt? Är det alla som yttrar sig och godkänner eller avslår, eller vore det ägarna av Wikipedia Commons? Om det är det sista alternativet är det enligt mitt tycke ganska chockerande om en massa folk tvingar ägarna att ta ett juridiskt ansvar som de klart tagit avstånd ifrån. Sedan finns det moraliska ansvaret. Alla anonyma personer som diskuterar blir ju inte direkt upprigda av BBC och en massa världsvida dagstidningar och behöver därför heller inte svara för alla beslut privat och dagligdags. Bestämmer verkligen alla anonyma personer här över någon annans egendom på detta sätt?--90.233.162.98 11 maj 2010 kl. 19.24 (CEST)

Det är denna FBI-anmälan från Larry Sanger (medgrundaren av Wikipedia som var anställd redaktör men blev uppsagd efter första året, eftersom Wikipedia klarade sig bra utan en anställd redaktör) som låg till grund för rapporteringen i Foxnews. Den allmänna uppfattningen är att beskyllningarna är grundlösa, och det är väl också orsaken till att nästan inga andra media i USA har tagit upp den här historien. BBC verkar ha intervjuat Michael Peel, som är ordförande i Wikimedia UK.

Ansvarskedjan ser ut ungefär som i Sverige. Wikimedia Foundation som driver sajten har skyldighet att plocka bort material som på olika grunder är olagligt när det anmäls till dem. Det är bara om de vägrar göra detta, som de (styrelsen och VD) kan bli juridiskt ansvariga. Eftersom olagliga uppladdningar förekommer varje dag, mestadels upphovsrättsbrott, har Commons givetvis redan rutiner för att plocka bort sådant. Så vitt jag vet har Wikimedia Foundation goda kontakter med rättsvårdande myndigheter (däribland FBI) i USA, och FBI verkar inte ha hört av sig angående den nu aktuella anmälan.

Det hela är en icke-händelse, ända tills Jimmy Wales i torsdags kväll började radera bilder. Riktigt hur han resonerade, får vi kanske läsa i hans memoarer. För mig är det ännu ett mysterium. --LA2 12 maj 2010 kl. 03.13 (CEST)

Det var principen jag tänkte på. Om de som är juridiskt och moraliskt ansvariga säger nej till en sak, är det chockerande om anonyma personer som inte ställs till svars privat tvingar dem att stå för något de uttryckligen inte vill stå för. Även om den allmänna uppfattninen skulle vara att anklagelserna till FBI är grundlösa, har FBI tydligen inte sagt vad de tycker. Det anstår inte dem som inte drabbas att avgöra vad andra ska bära. Sista ordet om vilka bilder som ska få finnas kvar måste ändå ägarna ha, oavsett vilket.--90.233.185.64 12 maj 2010 kl. 10.53 (CEST)

Det är ett tankefel här. Användarna på Wikipedia har sagt sin mening, inte utövat något tvång. Vi saknar alla möjligheter att utöva tvång, den yttersta makten ligger hos WMF som har tekniska möjligheter att göra precis vad som helst, inklusive att stänga ned Wikipedia och Commons och radera vad som helst och blockera vem som helst. --Ankara 12 maj 2010 kl. 13.18 (CEST)

Nej det är inget tankefel. Jag är bara inte så kommunistiskt lagd. Jag anser att det är chockerande vilka utspel som ni tycker er ha rätt till, ni som inte behöver ta ansvar alls eller svara privat för vad som händer på Wikipedia. Jag skulle tycka samma sak om de valde att radera helt okontroversiella bilder, och även om de inte motiverade sig. Varken du elelr någon annan här äger Wikipedia, men ni beter er som om du gjorde det. Påhoppen på ägarna påminner mig om ryska revolutionen, när arbetarna skulle ta makten över produktionsmedlen.--90.233.169.131 12 maj 2010 kl. 13.26 (CEST)

Absurd analogi med kommunism. Jag har naturligtvis den moraliska rätten att komma med synpunkter på det projekt jag deltar i, jag skulle till och med hävda att man som medarbetare i ett projekt bör slå larm när projektets syfte (att skapa ett fritt uppslagsverk hotas) och när en användare (jimbo) bryter mot alla regler för hur arbetet ska gå till. Du kan inte skilja mellan att argumentera, och att utöva tvång. Det står som sagt WMF helt fritt att blockera mig, och andra som kritisera dom, om dom vill (jag tänker inte ställa WMF:s styrelse mot väggen och skjuta dom om så sker), men så länge jag deltar i projektet (dit jag och resten av världens människor är inbjudna) bör jag naturligtvis kunna ga synpunkter på det.--Ankara 12 maj 2010 kl. 13.47 (CEST)

Bara rubriken i denna tråd säger emot dig, "Vem är det som bestämmer", eftersom det är en retorisk fråga. Du och många med dig anser att det är arbetarna, de anonyma som bidrar här, som ska bestämma. Annars hade ni inte 1) ansett att Wales befogenheter borde tas bort när han följde eget huvud och inte följde kollektivets och arbetarnas önkan, 2) begärt att bilder skulle ladas upp igen efter att ägarna inte ville ta ansvar för dem - notera "begärt", inte "framfört synpunkter", 3) blivit rasande över att någon står över den andre i makthierarkin. Detta är ren och skär kommunism, vare sig de medverkande är medvetna om det eller inte. Det är definitionsmässigt kommunism. Det är detta kommunism är, när arbetarkollektivet anser sig äga makt över produktionsmedlen och tar sig den makten, dels genom att propagera för att Wales inte ska ha redskap att utöva mer makt än någon annan, dels genom att återställa bilder som han har raderat.--90.233.160.222 12 maj 2010 kl. 14.09 (CEST)

Ja arbetarna om du så vill. Men detta är inte en industri, utan ett ideologiskt projekt med en stödförening. Också om stödföreningen äger servrarna, varumärket o.s.v. är det inte dess roll att styra arbetet, annat än om det håller på att gå helt över styr. Att en enskild styrelseledamot i stödföreningen, må vara projektets grundare, får moralpanik och börjar radera bilder helt mot all etablerad praxis, utan styrelsebeslut, är helt enkelt oacceptabelt (när styrelsebeslutet kom backade det inte upp det han gjort).

Jämför att en styrelseledamot i en idrottsförening, må vara grundaren, på eget bevåg skulle bränna upp lagret av spelskjortor (medan flera av de aktiva ser det och ber honom sluta), för att någon av sponsorerna börjat valsa runt i pressen. Han hade nycklarna till lagret, eftersom han var betrodd, men ger det honom rätten? Har en aktiv frivillig i föreningen inte rätt att bli arg, också fast han inte i offentligheten eller juridiskt behöver svara för sponsorvalet?

