Hoppa till innehållet

Ulla Lidman-Frostenson

Från Wikipedia
Ulla Lidman-Frostenson

Ulla Lidman-Frostenson 1959.

Tid i befattningen
1957–1962

Född 20 november 1910
Stockholm
Död 10 juli 1962 (51 år)
Gravplats Lovö kyrkogård[1][2]
Nationalitet Sverige Sverige
Politiskt parti Högerpartiet
Religion Kristendom
Make Anders Frostenson
Barn Sven Frostenson
Karin Frostenson
Anna-Clara Frostenson

Ulla Ebba Catharina Lidman-Frostenson, född 20 november 1910 i Stockholm, död 10 juli 1962 i Prästgården, Lovö församling, Stockholms län,[3] var en svensk politiker, missionär och författare.

Ulla Lidman-Frostenson var dotter till den kände författaren och, vid sidan av Lewi Pethrus, portalfiguren inom Pingströrelsen Sven Lidman och Carin Thiel, dotter till finansmannen Ernest Thiel. Lidman-Frostenson var halvsyster till Sven Lidman, Sam Lidman, Eva Berggrén och Bibi Langer på faderns sida samt Susanna Ramel på moderns sida.

Ulla Lidman-Frostenson var missionär i Kina 1932–1941. Hon representerade Högerpartiet i Sveriges riksdag 1957–1962. Hon var ledamot av andra kammaren och invald i Stockholms läns valkrets.

Hon var gift med författaren, psalmdiktaren och kyrkoherden Anders Frostenson. Paret Ulla Lidman och Anders Frostenson vigdes i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm och hade därefter en stor bröllopsgudstjänst i FiladelfiakyrkanRörstrandsgatan. De fick tre barn: konsulten Sven Frostenson (1942–2011), konstnären Karin Frostenson (född 1946) och Anna-Clara Frostenson (född 1948).

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Lidman-Frostenson, Ulla; Lidman Sven (1937). Min dotter far till Kina: Ulla Lidmans brev från Kina och Mongoliet (6. uppl.). Stockholm: Bonnier. Libris 1377549 
  • Lidman-Frostenson, Ulla (1942). På oxkärra i Mongoliet: brev och dagboksblad. Stockholm: Bonnier. Libris 1410425 
  • Lidman-Frostenson, Ulla (1948). Du vårdar mina öden.. Uppsala: Lindblad. Libris 2774762 
  • Lidman-Frostenson, Ulla (1963). Tidigt kallad. Stockholm: Gummeson. Libris 1314441 
  • Lidman-Frostenson, Ulla (1964). Fågeln. Stockholm: Gummesson. Libris 1695505 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 1 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gravstensinventeringen: 356231?pid=2, läst: 1 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]