Hoppa till innehållet

Trädgårdstomte

Från Wikipedia
Typisk trädgårdstomte
Katalog över trädgårdstomtar från 1910
Världens största trädgårdstomte enligt Guinness rekordbok (2009) finns i Nowa Sól, Polen. Den är 5,41 meter hög, kallas Solus och står i en av stadens lekparker.

En trädgårdstomte är en skulptur föreställande en tomte, som man kan ha som dekoration i sin trädgård. Storleken varierar men höjden brukar vara mellan 15 och 45 cm. Vanligen är den serietillverkad i plast eller lergods och kan köpas i många trädgårds- och inredningsbutiker.

Trädgårdstomten har sitt ursprung i renässansens trädgårdskonst och därmed går inspirationen tillbaka ända till antiken med dekorativ skulptur i trädgårdar. Under renässansen i Italien fanns det statyer föreställande dvärgar ("gobbi"). Dessa var utförda i en större skala och inte klädda som senare trädgårdstomtar och hör snarast ihop med Commedia dell'Arte-traditionen. På 1700-talet cirkulerade gravyrer föreställande sådana figurer vilket ledde till ett uppsving för dekorativa skulpturer i överklass-trädgårdar i Tyskland. Under 1700-talet tillverkades även mycket porslinsfigurer, och då även tomtar, men dessa var menade att placeras inomhus och var i en mindre skala.[1]

Trädgårdstomtens klassiska utseende går dock snarare tillbaka på den nordeuropeiska folktron med övernaturliga småfolk. I Sverige fanns gårdstomten med stort vitt skägg och luva. I Tyskland var tomtar små dvärgar som arbetade med gruvdrift. Den klassiska tomtemössan och jackan var i Tyskland kläder som användes av gruvarbetare.[2]

Runt mitten av 1800-talet startades ett antal firmor i Tyskland, oklart vilken som var tidigast, som i större skala började tillverka tomte-skulpturer menade att placeras i trådgårdar och med det typiska utseende som blivit känt som trädgårdstomtar. Dessa tidiga trädgårdstomtarna tillverkades i terrakotta och handmålades. Bland de äldsta tillverkarna var Alfred Baehr och Johan Maresch vars företag var igång 1841. De tillverkade tomtestatyer i lera, ofta i storleken 60 till 90 cm. Från 1863 började de exportera utomlands. En annan tidig firma var Eckardt och Mentz. I orten Gräfenroda fanns tillverkarna Heissner och familjen Griebel. Både företagen finns fortfarande kvar men tillverkar nu trädgårdstillbehör i allmänhet. Efter första världskriget blev det en nedgång och många av de ursprungliga företagen lades ner. Eventuellt kan det ha berott på trädgårdstomtarnas association med Tyskland.[3]

Trädgårdstomtarna spreds genom Centraleuropa och sedan till England och Amerika. Till England introducerades trädgårdstomtarna av Sir Charles Isham som byggde en stenträdgård vid sitt gods på 1840-talet som han befolkade med en massa små tomtar. I USA startades tillverkning främst av invandrande européer under 1900-talet, till exempel A. Silvestri Co. Fine statuary.[4]

Efter andra världskriget tillkom nya tillverkningsmetoder, först i betong men sedan i olika sorters plast. Tomtarna blev ofta mindre detaljerade och fick ett naivare utseende än på 1800-talet. Filmen Snövit och de sju dvärgarnas framgång bidrog förmodligen också till det. I Östtyskland blev trädgårdstomtar en billig produkt som kunde exporteras och vid en tidpunkt fanns det 16 olika tillverkare av trädgårdstomtar i Gräfenroda, vilket ju också visar på tomtarnas fortsatta popularitet.[5]

Trots att de ofta förknippas med dålig smak så ökade trädgårdstomtens popularitet i slutet på 1900-talet där den ofta placerades i allmänhetens villa-trädgårdar. På 1980-talet modifierades trädgårdstomten, istället för de traditionella trädgårdsarbetande tomtarna så introducerades skämtsamma tomtar, ofta i olika vulgära poser eller situationer, men även kvinnliga tomtar. De flesta tomtarna masstillverkas i Östeuropa.[6]

Stölder av trädgårdstomtar

[redigera | redigera wikitext]

Skämtsamma stölder eller "befrielser" av trädgårdstomtar har blivit något av en sport för somliga. I exempelvis Frankrike finns en organisation som kallar sig Trädgårdstomtarnas Befrielsefront, som kidnappar figurerna och "återför" dem till skogen. Organisationen menar, att trädgårdstomtar far illa av att vara "instängda" i folks trädgårdar.[7]

Trädgårdstomtar har även blivit föremål för en sorts skämt-typ som kallats roaming gnome. En tomte stjäls ur en trädgård och tas sedan med på resor runt om i världen där den fotograferas och sedan återlämnas tillsammans med fotografierna, som om att tomten återkommit från en resa. Roaming gnome-skämtet populariserades genom filmen Amelie från Montmartre, men hade förekommit även innan.

  1. ^ Twigs, W: ”Garden gnomes - A history”, 2009, sid. 7-8.
  2. ^ Twigs, W: ”Garden gnomes - A history”, 2009, sid. 4.
  3. ^ Twigs, W: ”Garden gnomes - A history”, 2009, sid. 10-17.
  4. ^ Twigs, W: ”Garden gnomes - A history”, 2009, sid. 17-19.
  5. ^ Twigs, W: ”Garden gnomes - A history”, 2009, sid. 37-39.
  6. ^ Twigs, W: ”Garden gnomes - A history”, 2009, sid. 45.
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140517101439/http://flnj.fr/. Läst 10 april 2017. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • I reseboken "Mullah Omars Flykt" från 2011 av antropologen C-J Charpentier finns ett kapitel om trädgårdstomtens kulturhistoria och produktionens utveckling i Tyskland, Polen, Tjeckien och England (ISBN 978-91-633-8789-0). Boken finns även utlagd på www.las-en-bok.com illsammans med den fristående essän "Tomtar på grönbete".t