--LPfi 12 maj 2010 kl. 15.21 (CEST)

Moralpanik eller inte spelar ingen roll, han får ha vilka orsaker han vill. Frågan är vilken reell makt arbetarkollektivet ska ha mot ägarna. Ledaren i en idrottsförening kan besluta att vissa tröjor inte får förvaras i föreningens lokaler. Går spelarna emot det beslutet är det revolution. Jag tror till och med att det vore olagligt av spelarna. --90.233.171.211 12 maj 2010 kl. 15.32 (CEST)

Liknelsen att bränna upp tröjorna är fel. När han har raderat bilder har han inte förstört någon annans egendom.--90.233.171.211 12 maj 2010 kl. 15.34 (CEST)

Å andra sidan

Det här handlar väl till viss del samtidigt om hur kvaliten på Wikimedia Commons ska behållas. Vad ska egentligen Commons innehålla? Och hur många bilder inom samma kategori ska finnas. - Om alla artiklar på Svenska Wikipedia handlar om spelare i Djurgården, säsonger i Djurgården, matcher med Djurgården och ledare inom Djurgården så hade vi haft ett problem. Till en viss del har Commons det problemet. Allt som laddas upp och är lagligt blir kvar. Mitt intresse på Commons är mycket smalt, varför jag inte brytt mig om kvaliten i stort. JW's lösning var inte den bästa eller ens halvbra, men vad gör vi åt det? Men det kanske är en fråga för en annanBybrunn... -- Lavallen 9 maj 2010 kl. 12.27 (CEST)

Men... jag vet inte riktigt om jag förstod dig rätt här. Commons har vad jag förstår två helt skilda roller här. Dels är det en mediedatabas, som innehåller en massa bilder av olika slag som kan vara användbara och intressanta för vem som helst som söker och finner. Men dessutom (och det är väl det som främst berör oss i våra roller som wp-användare) är Commons hemvist för en massa bilder som är mer eller mindre viktiga delar av just wikipediaartiklar. En radering i Commons påverkar ju helheten i de projekt som använder bilderna, oavsett hur "balansen" i övrig ser ut på Commons. Om en bild som bedöms vara motiverad i ett WP-projekt saknas på Commons, så saknas den även WP. Janders 9 maj 2010 kl. 13.10 (CEST)

Visst finns det ett behov att städa upp på Commons, det är precis som att Wikipedia inte önskar vara en lagringsplats för massa skräp, så frågan om kvalitetsarbete på Commons och hur det ska se ut framåt är intressant. Bilder med illustrativt värde ska dock självklart inte bara raderas helt plötslig på grund av någon tillfällig moralpanik eller påtryckning i media och att radera bilder av äldre konst är lika illa. Höstblomma 9 maj 2010 kl. 13.17 (CEST)

Jimbos rättigheter

Jimbo har beslutat sig för att frånta sig själv nästan alla rättigheter, bland annat att radera filer.--Ankara 9 maj 2010 kl. 12.42 (CEST)

Även om detta tyder på att han börjat fatta att folk blivit förbannade på honom (bra i sig), undviker han mycket av grundfrågan. Founder-flaggan finns kvar och det är "...virtually all rights..." som han tagit bort. Således kan han säkert återställa dessa rättigheter efter eget gottfinnande, om några dagar. Han tror också att "the real issues" är något annat än hans agerande. Tomas e 9 maj 2010 kl. 13.23 (CEST)

Se här och här.//Hannibal 9 maj 2010 kl. 14.24 (CEST)

Det verkar i princip röra sig om en undanmanöver [9] [10]. Tyvärr, så länge han har några speciella rättigheter har hela projektet noll trovärdighet. Det är illa nog att han sitter i styrelsen, men som användare är han en bevisad vandal och sådana ska inte ha stewardrättigheter. Entheta 9 maj 2010 kl. 16.41 (CEST)

Varför dessa överdifter? Vandal? Det var korkat och ansvarlöst agerat, men vandalisering är det väl inte? Nu har dessutom meta:Boycott Wikimedia skapats. Rena cirkusen. EWR 9 maj 2010 kl. 16.46 (CEST)

Det är klart att han är en vandal. Ingen annan hade kunnat agera sådär utan att bli blockerade och bli av med sina rättigheter. Jg kommer inte att bojkotta Wikipedia men jag kommer inte heller att ha särskilt bra förtroende för Wikipedia så länge han har någon som helst maktposition. Entheta 9 maj 2010 kl. 16.54 (CEST)

Klart Jimbo är en vandal. Hade han agerat på detta sätt på svwiki som admin, och på något sätt klarat sig undan omedelbar blockering, hade han väl inte haft en chans att bli omvald? Tomas e 10 maj 2010 kl. 00.37 (CEST)

För att vara en "vandal" ska man väl ha ont uppsåt, eller hur? Vi är överens om det var förkastligt agerat från Jimbos sida, men att han skulle ha ett ont uppsåt med sitt deltagande på Wikipedia tror jag inte på. Jag har full förståelse för att ni är jäkligt ilskna för hans ageranden, men nog tror ni inte att vår grundare och efter allt arbete han har lagt på Wikipedia, att han skulle vara en vandal? Och nej, hade han raderat ett ämne av artiklar på svwp på samma sätt som han raderade på commons, så hade inte första tanken varit att få honom blockerad eller att han skulle fråntas några verktyg. Inte heller att jag skulle rösta emot honom i något omval. Däremot hade min tanke varit att tydligt deklarera min ståndpunkt, att han skulle sluta omedelbart med det han höll på med och återställa allt själv, samt ta upp det för diskussion först.Obelix 10 maj 2010 kl. 00.44 (CEST)

Ditt resonemang skulle vara helt främmande att använda för behandling av medborgare i en rättsstat och helt främmande i vilken fungerande ideell organisation som helst. Jag föredrar att Wikimedia-projekten fungerar ungefär som en ideell organisation i Sverige, snarare än som något som påminner mer om exempelvis gamla DDR, vilket kunde på ytan se ut som om det fanns vissa demokratiska mekanismer, men det var bara ett spel för galleriet. Jag ser ingen som helst anledning att ägna mig åt amatörpsykologiserande kring hans avsikter. Karln anser sig stå över alla andra användare, skiter fullständigt i konsensus och har grundligt bevisat att han inte har det omdöme som krävs för att sitta på särskilda privilegier. Tomas e 11 maj 2010 kl. 17.04 (CEST)

1. Det är uppenbart att han inte hade goda avsikter. Han hade börjat få dålig publicitet och Larry Sanger hade kritiserat honom så han gick i panikläge och gick bärsärkagång, inte för Wikipedias bästa utan för att försöka vända publiciteten. Ingen med minsta vett hade kunnat göra så fel med goda avsikter. Det tror jag inte ett ögonblick på. Som jag skrev någonstans ovan, om han hade goda avsikter så är han en idiot. Det tror jag inte att han är, alltså hade han inte goda avsikter. Han kanske inte per definition hade ont uppsåt men han hade allt annat än gott uppsåt och Wikipedias bästa i åtanke.

