Hoppa till innehållet

Stensimpa

Från Wikipedia
Stensimpa
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningKindpansrade fiskar
Scorpaeniformes
FamiljSimpor
Cottidae
SläkteCottus
ArtStensimpa
C. gobio
Vetenskapligt namn
§ Cottus gobio
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med

Stensimpa (Cottus gobio) hör till familjen simpor i ordningen kindpansrade fiskar. Lever i sötvatten, men kan gå ut i bräckvatten.

Stensimpan har ett kraftigt huvud med en stor, köttig mun och en bakåt avsmalnande kropp färgad i grönbrunt till gråbrunt med mörkare fläckar och vit buk. Den har två ryggfenor, varav den bakre är längst. Den är mycket lik bergsimpan, men till skillnad från denna saknar den tvärstrimmor på bukfenorna. Stensimpan blir upp till 18 cm lång.[1]

I vattendrag och sjöar i Europa söderut till Spanien, Norditalien och nordvästra Rumänien, österut till Uralfloden. Saknas på Island och Irland. Endast fläckvis i Norge. Finns i hela Sverige utom Öland.[1] Kan gå ut i områden med låg salthalt, som norra Östersjön[2].

Bottenfisk som föredrar grunt vatten med hårda bottnar[2]. Går ner till djupare vatten under vintern. Födan utgörs av bottendjur, främst insekter och kräftdjur. Livslängd minst 5 år.[3]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Stensimpan leker under våren. Stensimpan är äggläggande, men hane och hona är omslingrade under befruktningen, varvid kloakerna möts. Honan lägger upp till 150 ägg i en klump på bottnen. Efteråt vaktar hanen äggen, som kläcks efter 3 till 4 veckor.[2]

Stensimpan blir könsmogen efter 1 till 3 år[1].

  1. ^ [a b c] O. W. Nilsson, R. Smedman 1994 Fiskar i våra vatten ISBN 91-534-1583-3
  2. ^ [a b c] Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
  3. ^ FishBase