2. Man kan tydliggöra sin ståndpunkt men om personen totalt ignorerar alla och är fullständigt arrogant skulle blockering vara det enda vettiga för att få stopp på det, och självklart skulle man inte rösta för personen igen i omval (och på andra platser där de inte har omval skulle det snarare bli aktuellt med val för att ta bort adminverktygen). Entheta 10 maj 2010 kl. 00.56 (CEST)

Jag tror att Jimbo känner starkt för projekten och inte medvetet vill skada dem. Däremot verkar förklaringen att han inte ville bli omskriven som en snuskgubbe trovärdig. Det verkar tydligt att han har bristande omdöme i sådana här frågor och jag kan tänka mig att han upplevde att han genom att försvara sig själv också försvarade Wikipedia. Eftersom frågan gällde projekten och honom som galjonsfigur för dem är det naturligt att göra den kopplingen. Han borde förstås ha tagit ett steg bakåt, funderat på saken och märkt att det han gjorde skadade projekten betydligt mera. Men jag vill hålla mig till Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter och Hanlons rakkniv. --LPfi 11 maj 2010 kl. 09.48 (CEST)

Karantänserver?

Jimbos senaste agerande i rättighetsfrågan innebär förmodligen att vi inte behöver gräva ner oss alltför mycket i vad som behöver göras kortsiktigt men däremot bör vi på lite längre sikt fortsätta fundera på frågan hur skall man kunna lita på att Commons behåller de filer som lagts upp utan att Commons för den skull förvandlas till hosting för vad som helst?

Borde det finnas en karantänserver som vem som helst kan ladda upp saker till, men som vars bilder hanteras aningen annorlunda när man skall väva in dem i Wikipedia-artiklar? Exempelvis så att en referens till en bild i karantän inte visas i default-läge utan ersätts med en tomruta man aktivt kan klicka på för att hämta bilden. Som inloggad skulle man då kunna välja att som default se bilder både från Commons och från karantänen, eller bara från Commons.

En karantänserver vore kanske effektivast om den kombinerades med mekanismer som gör att man såväl halvautomatiskt som bot-mässigt kunde dels importera bilder från karantänen till Commons om bilderna efter N dygn faktiskt används på Wikipedia, dels ändra referenssyntaxen om så krävs? - Tournesol 9 maj 2010 kl. 13.01 (CEST)

Personligen hoppas jag att det inte skall bli nödvändigt, så många har reagerat och bilderna börjar återställas, det blir nog inte den typen av plötsliga massraderingar igen. Jag har förtroende för att det här kommer att redas ut, och att användbara bilder behålls på Commons litar jag på. Höstblomma 9 maj 2010 kl. 13.31 (CEST)

Det verkar inte helt säkert att alla användbara bilder behålls. Jimbo Wales verkade få en hel del medhåll ifråga om att all pornografi skall raderas. Det är möjligt att policyn blir att gammal erotisk konst behålls endast då den uppfattas som "notabel" eller att "explicita" bilder behålls endast i den utsträckning de bedöms behövliga.

Som förslaget till policy nu står kommer bilder som inte behålls som konst, men kan tänkas illustrera artiklar om sexualitet, behållas endast om det pedagogiska värdet är uppenbart. Det verkar som om fotografier kan bli strukna i fall då det finns motsvarande teckningar. Bilder av historisk intresse kan snabbraderas om de inte är konst eller "allmänt ses som notabla".

Pornografi kan enligt förslaget snabbraderas, vilket betyder att policyn kommer att tolkas av enskilda administratörer, utom i de fall bilderna enligt policy skulle behållas (varför man har direktiv för radering i de fallen är oklart). Värdefulla bilder som inte bevakas kan alltså lätt stryka med.

--LPfi 10 maj 2010 kl. 19.20 (CEST)

Det nya policyförslaget är under utarbetande. LPfi, det vore jättebra om du förtydligande förslaget på de punkterna och även deltog i diskussionen på Commons. Det är långt ifrån för sent att ändra förslaget.--Ankara 10 maj 2010 kl. 19.25 (CEST)

Ja, jag försöker delta i diskussionen. Det är intressant att förslaget till en skild policy för media relaterade till sexualitet röstades ner med starka känslor för drygt ett år sedan, medan omskrivningen nu utgår från Jimbos förslag, så att ändringarna jämfört med tidigare praxis tas bort börjande från den tokigaste ändan. Det är för tidigt att se om det som verkade som konsensus tidigare fortfarande råder och policyn blir ett förtydligande av denna (Commons är inte censurerat, radera endast material som inte är användbart), eller om ytterligare restriktioner behålls. --LPfi 11 maj 2010 kl. 09.59 (CEST)

Nakenbilder på barn

En kategori av bildern jag tycker är befogat att radera efter sedvanlig konsensusdiskussion är nakenbilder på barn. Det är farligt för Commons trovärdighet om vi har en sådan bildsamling, vilket tyvärr vi har (se commons:Category:Nude children). Jag såg en återställningsdiskussion av en sådan bild och röstade emot återställning. Se diskussionen här. Jag verkar dock vara tämligen ensam om att inte vilja ha tillbaka bilden. Bilden kan ni hitta här. Den är förvisso inte sexuell, men något poserande och könsorgan syns. För mig är det tämligen självklart att nakenskildringar av barn inte ska få förekomma även om det är i form av konst och inte porr. Ecpat arbetar aktivt emot barnpornografi och det finns till och med en anmälningssajt där man kan anmäla siter som publicerar barnporr.

Jag tycker det är oroväckande. Finns inte risken att commons blir svartlistad av olika myndigheter och internetoperatörer på grund av detta? Och vart går gränsen för barnpornografi enligt lagen? Facebook och andra kanaler tar bort sådana bilder direkt och sådant publiceras knappast någonstans i media. Obelix 9 maj 2010 kl. 19.09 (CEST)

Det är allstå inte bara "konst" som tillåts på commons, utan även "riktiga" bilder, se till exempel File:Hmong-Kinder.jpg.Obelix 9 maj 2010 kl. 19.16 (CEST)

Den här diskussionen förs lämpligast just på Commons eftersom vi inte kan komma fram till något speciellt här. Jag har i vilket fall som helst inte sett någon här argumentera mot att det från Commons skall fortsätta raderas bilder som bryter mot lagen eller inte fyller någon funktion. Exakt vilka som gör det måste ju dock avgöras i fall till fall. Hela diskussionen ovan gäller ju att Wales inte brydde sig om diskussionen innan... Vänligen Jopparn 9 maj 2010 kl. 19.32 (CEST)

Det kan ju vara lämpligt att diskutera för hur vi ska ställa oss i diskussioner om just nakenbilder på barn. Jag håller med dig om att det bör föras på commons, men det är svårt att komma framåt. Obelix 9 maj 2010 kl. 19.47 (CEST)

Nakenhet är inte pornografi. Punkt slut. Ser man bilden ovan som pornografi bör man nog se över sitt umgänge med barn. /213.113.114.184 9 maj 2010 kl. 21.06 (CEST)

Jag vet mycket väl skillnad på direkt porr och nakenhet, men jag tycker även nakna bilder av barn där könsorganen syns är synnerligen olämpligt. En del av bilderna är till och med till viss del poserande. Barn ska enligt min mening skyddas från exponering av sina kroppar. Kanske vore det en fördel att höra vilken uppfattning Ecpat och andra organisationer som är aktiva inom området anser om saken, om det är lämpligt med bilder på nakna barn eller inte just för att kunna bilda oss en uppfattning om hur det kan påverka vår trovärdighet? Obelix 9 maj 2010 kl. 22.51 (CEST)

Vilken trovärdighet har Ecpat själva? V'ger 9 maj 2010 kl. 22.54 (CEST)

Off topic-inlägg, men som svar: sannerligen mycket hög. Obelix 9 maj 2010 kl. 23.09 (CEST)

Inte enligt Oscar Swartz. V'ger 10 maj 2010 kl. 00.08 (CEST)

Också jag har hört kritik mot Ecpat, även om jag inte minns källa på det. Jag tvivlar inte det minsta på att de har goda intentioner, men vad jag minns är det inte en helt transparent organisation och de metoder de använder är inte heller helt okontroversiella. Hur som helst, Amerikansk lagstiftning tillåter (naturligtvis) inte barnpornografi. Wikimedias servrar är ju belägna i USA, så att ladda upp bilder som kan klassas som barnporr i USA är därmed inte tillåtet. Att självcensurera oss själva bortom det, är i mina ögon en dålig idé, jag har mycket svårt att tro att barn skulle fara illa av bilderna i den kategorin, särskilt som det finns en stark lagstiftning som förbjuder bilder där barn far illa. --Ojan ^diskutera _Bidrag 10 maj 2010 kl. 02.24 (CEST)

Den mycket liberala inställningen till nakenbilder av barn på commons riskerar att skapa stora problem. Det kan uppstå problem med att en del i hemlighet fotograferar barn på stränder för att sedan ladda upp på commons, detta går i strid mot svensk lagstiftning men blir fullt möjligt på commons, tyvärr. Detta kan skapa stor tragedi för barnen (det behöver ju inte bara vara små barn, även tonåringar i 13-14 års åldern är ett riskabelt föremål för den här typen av fotografer) och dess familjer. De kan råka ut för att bilderna sprids på internet och att de blir sexuellt trakasserade för detta.

Ni skriver att det bara är gamla bilder i kategorin, men det handlar ju om vilken policy som finns på commons. Tillåts de äldre, hur skulle vi då kunna förbjuda att nya bilder tas och laddas upp? Detta går verkligen stick och stäv med den personliga integriteten. Vi måste tänka ett steg längre. Alla nakenbilder (förutom möligen konst, men framförallt bilder av riktiga personer) av barn borde vara förbjudna. Obelix 10 maj 2010 kl. 12.26 (CEST)

Återigen, nakenhet är inte pornografi! Som vi kunnat konstatera så är man i USA väldigt restriktiv i sin syn på nakenhet, i synnerhet på barn. Far barn illa av bilder som laddas upp till Commons, så är jag helt övertygad om att dessa kommer tas bort direkt. Förövrigt så finns det Personality rights som säger "The use of images of living or recently deceased individuals is, in some jurisdictions, restricted by laws pertaining to personality rights", vilket borde göra så att om någon fått ett foto på sig själv uppladdat så borde man ha vettiga chanser att få bort det. Att se pornografi i de bilder som finns där är för mig obegripligt. Och är det inte pornografi ser jag inte problemet. --Ojan ^diskutera _Bidrag 10 maj 2010 kl. 21.52 (CEST)

Så du ser inte problemet i att en del kan få för sig att fotografera andra när de är nakna, och sedan ladda upp det på commons och där tillåts det? Jag tycker det är skrämmande. Snyggast.se hade samma problem, liksom med idioter som laddade upp nakenbilder på sig själva, men har för en gång skull tagit åt sig av kritiken och satt stopp för det. Det är knappast alla som vill se nakenbilder på sig på commons, och när de en gång väl finns på internet sprids de väldigt fort. Det handlar om att man skulle behöva snabbradera dessa bilder direkt, helt inom några minuter, innan de har hunnit spridas. Allstå kan det vara för sent för den drabbade att få bilderna raderade och problemet har redan uppstått. För det är ett stort problem med att folk blir smygfotograferade och uthängda på internet. Det har granskning efter granskning, fall efter fall visat. Det slutar inte vara kränkande att få nakenbilder på sig själv publicerade för att de inte har sexuella inslag i sig. Obelix 10 maj 2010 kl. 21.59 (CEST)

I ett bredare perspektiv så blir ju problemet att Commons tillåter bilder på personer som finner bilden oönskad. Naturligtvis är det ett problem om folk blir fotade och uthängda på internet, men det kan ju likaväl hända om fotot innehåller någon "konstig" min på en människa. Nu tror jag att männen här poserar, men gör dom det inte kan de säkert tycka att det är jobbigt om den bilden sprids när de har "konstiga" ansiktsuttryck. Nakenhet är självfallet känsligare för de flesta, men problemet handlar ju om att Commons kan innehålla bilder på folk som inte vill ha dessa där. Om lagen och/eller konsensus (vilket bör fattas på Commons) är att man inte ska tillåta bilder på personer som inte önskar dom där, så bör rutiner skapas för att radera bilder på den grunden. Att totalförbjuda eller på automatisk basis snabbradera bilder med naket i ser jag som helt fel. Då kan vi lika gärna snabbradera alla bilder på personer som skelar, eftersom dessa kan tycka att bilden är pinsam eller stötande och potentiellt kan lida risken att eventuellt få visst obehag av bilden. --Ojan ^diskutera _Bidrag 11 maj 2010 kl. 00.37 (CEST)

Jag såg inget jag blir upprörd över i den kategorin. --Petter 9 maj 2010 kl. 21.20 (CEST)

Jag har också mycket svårt att se något upprörande innehåll i kategorin i fråga. Merparten av bilderna förefaller f ö vara så gamla att barnen i dem hunnit både växa upp och avlida sedan de togs. /FredrikT 9 maj 2010 kl. 22.57 (CEST)

Så Obelix tycker att den Pulitzer-prisvinnande bilden på Phan Thị Kim Phúc borde vara förbjuden på commons, även om den uppfyllde de upphovsrättsliga kraven?--Edaen 10 maj 2010 kl. 22.30 (CEST)

Är bilderna kända så alrigt att de får vara kvar. Det är främst andra bilder som vem som helst amatörsmässigt tar på andra (eller på sig själva) som jag reagerar på. EWR 10 maj 2010 kl. 23.04 (CEST)

Jag gillar inte att någon nakenbild på barn finns på commons, men jag kan böja mig för EWR:s resonemang. Bilder från kända konstnärer eller andra kända, uppmärksammade bilder får vi nog tåla att de finns publicerade på commons. Obelix 10 maj 2010 kl. 23.08 (CEST)

Är barnen tillfrågade? Det handlar inte om ifall vi ser något som upprör oss. BiblioteKarin 10 maj 2010 kl. 23.10 (CEST)

En liten fråga till de som tycker att bilder av nakna barn per definition skall vara förbjudna på commons: gäller det även nakna helt nyfödda barn? Eller börjar ni betrakta barnen som potentiella sexobjekt vid någon given ålder? - Tournesol 11 maj 2010 kl. 00.10 (CEST)

Potentiella sexobjekt är väl alla från födseln... Men jag förstår vad Tournesol menar. Man får väl skilja på "barn" och på "bebisar". --Christian47 11 maj 2010 kl. 00.27 (CEST)

Kom till Commons istället för att hänga här

Istället för att diskutera här, eller försöka skicka mail till WMF mailinglista som läs av kanske en halv procent av alla användare, kom till Commons och delta i arbetet där. Vi håller just nu på med att skriva de nya riktlinjerna där genom konsensus. Det är så det ska gå till på Wikipedia och Commons, användare som samarbetar och utformar riktlinjerna.--Ankara 9 maj 2010 kl. 19.40 (CEST)

Kan du länka till en substansfull och sansad diskussion om utformning av riktlinjer? Är det någon diskussion som leder till något? Obelix 9 maj 2010 kl. 19.46 (CEST)

Arbetet med att skriva om commons:Commons:Sexual content har fungerat mycket bra under dagen, inte så väldigt mycket diskussioner utan praktiskt arbete med att skriva en text som speglar vad det finns konsensus för.--Ankara 9 maj 2010 kl. 19.49 (CEST)

Toppen! Lycka till.Obelix 9 maj 2010 kl. 20.15 (CEST)

Ja det låter ju som en god idé vad gäller själva utformandet av policyn. Men var förs diskussionerna om det som skett de senaste dagarna och om Jimbos agerande? Det förs diskussioner på hans diskussionssidor, men det är mest tjafs, och mailinglistan, som jag blev hänvisad till efter att ha mailat till stiftelsen, säger du inte läses av så många, och de själva skrev nyss att "I would like to urge everyone to direct their comments to the appropriate discussions on (meta|commons|enwiki)". Några svar från Jimbo verkar inte gå att få, annat än om saker som bara perifert rör detta. Och inte heller något svar från Gardner eller någon annan i stiftelsen. Jag är förvirrad. Entheta 9 maj 2010 kl. 20.44 (CEST)

En halv procent av alla användare är rätt många... Jimbo har just varit inne och besvarat en massa frågor en stund nu, men räkna inte med att han sitter där 24/7. //StefanB 9 maj 2010 kl. 21.21 (CEST)

De sidor där jag uppfattat debatten har varit hetast på Commons är:

Commons:Commons:Sexual content/Commons:Commons talk:Sexual content (tråden "edits" på diskussionsidan handlar om den nya texten som arbetar fram).

Commons:Commons:Village pump

Commons:User talk:Jimbo Wales (observera att det finns ett arkiv skapat av en annan användare, Jimbo tömde diskussionssidan i morse).

Commons:Commons:Undeletion requests/Current requests

Annars verkar debatten har avstannat lite när det gäller Jimbo, gissningsvis för att ingen längre försvarar hans agerande.

--Ankara 9 maj 2010 kl. 22.58 (CEST)

Det verkar som att Wales har bestämt att inga diskussioner om honom ska få föras i mailinglistan längre. Entheta 9 maj 2010 kl. 23.26 (CEST)

För några timmar sedan postade WMF:s VD Sue Gardner en kort summering av läget, där hon också hänvisar till ett längre meddelande av Gregory Maxwell, som är admin på Commons. Båda dessa inlägg på den öppna mailinglistan foundation-l är läsvärda. Mitt intryck är att en viss förvirring fortfarande råder och att man gott kan avvakta innan man drar några definitiva slutsatser. --LA2 10 maj 2010 kl. 02.32 (CEST)

För de som vill kommer det att hållas ett stormöte på IRC. Mer information om var och hur, se här.//Hannibal 12 maj 2010 kl. 11.05 (CEST)

Fantastik är minerad mark?

Det känns som att man rör sig på minerat mark när man arbetar med artiklar om fantastik. Kanske för att det finns så många fans. Själv är jag Lovecraft- och Faulkner-fanboy vilket antagligen omedvetet påverkar mitt redigeringsmönster. Jag har formulerat två huvudproblem här: Wikipedia:Projekt fantastik. Lägg gärna till fler relevanta problem och gör er röst hörd nu så att vi kan förebygga framtida konfliker. hejkompis 15 maj 2010 kl. 10.04 (CEST)

17 maj

Från Nasjonalbiblioteket har Svenska Wikisource fått en rad volymer. - En del av dem har med unionbildandet 1814 eller med upplösningen 1905 eller konflikterna däremellan att göra. -- Korrekturläsning är självklart frivilligt, men som Wikipedian vore det väl nästan en plikt att använda lite av denna skatt som källmaterial? -- Följande texter tror jag kan vara av intresse:

• Fred med Norge
• En Swensk Mans Syszelsättning den 17. Maj
• Kan enligt Norges Grundlov ändring deri ske utan Kongens samtycke
• Kungörelse 8-2-1814
• Norska Flaggfrågan
• Norska Flagglagens Rättsliga Betydelse
• Norska grunnlagen och dess källor
• Om Norge
• Sverige och Norge, 1814
• Vid Skilsmässan från Norge

Mycket nöje! -- Lavallen 16 maj 2010 kl. 09.13 (CEST)

Veckans samarbete

Är det någon mer än jag som får en liten nostalgisk klump i magen när de tänker på Wikipedia:Veckans samarbete? hejkompis 2 maj 2010 kl. 09.41 (CEST)

Jag tycker att det är väldigt roligt de gånger ett samarbete/utbyte uppstår. Jag är därför för alla former av projekt som uppmuntrar till sådana. Det ger arbetsglädje tycker jag, när man drar ett lass och plötsligt upptäcker man att någon ställer sig bredvid och hjälper till att dra... MVH--Idunius 2 maj 2010 kl. 10.19 (CEST)

Mmm, jag tycker att Veckans samarbete var något väldigt bra. Ofta tog vi ju oss an basartiklar och höjde kvaliteten på dem. Ofta var det ganska roligt "jag tar det här stycket, tar du nästa?" Håller med Idunius, att det är roligt att dra lasset tillsammans, och man märker hur långt man kan nå när man jobbar tillsammasn, det är ju en av Wikipedias styrkor, och man kände hur en viktig artikel blev bättre för var dag som gick. En ny vår! Dags att väcka liv i Veckans samarbete! / Elinnea 2 maj 2010 kl. 10.27 (CEST)

Instämmer med Elinnea och hejkompis. Projekt i all ära men det går väldigt mycket snabbare med Veckans samarbete (om det lyckas). :) /Natox 2 maj 2010 kl. 10.30 (CEST)

Jag tar ned museiskylten och börjar damma av Veckans samarbete! Nu drar vi igång det här igen! Är ni med?/Elinnea 2 maj 2010 kl. 10.50 (CEST)

Gött mos! Sist dog det hela ut då man röstade fram artiklar ingen ville jobba med, tänk på att rösta på artiklar som ni vill jobba med, inte artiklar som ni vill att andra ska skriva åt er. ;) hejkompis 2 maj 2010 kl. 12.14 (CEST)

För att det skall fungera bör nog även länken på senaste ändringar läggas tillbaka. Även om jag personligen bara högst sporadiskt engagerade mig i projektet dog viljan att göra så definitivt när det blev "svårt" att hitta till rätt sida. /-nothingman- 2 maj 2010 kl. 12.21 (CEST)

Roligt var det när det var igång.. Tanzania 2 maj 2010 kl. 12.40 (CEST)

Någon tekniskt kunnig som kan genomföra -nothingman-s förslag?? hejkompis 2 maj 2010 kl. 12.58 (CEST)

Done, [11]. Dock så måste mallen {{Veckans samarbete}} uppdateras. tetraedycal, tetraedycal 2 maj 2010 kl. 13.12 (CEST)

Fint! Kan vi låta den kommande veckan löpa för omröstning och förslag och dra igång nästa måndag så att fler kan hamna i startgroparna?? hejkompis 2 maj 2010 kl. 13.18 (CEST)

Låter bra det. För övrigt tycker jag också att det är kul att det här har dragit igång igen, vi får hoppas att vi kan hålla igång samarbetet den här gången. /Poxnar ^{(D | B)} 2 maj 2010 kl. 14.41 (CEST)

Det är det roligaste av det roliga. Jag är på Herr X ^(D) 6 maj 2010 kl. 08.22 (CEST)

Första veckans samarbete, Tänkande, lyftes till rekommenderad status. Ingen dålig återstart! Bra idé, hejkompis! (Roligt var det också =) ) /--Idunius 17 maj 2010 kl. 18.10 (CEST)

Omdirigering - artikelnamnrymd till kategorinamnrymd

För ett tag sedan diskuterades det vilt om huruvida vi skulle omdirigera från gamla listor till kategorier. Jag kommer inte ihåg utfallet, och hittar inte sidan i arkivet.

Det jag dock vill minnas, är att vi inte kom fram till något överhuvudtaget, utan att diskussionen avstannade. Jag tycker i så fall att diskussionen borde tas upp igen. Jag tycker det vore en bra idé nämligen. Det vore skönt att komma någonvart när man sökte på en lista, och det är ju för att underlätta för läsarna som kategorier finns överhuvudtaget, eller? Anledningen som jag kommer ihåg att detta inte skulle införas var att man inte visste vad som skulle hända. Det tycker jag dock låter som ett relativt konstigt argument, det vet man väl inte om någonting? Jag tycker allvarligt att vi borde fundera på att börja omdirigera till kategorier.. Tanzania 6 maj 2010 kl. 15.55 (CEST)

Jag antar att min ståndpunkt är känd: när listor avskaffas för att de är potentiellt "oändliga" bör de ersättas med en omdirigering till motsvarande kategori, för att så långt som möjligt undvika länkröta. Däremot skulle omdirigeringar från "lista över X" till alla "kategori:X", där X är ett substantiv i plural, kräva väldigt mycket jobb att upprätta och underhålla till liten nytta. Jag har så pass höga tankar om Wikipedias läsare att jag tror att de som kan lära sig att leta efter listor genom att skriva in "sv.wikipedia.org/wiki/Lista över X" i adressfältet kan också lära sig att skriva in "sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:X". //Essin 7 maj 2010 kl. 01.30 (CEST)

Jag skulle nog föredra någon form av mjuk omdirigering när det gäller raderade listor. En möjlighet vore faktiskt att lägga in en kort text istället för att radera listan. Denna lista över personer som pallat äpplen är raderad. För att hitta äppelpallare se Kategori:Äppelpallare. Då slipper vi eventuell länkröta och samtidigt att omdirigera mellan artiklar och kategorier vilket jag tycker är en dålig och för våra läsare potentiellt förvirrande metod.--Ankara 7 maj 2010 kl. 10.17 (CEST)

Jag föreslog en kompromiss: under något år kan vi länka vidare till motsvarande kategorier, därefter till huvudordet (vilket jag personligen ser som det bästa alternativet redan nu). Fernbom2 17 maj 2010 kl. 21.41 (CEST)

Kontroversiella kartor över Marocko

Vi har tyvärr ett antal artiklar med synnerligen kontroversiella kartor över Marocko. Det är kartor där Västsahara ingår i kartorna som om det vore en del av Marocko. Det är regionkartor över Marocko och delarna i kartorna som tillhör Västsahara ser ut som om de är en del av Marocko och det finns inget på kartorna som ens visar var gränsen mellan Marocko och Västsahara går

Jag vet att Västsahara och Marocko är en kontroversiell fråga. Men inget land i världen mer än Marocko själva erkänner Västsahara som en del av Marocko. FN erkänner inte heller Västsahara som en del av Marocko. Därför bör det vara fel att vi har dessa kartor som kan anses som ett erkännande att Västsahara skulle vara marockanskt

Jag har hittat följande artiklar med dessa kartor, men fler kan finnas: Casablanca, Grand Casablanca, Chaouia-Ouardigha, Doukala-Abda, Fès-Boulemane, Gharb-Chrarda-Béni Hssen, Taza-Al Hoceïma-Taounate, Tanger-Tétouan, Tadla-Azilal, Souss-Massa-Draâ, Rabat-Salé-Zemmour-Zaēr, Oriental (region), Meknès-Tafilalet och Marrakech-Tensift-Al Haouz. Ett annat kontroversiellt inslag är Mall:Marockos regioner som har tagit med regioner i Västsahara, visserligen med en reservation som visar att de är speciella men ändå

Jag tror inte att det här är så lyckat. Jag tror att det ger intrycket att Wikipedia erkänner Västsahara som ett marockanskt område. Det är inte så lyckat om det ger det intrycket

Jag tror att om någon är bra på att redigera kartor bör nya kartor göras där regonerna syns på samma sätt men bara tar med det område som verkligen är Marocko och inte tar med Västsahara. I väntan på detta tror jag det är bättre att kartorna tas bort än att de ligger kvar. Sedan tror jag att det bästa är att ta bort regioner i Västsahara från Mall:Marockos regioner

Vad säger ni andra?--Bruno Rosta 14 maj 2010 kl. 13.15 (CEST)

Oj, det där hade jag inte lagt märke till. De där kartorna är ju fruktansvärt POV, så de är bara att radera imo. /Jssfrk 14 maj 2010 kl. 13.19 (CEST)

Jag vet inte om det är så enkelt. commons:Category:Locator maps of regions of Morocco innehåller bara kartor där västsahara ingår, och de verkar användas på alla större Wikipedior. Men jag kan för lite om den politiska situationen för att förstå varför det är på det viset. --BOIVIE  14 maj 2010 kl. 13.59 (CEST)

Som jag har uppfattat det har Marocko delat in Västsahara i tre regioner. Västsahara har själva indelningen i provinserna Boujdour, Es Semara, Laayoune och Oued el Dahab. --NERIUM 14 maj 2010 kl. 14.19 (CEST) Det ser ut som om varken FN eller några nationer erkänner Marockos occupation av Västsahara men Wikipedia och Commons gör det. [Källa: http://www.statoids.com/ueh.html] --NERIUM 14 maj 2010 kl. 14.39 (CEST)

Det är väl ganska enkelt? Om de enda lägeskartorna över Marocko på Commons har med Västsahara får vi väl göra nya och införa dem åtminstone i vårt hörn av Wikiprojektet. Det känns extremt märkligt att gå emot den breda konsensus (i stort sett hela världen) som råder om Marockos gränser bara för att det inte råkar finnas några alternativa lägeskartor på Commons. Alternativet är väl i så fall att plocka bort lägeskartorna från svwp till dess att det finns kartor med Marockos internationellt erkända gränser. /Jssfrk 14 maj 2010 kl. 15.35 (CEST)

En av Marockos regioner Guelmim-Es-Smara verkar dessutom delvis ligga inom västsahara. Sen vill jag protestera mot att Wikipedias beskrivningar av ett lands regionala indelning skulle innebära ett erkännande av en ockupation. Wikipedia ska beskriva situationen som den ser ut, inte så som den borde se ut. Däremot ska det naturligtvis inte saknas information i artiklarna om hur omvärlden (världssamfundet) ser på ockupationen, och det tror jag inte heller det gör. -- boıviE 14 maj 2010 kl. 16.17 (CEST)

Jag instämmer i det Boivie säger och skulle vilja föreslå kompromissen att områdena behålls på kartan då de de facto tillhör Marocko, men att Västsahara på kartan antingen färgades i en annan nyans eller med något mönster (med en förklarande bildtext givetvis). Jopparn 14 maj 2010 kl. 16.29 (CEST)

Det är otroligt enkelt att säga att vi måste skapa nya kartor. Det är desto svårare att faktiskt göra det. Är Jssfrk eller Bruno Rosta sugna på att göra arbetet? Jag säger inte att det inte behöver göras, men vill bara påpeka att det är lätt att (måhända omedvetet) ställa krav utan att agera själv. Självklart bör vi inte ha lägeskartor på marockanska regioner som har med Västsahara, men samtidigt bör vi inte ta bort dem vi har innan vi har ersättningskartor. Detta bör förstås även tas upp på Commons. Förmodligen handlar det om en ren tankemiss. Jag anar att antalet Wikipedia-användare i Västsahara är minimalt. Tillägg efter red.konfl. med Jopparn: Ja, det vore nog bra om de färgades i annan färg och inte togs bort helt... Jag undrar mest varför Västsahara inte erkänns som egen stat om ingen erkänner Marockos krav på området... Slänger upp frågan på WP:FF. /Grillo 14 maj 2010 kl. 16.32 (CEST)

Den här bilden borde vara lätt att modifiera

Om jag visste hur man gjorde skulle jag göra det. Jag är ingen bildskapare direkt, MS Paint är så långt jag har sträckt mig. Och visst, det blir problem på lägeskartor över regioner, men de borde vara lätta att överbrygga. Bifogar en bild som borde vara lätt att modifiera. För städer behöver man inte göra annat än att pricka in dem på en blindkarta över det erkända Marocko, så det skulle nog t.o.m. jag klara. /Jssfrk 14 maj 2010 kl. 16.38 (CEST)

Ja, egentligen är det ju bara så enkelt att man byter färg på kartan du la in här i Paint om man så vill :) Det bästa vore ju dock förstås om någon ville göra svg-kartor. /Grillo 14 maj 2010 kl. 16.47 (CEST)

Jag försökte sitta i Paint, men gav upp, eftersom det inte är "rena" färger i de olika fälten, utan man i så fall måste fylla i pixel för pixel. Gissar att uppskattningsvis 90 % av alla wikipedianer är bättre lämpade för uppgiften. Sorry. /Jssfrk 14 maj 2010 kl. 20.46 (CEST)

i commons:Category:Locator maps of cities in Morocco finns lite färdiga kartor över städers läge inom erkända Marocko. Enda problemet med dem är väl att texten är på tjeckiska. Men kanske bättre än nuvarande? --boıvıe  14 maj 2010 kl. 17.00 (CEST)

Absolut. Lade in den i Casablanca nu. /Jssfrk 14 maj 2010 kl. 17.12 (CEST)

Ser för övrigt när jag kikar runt att många orter i Marocko är i bedrövligt skick. Något att bita i till veckans tävling, kanske? /Jssfrk 14 maj 2010 kl. 17.24 (CEST)

Jag har gjort :Mall:Kartposition Marocko och :Mall:Kartposition Västsahara ifall någon vill använda mall:geobox med karta och prick. --NERIUM 14 maj 2010 kl. 17.39 (CEST)

Jag skulle uppskatta en tävling om Afrikas geografi! Det är ett otroligt eftersatt område. Vi har dock upptäckt att en källa till eftersattheten är att det är så svårt att hitta information om afrikanska mindre städer. Men det är ett sidospår. Bra att det här upptäcktes och kartorna börjar bytas ut. /Grillo 14 maj 2010 kl. 19.46 (CEST)

Vi har ju en tävling om Afrika i detta nu! Inte specifikt Afrikas geografi, men det hindrar ju inte att man skriver om geografin. /Jssfrk 14 maj 2010 kl. 20.44 (CEST)

Arrgh, lite sent att upptäcka det nu... Nåja. /Grillo 15 maj 2010 kl. 21.11 (CEST)

Nya kartor över Marocko

Nu har jag bytt ut kartorna mot nya kartor i artiklarna. Det är kartor som jag gjort själv fast jag utgått från bilden som ni lagt in här. Jag har utifrån den tagit bort Västsahara och sedan färgat om den i grått. Tyvärr är inte de här nya kartorna lika välgjorda och snygga som de gamla, men de är mer politiskt neutrala utan Västsahara. Jag hoppas att det här duger åtminstone för ett tag nu. Förhoppningsvis kanske någon gör snygga svg-bilder av detta istället. Men jag har i alla fall nu gjort ett försök att förbättra situationen trots allt--Bruno Rosta 15 maj 2010 kl. 01.09 (CEST)

Med risk för att låta som en gnällspik och ett as tycker jag inte att kartorna är så bra, eftersom flera av Marockos regioner faktiskt delvis eller helt ligger i Västsahara. (Se Grillos inlägg ovan.) Det hade varit bättre att behålla Västsahara, men markerat det med en annan färg och skrivit i bildtexten vad som står på. Hur gör man exempelvis med den här varianten av karta i områden som Guelmim-Es-Smara? (Smått OT: Listigt av marockanerna att inte dra regiongränserna längs gränsen mot Västsahara; då måste man använda kartan över "Stor-Marocko" för att få med deras administrativa indelning, det går liksom inte att undvika.) /Jssfrk 15 maj 2010 kl. 01.25 (CEST)

Håller med om det, det är bra att någon försöker ta tag i det hela, men hur situationen ser ut i praktiken förtjänar givetvis också en hel del vikt. Wikipedia redovisar fakta och överlåter (när allt fungerar) ställningstagandet till läsaren. Fakta är att Marocko styr men att ingen annan erkänner deras styre. Lösningen där Västsahara är utritat med annan nyans eller t.ex. randigt känns som den enda rimligt neutrala varianten för att redovisa detta på en karta. Njaelkies Lea (d) 16 maj 2010 kl. 09.42 (CEST)

Streckade gränser är annars inget ovanligt. Mellan Indien/Pakistan/China är det riktigt rörigt tex. Läst ngt om att Oman bara har några enstaka kilometer gräns väl definierade, resten var egentligen omstritt... Och för inte alltför många år sedan var det en diskussion om en obebodd ö mellan Danmark och Sverige. Minns dock inte vad den hette, den slutade som dansk i vilket fall. -- Lavallen 16 maj 2010 kl. 09.47 (CEST)

Jo, jag skulle gärna se att det också var en sträckad gräns. Vad gäller Indien/Pakistan/Kina så är det som sagt rörigt och det blir lite av en annan situation som man får lösa där. Njaelkies Lea (d) 16 maj 2010 kl. 09.55 (CEST)

Nu är det möjligt att ni har rätt i att det borde vara kartor där Västsahara finns med, fast i speciell färg så det märks ut lite speciellt. Jag bytte till kartor som jag tror i alla fall är mindre kontroversiella än de förra. De visar bara Marocko utan Västsahara. Politiskt bör dessa vara lite neutralare i alla fall. Men bristen med dessa är givetvis att Marockos lite speciella regionindelning där ett par regioner både ligger i Marocko och i Västsahara inte visas fullt ut. Jag tror ändå att min lösning är bättre än det var innan. Men är det någon som vill byta ut kartorna en gång till och göra nya så har jag absolut inget emot det. Det kanske bara skulle vara bra--Bruno Rosta 17 maj 2010 kl. 12.19 (CEST)

Ceuta och Melilla

Hur är det med dessa Stor-Marockanska kartor, är Ceuta och Melilla utsatta? Ur pro-marockansk synvinkel är det också marockanskt. Resten av världen säger dock spanskt. -- Lavallen 15 maj 2010 kl. 21.35 (CEST)

Skillnaden mot Västsahara är väl att Marocko inte har kontroll över Ceuta och Melilla? Snarare är de väl ganska kraftigt befästa för att undvika illegal immigration från Afrika till EU. /Grillo 16 maj 2010 kl. 01.12 (CEST)

Jo, men jag tänkte att om Commons nu är/varit så starkt pro-Stor-Marocko, så får man kanske se upp även med den detaljen. Samma person som betraktar Västsahara som en del av M ser nog även CoM som en del av M. -- Lavallen 16 maj 2010 kl. 06.22 (CEST)

De områdena är väl däremot så små att de knappt syns på en översiktskarta? /Jssfrk 16 maj 2010 kl. 09.06 (CEST)

Jag tror som sagt inte att det handlar om en medveten snedvridning, utan av att de som skapat kartor i området inte har tänkt på den politiska situationen, helt enkelt eftersom det förmodligen är västeuropéer eller amerikaner som skapat dem, och dessa i allmänhet brukar ha dålig pejl på de politiska situationenerna i Afrika. Vad gäller Ceuta och Melilla är det en självständig stor och välmående europeisk stat som gör anspråk, inte en pytteliten fattig ökenstat med en regering i exil som inte erkänns någonstans. /Grillo 16 maj 2010 kl. 13.25 (CEST)

Pytteliten, nej (dryga Storbritannien); fattig, ja; ökenstat, ja; exilregering, ja; inte erkänns någonstans, nej (exilregeringen erkänns av ca 60 länder, ytterligare några, bl.a Sverige erkänner landets rätt till självbestämmande). För att vara lite petig... :-) Rotsee 17 maj 2010 kl. 14.53 (CEST)

Veckans samarbete

Nu får väl veckans samarbete för den här veckan i det närmaste ses vara avslutad. För de som har missat, så startades samarbetet upp igen och den första artikeln som förbättrades var tänkande. Runt fem olika användare har under veckan utökat artikeln med hjälp av översättningar, litteratur hemma, google books, och allt vad man nu kan tänka sig. Jag vet inte vad de andra som har hjälpt till tycker, men jag tycker att det var riktigt roligt, och att jag har lärt mig massvis jag aldrig hade lärt mig annars.

Ännu roligare vore det om vi nästa vecka kunde bli ännu några fler, när det är dags att förlänga den katastrofala artikeln grönsaker, som kanske är mer lättåtkomlig än tänkande? I alla fall mer jordnära.. Låt oss då säga att vi kanske är 8 personer. Tänk vilken förbättring artikeln skulle få!

Den här veckan, från att Boivie satte in {{veckans samarbete}} i artikeln och min sista redigering för några minuter sedan har artikeln utökats med 26 388 byte. Den här diffen tycker jag är en njutning för ögat, och jag hoppas att fler vill bidra med att göra encyklopedin bättre nästa vecka! Tanzania 16 maj 2010 kl. 22.23 (CEST)

Oj, vilket bra arbete ni har gjort med artikeln om tänkande! Jag minns att jag när jag var mer aktiv här (något år sedan) var det enligt min uppfattning en av de mest undermåliga, viktigaste artiklarna (som dessutom ansågs svår att fixa till, eftersom det finns så många perspektiv på ämnet) - och att förbättra en sådan artikel till att bli rekommenderad på bara en vecka är inte illa! Calandrella 17 maj 2010 kl. 22.39 (CEST)

Det blir så mycket roligare när man är några stycken :) Den är ju rätt så övertäckande så om man skulle få den utvald skulle det nog ta några hundra tusen byte till (..) men den täcker ju åtminstone några intressanta delar. Och du har sannerligen rätt i att den var undermålig innan. Tanzania 17 maj 2010 kl. 22.55 (CEST)

Magnifikt Afrikaarbete

Ett litet pris till Wikipedia

Nu är Afrika-tävlingen avslutad. Väldigt många personer deltog, och det tycker jag var väldigt roligt. Jag kunde aldrig tänka mig att så många ville vara med! Slutligen så förbättrades på något sätt 88 artiklar, och 38 nya artiklar skapades. Mycket trevligt. Jssfrk tog hem tävlingen med 56 000 poäng (ungefär) och fick den blåa stjärnan. Det fick visserligen Suf också eftersom han var så nära :)

Till resten, som också kämpade bra ger jag här en liten stjärna. Mycket bra kämpat :) (Stjärnan räknas till alla som deltog i tävlingen, så dessa kan få sätta den på sin användarsida om de känner för det..) Tanzania 17 maj 2010 kl. 07.29 (CEST)

Ny tävling

En tävling om företag har börjat! JSG 17 maj 2010 kl. 10.31 (CEST)